Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Fler än 130 våtmarker anlades eller återställdes i länet förra året
Våtmarker bidrar till hållbara samhällen och är värdefulla livsmiljöer för många djur och växter. Den 2 februari är den internationella våtmarksdagen och vi uppmärksammar att det förra året slutfördes över 130 våtmarksprojekt i länet.
– Arbetet med våtmarkerna i länet har verkligen tagit fart och mycket mer är på gång. Det är glädjande. Våtmarker behövs för hållbara och motståndskraftiga ekosystem och samhällen. De gör stor nytta i både tätorter och landskapet, säger Therese Ericsson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen Västra Götaland.
En fjärdedel av våtmarkerna har försvunnit
Våtmarker renar vatten och dämpar torka, översvämningar och skogsbränder. Samtidigt kan de binda kol och är viktiga i klimatarbetet. Våtmarker är bland de artrikaste livsmiljöerna som finns och viktiga för många djur och växter. Dessutom erbjuder de rekreation och friluftsliv för oss människor.
Dessvärre har antalet våtmarker minskat. I Sverige har näst intill var fjärde våtmark försvunnit de senaste hundra åren. I Västra Götaland uppskattas att så mycket som 70 procent av de öppna våtmarkerna är borta. Störst är bristen på våtmarker i odlingslandskapet.
Anledningen till att många våtmarker försvunnit är att de dikades och torrlades under 1800- och 1900-talen – oftast för att få ny jordbruksmark, öka skogsproduktionen eller bryta torv. Av de våtmarker som finns kvar är många påverkade av pågående eller tidigare markanvändning.
På senare år har dock kunskapen om våtmarkernas betydelse ökat och nu arbetar flera aktörer med att återskapa och anlägga våtmarker.
Många våtmarker restaureras och anläggs
Länsstyrelsen har en strategisk och samordnande roll i arbetet med våtmarker, samt fungerar som en länk mellan lokala aktörer, exempelvis markägare och kommuner, och nationella myndigheter. Till exempel genom att ge stöd och vägledning.
Länsstyrelsen fördelar flera stöd till olika aktörer som jobbar med att restaurera och anlägga våtmarker i länet. Under 2026 kommer flera miljoner från de statliga bidragen LOVA, LONA och Strategiska planen att delas ut till kommuner, föreningar och privata markägare.
Länsstyrelsen jobbar även aktivt med att genomföra egna våtmarksåtgärder, med då främst inom skyddade områden som naturreservat.
– Beroende på hur mycket pengar Länsstyrelsen får i år, blir det mellan 100 och 120 våtmarksprojekt i skyddade områden i länet. Länsstyrelsen har en viktig roll i våtmarksarbetet, men viktigast är markägarnas drivkraft för att skapa fler våtmarker, säger Therese Ericsson.
Slutförda våtmarksprojekt 2025
Över 130 våtmarksprojekt slutfördes i länet förra året. Runt 100 av dem drevs av Länsstyrelsen och Västkuststiftelsen i skyddade naturområden, och resulterade bland annat i:
- Återvätning av dikad myr i 6 naturreservat, sammanlagt 90 ha.
- Restaurering av 55 rikkärr genom röjning och slåtter, sammanlagt 40 ha.
- Restaurering av hällkar på 10 öar med den hotade arten strandpadda.
Internationella våtmarksdagen och Ramsarkonventionen
Den 2 februari 1971 undertecknades Ramsarkonventionen, vars mål är att skydda världens viktiga våtmarker. Konventionen har fått namn efter staden i Iran där den skrevs under. Konventionen omfattar skydd och hållbart nyttjande av våtmarker, och trädde i kraft 1975. I samband med konventionen instiftades våtmarksdagen 2 februari, med syftet att öka kunskapen om våtmarkernas viktiga roll för ekosystemet, oss människor och alla de djur- och växtarter som är beroende av våtmarker.
Film: Restaurering av våtmark
Ett av de våtmarksprojekt som slutfördes förra året är Länsstyrelsens restaurering av den dikade våtmarken Stendammsmossen i Svartedalen. Här kan du se en film om projektet:
Restaurering av Stendammsmossen, Svartedalen Länk till annan webbplats.