Smittskydd och djurhälsa

Misstänker du att ditt djur har fått en allvarlig smittsam sjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär. Veterinärer ska snarast anmäla misstanke om smittsamma sjukdomar till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Det finns regler för att förebygga smittspridning. Du som har besöksverksamhet ska anmäla det till Länsstyrelsen.

Anmälningsplikt för djurägare

Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en allvarlig smittsam djursjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.

Fall av blåtunga i Västra Götaland

2024-09-23

Flera fall av blåtunga har konstaterats i västsverige från Skåne upp till Västra Götaland. Inga restriktioner läggs på drabbade besättningar.

Smittläge för blåtunga, SVA Länk till annan webbplats.

Blåtunga är en virussjukdom som bara drabbar idisslare. Sjukdomen kan inte smitta människor.

Det är viktigt att kontakta veterinär omgående om dina djur visar symtom på blåtunga eller annan allvarlig djursjukdom.

Symtom på blåtunga

Virus orsakar skador på djurens blodkärl.

Hos får: Feber, sår på nos och slemhinnor och klövrand, svullnad på huvudet och hälta. Klövkapselavlossning kan förekomma. Får utvecklar ofta mer allvarlig sjukdom och har högst andel dödsfall.

Hos nötkreatur: Feber, nedsatt mjölkproduktion, såriga slemhinnor, ökad salivering, röda ögon, svullnad/sår i klövrand och hälta.

Observera att en del smittade djur inte har några symtom.

Blåtunga har fått sitt namn av att det händer att djur får en blå tunga till följd av cirkulationsrubbningar, men det är ganska ovanligt.

Eftersom sjukdomen inte smittar direkt mellan djur utan genom svidknott, kan man förvänta sig att ett endast enstaka eller ett fåtal djur i en besättning uppvisar symtom.

Mer information om blåtunga

På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om vad du kan göra som djurägare. Informationen uppdateras löpande med bland annat frågor och svar.

Blåtunga, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Mer information finns även hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Blåtunga, SVA Länk till annan webbplats.

Anmälningsplikt för veterinärer

Epizootisjukdom och salmonella

En veterinär som misstänker allvarlig smittsam djursjukdom, så kallad epizootisjukdom, eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.

Andra anmälningspliktiga djursjukdomar

Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller mellan djur och människor som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer och för obduktions- eller laboratorieverksamhet.

Klinisk misstanke om djursjukdom

Dessa sjukdomar ska veterinär anmäla till Länsstyrelsen vid klinisk misstanke:

  • hästinfluensa typ A
  • kvarka
  • virusabort (centralnervös form)
  • virusarterit
  • MRSA (alla djurslag).

Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom

Anmälan till Jordbruksverket

E-tjänst för anmälan av indexfall av anmälningspliktig djursjukdom eller smittämne, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Läs Jordbruksverkets information om anmälningsskyldighet gällande sjukdomar och smittämnen (för personal inom djurens hälso- och sjukvård):

Anmälningsskyldighet, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Frasbrand orsakas av jordbundna bakterier och har ett mycket snabbt
sjukdomsförlopp med gasbildning och nedbrytning av musklerna. Det smittade djuret dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Frasbrandsfall under 2024

  • En 14 månaders kviga på en gård i Falköpings kommun har självdött. Frasbrand har konstaterats och diagnosen har verifierats via bakteriologisk odling och PCR.
  • En sexmånaders kalv på en gård utanför Falköping har dött. Diagnosen har verifierats via obduktion.

Frasbrandsfall under 2023

  • Fem ungdjur utanför Falköping har dött. Diagnosen har verifierats via obduktion och provtagning.
  • Konstaterat fall av frasbrand på ungdjur i Timmersdala, Skövde kommun.
  • Stark misstanke om frasbrand på bete i Varnhem, Skara kommun, efter att tre kalvar och en ko dött på bete.
  • Konstaterade fall av frasbrand på tjur i Källby, Götene kommun.

Frasbrandsfall under 2022

  • Tre ovaccinerade köttraskalvar i åldern 3-6 månader har dött på bete i Stenum utanför Skara i vad som kliniskt bedömts som frasbrand. Obduktion har stärkt misstanken. Uttagande av prov för lab diagnos har inte varit möjlig. En drabbad kalv står på behandling. Samtliga djur är hemtagna från drabbat bete.

Frasbrandsfall under 2021

  • En kalv på en gård utanför Falköping har dött. Djuret var uppstallat inomhus och var inte vaccinerat. Majoriteten av övriga djur på gården är vaccinerade, då man haft tidigare fall av frasbrand i besättningen. Diagnosen har verifierats via obduktion och provtagning.
  • Två tjurar på en gård utanför Falköping har dött. Djuren var ovaccinerade och hade stått inne i två olika avdelningar. Halm har köpts till gården från en gård vars djur hade frasbrand i höstas. Diagnosen har verifierats via obduktion och provtagning.

Frasbrandsfall under 2020

  • Tre äldre köttraskalvar på en gård utanför Falköping har dött. Djuren gick i storbox under tak och var inte vaccinerade. Diagnosen har verifierats via obduktion på två av djuren.
  • En köttraskalv på en gård utanför Resville, Lidköpings kommun, har dött. Djuren var på bete och är inte vaccinerade. Diagnosen har verifierats via obduktion.
  • En kalv på en gård utanför Skultorp, Skövde kommun, har dött. Diagnosen har verifierats via obduktion. Djuret var inte vaccinerat.
  • Åtta nötkreatur på bete utanför Falköping har dött. Diagnosen har verifierats via obduktion.
  • Tre kalvar på bete utanför Falköping har dött/avlivats. Diagnosen har verifierats via obduktion.
  • Årets första indexfall av frasbrand rapporteras från Falköping och en ungtjur. Diagnosen har verifierats via obduktion.

Frasbrandsfall under 2019

  • Frasbrand har konstateras på en gård söder om Blikstorp, Hjos kommun. Tre köttrastjurar har dött på bete. Djuren var ovaccinerade.
  • Frasbrand har konstaterats på en 18 månader gammal köttraskviga i Hjo kommun.
  • Frasbrand har konstaterats i Daretorp, Tidaholm på en fjällko och en sex månader gammal kalv.
  • Frasbrand har konstaterats på en gård i Öja, Falköpings kommun. Sex tjurar har dött.
  • Frasbrand har konstaterats på en gård utanför Fridene i Hjo, där det dött fem mellankalvar.
  • Tre dikalvar som dött på Hedegården i Stenstorp.
  • En mjölkraskviga som dött, Järnåsen, Tidaholm.
  • Två mjölkraskvigor på bete i Södra Fågelås i Hjo har drabbats av frasbrand.
  • Fem ovaccinerade kalvar har hittats döda utomhus i sin vinterfålla på en gård söder om Skara.
  • Frasbrand konstaterad på en mjölkraskviga i Agnetorp, Tidaholm.

Frasbrandsfall under 2018

Under 2018 konstaterades sju indexfall i Falköpingsområdet.

Anmäl nya sjukdomsfall till din veterinär

Om något av dina djur får frasbrand ska du anmäla detta till din besättningsveterinär. Det är viktigt att du som djurägare snabbt tar kontakt
med din veterinär om du misstänker att något av dina djur drabbats.

Besättningsveterinären anmäler till Länsstyrelsen

Om du som veterinär får in en anmälan om frasbrand ska du anmäla detta till
Länsstyrelsen via e-post till: veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Skriv Anmälan om frasbrand i ämnesraden.

Anmälan ska innehålla:

  • Namn på anmälande veterinär
  • Namn på djurägare
  • Produktionsplatsnummer (PPN) på platsen
  • Ras på djuret
  • Antal drabbade djur
  • Är djuren vaccinerade?
  • Har några djur skickats iväg för obduktion?
  • Vilken typ av bete går djuren på? (Åkermarksbete/Naturbete/Annat)

Symtom på frasbrand

Det första tecknet på sjukdomen är hälta, vanligen på ett bakben. Muskulaturen på benet blir först varm av den inflammatoriska processen, men allt eftersom förloppet fortgår bildar bakterien gifter (toxiner) som gör att vävnaden dör. Huden blir kall och gas bildas under huden. Förloppet går snabbt och djuren dör ofta inom ett dygn eller ännu snabbare.

Spridning av frasbrand

Sjukdomen frasbrand är en bakteriesjukdom som trivs bäst i syrefattiga
miljöer, framförallt i jord. Det innebär att grävarbeten på bete medför en risk
för att stöta på vilande bakteriesporer. Även översvämningsmarker och blöta marker kan ge en ökad smittrisk. Om självdöda frasbrandsmittade djur längre tillbaka i tiden grävts ned kan dessa utgöra en smittrisk om de grävs upp eller om bakterierna förs upp till ytan av vatten.

Djuren får i sig bakterierna via munnen och de sprids sedan i djuret till lever och muskulatur. Smittan sprids inte från nos till nos mellan djur. Däremot kan ett smittat eller dött djur utsöndra mycket bakterier som ett annat djur kan få i sig via munnen.

Åtgärder vid frasbrand

Det går att behandla frasbrand. Snabbt insatt behandling med en hög dos
antibiotika (penicillin) är avgörande. Bakterierna utsöndrar toxin som
kan påverka organen så att till synes lindrigt sjuka djur ändå inte går att
rädda trots tidig behandling.

Om din veterinär misstänker frasbrand eller om ni fått fall konstaterade vid obduktion bör alla djuren flyttas från det smittade betet, alternativt stallas in. Blanda inte de här djuren med andra djur. Nya fall och dödsfall kan uppträda även inne på stall. Det viktigaste är ökad övervakning för att snabbt kunna sätta in behandling vid hälta.

Åtgärder vid frasbrand:

  • Flytta djur från betet, alternativt stalla in djuren
  • Öka tillsynen så att behandling snabbt kan sättas in vid hälta
  • Obducera självdöda djur funna på bete
  • Vaccinera djuren

Vaccinera djuren

Genom att vaccinera djuren bildas skyddande antikroppar. Det tar normalt
några veckor för antikropparna att bildas. Ger man ytterligare en dos 4-6 veckor efter den första vaccinationen ökar antalet skyddande antikroppar väsentligt. Vaccineras moderdjuren får kalven i sig antikroppar genom råmjölken som ger kalven ett gott skydd i cirka två månader efter födseln. Kalvar ska inte vaccineras så länge de är skyddade av råmjölkens antikroppar eftersom effekten av vaccinationen då blir dålig eller uteblir.

Vi rekommenderar alltid vaccination av betesdjur vid följande fall:

  • Om gården tidigare år haft fall av frasbrand.
  • Om närliggande gårdar har haft fall av frasbrand.
  • Om utfodring sker med ensilage som skördats på marker där det funnits fall av frasbrand eller om det finns risk för jordinblandning i ensilage.
  • Om oron är stor.

Om besättningen varit drabbad av frasbrand bör djuren under de följande åren vaccineras innan betessläpp. Kontakta din veterinär för att lägga upp en gårdsanpassad vaccinationsstrategi för din besättning.

Var uppmärksam på dina djur

Den främsta orsaken till att frasbrand är anmälningspliktig är att symtomen
kan vara mycket lika de symtom som ses vid mjältbrand. Mjältbrand är en mycket
allvarlig sjukdom som dessutom kan orsaka sjukdom på människa. Ta därför alltid
kontakt med veterinär vid plötsliga dödsfall på betet för att man ska kunna
utreda dödsorsaken.

Frasbrand hos nötkreatur, SVA Länk till annan webbplats.

Frasbrand i Västra Götaland 2015 - kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektiv Pdf, 480.3 kB, öppnas i nytt fönster.

Hygienkrav för djurhållare

För att förhindra att smitta sprids mellan djur och människor finns allmänna hygienregler för djurhållare. Det är viktigt att det finns möjlighet för de som är på en anläggning med djur att kunna tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte dig som bara har djur i ditt hem.

Hygienkrav för dig som har besöksverksamhet

Det finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska besökarna kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Det ska också finnas information till besökare om hur de kan minska risken att sprida smitta mellan djur och människor.

Reglerna för besöksverksamheter gäller om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller annan typ av djurhållning. Det gäller även dig som har vård- eller terapihundar.

Länsstyrelsen kontrollerar att hygienreglerna följs.

Allmänna och särskilda hygienregler uppdelade efter djurslag, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Anmäl besöksverksamhet

Vägledning för användning av läkemedel till djur

Läkemedel används för att förebygga, bota eller lindra sjukdomar hos djur. Som djurhållare är det ditt ansvar att se till att sjuka eller skadade djur får rätt vård och vid behov bedömning av veterinär. Rätt kunskap hjälper dig att använda läkemedel säkert. Med rätt hantering kan du

  • förhindra att djuret får i sig läkemedel eller ämnen som kan vara skadliga
  • säkerställa att skadliga ämnen inte hamnar i livsmedel från djur som producerar mat
  • minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Reglerna för läkemedel varierar beroende på om det gäller sällskapsdjur, tävlingsdjur eller djur som producerar livsmedel. Vid frågor om läkemedel, vänd dig alltid till din veterinär för rätt vägledning.

Läs mer om hur du skaffar, använder, förvarar och gör dig av med läkemedel:

Läkemedel till djur, en myndighetsgemensam vägledning Pdf, 714 kB.

Transport av animaliskt avfall

För att förhindra att smitta sprids från animaliskt avfall (döda djur och slaktrester), finns regler om hur det får användas och hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.

Foder och utfodring med animaliska biprodukter, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliska biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.

Jordbruksverkets blankett för att registrera yrkesmässig transport av animaliska biprodukter Länk till annan webbplats.

Vem gör vad inom smittskydd för djur?

Jordbruksverket har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.

Nyheter för djurhälsopersonal

Nyheter för djurhälsopersonal är vårt nyhetsbrev som riktar sig till all djurhälsopersonal i Västra Götalands län. I nyhetsbrevet kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke när det gäller lagstiftningen, exempelvis läkemedelsanvändning, smittskydd, djurskydd med mera. Redaktionen består av medarbetare på Länsstyrelsens enhet för veterinär och djurskydd.

Nyhetsbrev för djurhälsopersonal

Antibiotikaresistenta bakterier

Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.

Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på

Webbsida om smittskydd för lantbrukets djur, smittsäkra.se Länk till annan webbplats.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA Länk till annan webbplats.

Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Får jag gräva ner en avliden häst på min mark?

Ja, det får du göra, det behövs inte längre tillstånd från Länsstyrelsen för detta. Dock måste din kommun godkänna platsen för nedgrävning. Du behöver även ha markägarens tillstånd. Kontakta miljökontoret i din kommun för mer information.

Mer information om nedgrävning av döda djur, Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Maria Olofsson
Länsveterinär
E-post till Maria Olofsson

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss