Smittskydd och djurhälsa
Misstänker du att ditt djur har fått en allvarlig smittsam sjukdom? Anmäl det omedelbart till en veterinär. Veterinärer ska snarast anmäla misstanke om smittsamma sjukdomar till Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Det finns regler för att förebygga smittspridning. Du som har besöksverksamhet ska anmäla det till Länsstyrelsen.
Anmälningsplikt för djurägare
Du som har hand om ett djur och misstänker att det smittats av en allvarlig smittsam djursjukdom är skyldig att direkt anmäla det till veterinär. Exempel på allvarliga smittsamma djursjukdomar är fågelinfluensa, mul- och klövsjuka, mjältbrand, svinpest, blåtunga, rabies och newcastlesjuka.
Fall av blåtunga i Västra Götaland
Flera fall av blåtunga har konstaterats i västsverige från Skåne upp till Västra Götaland. Inga restriktioner läggs på drabbade besättningar.
Smittläge för blåtunga, SVA
Länk till annan webbplats.
Blåtunga är en virussjukdom som bara drabbar idisslare. Sjukdomen kan inte smitta människor.
Det är viktigt att kontakta veterinär omgående om dina djur visar symtom på blåtunga eller annan allvarlig djursjukdom.
Symtom på blåtunga
Virus orsakar skador på djurens blodkärl.
Hos får: Feber, sår på nos och slemhinnor och klövrand, svullnad på huvudet och hälta. Klövkapselavlossning kan förekomma. Får utvecklar ofta mer allvarlig sjukdom och har högst andel dödsfall.
Hos nötkreatur: Feber, nedsatt mjölkproduktion, såriga slemhinnor, ökad salivering, röda ögon, svullnad/sår i klövrand och hälta.
Observera att en del smittade djur inte har några symtom.
Blåtunga har fått sitt namn av att det händer att djur får en blå tunga till följd av cirkulationsrubbningar, men det är ganska ovanligt.
Eftersom sjukdomen inte smittar direkt mellan djur utan genom svidknott, kan man förvänta sig att ett endast enstaka eller ett fåtal djur i en besättning uppvisar symtom.
Mer information om blåtunga
På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om vad du kan göra som djurägare. Informationen uppdateras löpande med bland annat frågor och svar.
Observera att det numera är frivilligt med provtagning vid misstanke om blåtunga. Jordbruksverket betalar inte längre för denna provtagning. Du hittar mer information om detta på länken nedan, under rubriken "Information till veterinärer".
Blåtunga, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Mer information om blåtunga finns även hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)
Fågelinfluensa
I dagsläget finns inget högriskområde för fågelinfluensa i länet.
Det är fortsatt viktigt att du som djurhållare är vaksam, har goda smittskyddsrutiner och tillämpar åtgärder för att i möjligaste mån förhindra direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
Ta kontakt med veterinär om dina fjäderfän visar ökad dödlighet, förändringar i foder och vattenkonsumtion, sänkning i äggproduktion eller nedsatt allmäntillstånd.
Mer information finns här:
Fågelinfluensa, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Arbeta förebyggande – minska risken för smitta, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Om fågelinfluensa, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Anmälningsplikt för veterinärer
Epizootisjukdom och salmonella
En veterinär som misstänker allvarlig smittsam djursjukdom, så kallad epizootisjukdom, eller salmonella hos djur ska skyndsamt anmäla det till Länsstyrelsen och Jordbruksverket via e-post eller telefon.
Andra anmälningspliktiga djursjukdomar
Det finns även andra djursjukdomar som kan smitta till djur eller mellan djur och människor som är anmälningspliktiga. För dessa gäller anmälningsplikten för veterinärer och för obduktions- eller laboratorieverksamhet.
Klinisk misstanke om djursjukdom
Dessa sjukdomar ska veterinär anmäla till Länsstyrelsen vid klinisk misstanke:
- hästinfluensa typ A
- kvarka
- virusabort (centralnervös form)
- virusarterit
- MRSA (alla djurslag).
Rävens dvärgbandmask
Rävens dvärgbandmask är en parasit som även kan smitta hund. Varken räv eller hund blir sjuka av masken i tarmen. I mycket sällsynta fall kan människa bli en mellanvärd för parasiten och på flera års sikt utveckla sjukdomen alveolär echinokockos.
Provtagningar på rävspillning utförda av Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att rävens dvärgbandmask endast förekommer på ett fåtal platser i Sverige.
I Västra Götalands län berörs Uddevalla, Färgelanda och Lane-Ryr. Det finns också ett enstaka positivt provsvar i Nossebro från 2024.
Åtgärder som minskar risk för smitta
Åtgärder som minskar risken för att drabbas av rävens dvärgbandmask, men även av andra smittor i miljön:
- Tvätta händerna innan matlagning och måltider.
- Skölj grönsaker.
- Skölj bort synlig jord från frukt och bär.
- Tvätta händerna efter arbete med jord.
- Försvåra för rävar att ta sig in i trädgårdsodlingar genom att till exempel sätta upp stängsel, odla under fiberduk eller odla i växthus.
- Avmaska hundar som kan ha ätit gnagare, och schamponera hundar som rullat sig i rävspillning om rävens dvärgbandmask finns i området. Använd munskydd när hunden tvättas.
- Undvik att röra vid rävspillning, och använd handskar om du behöver hantera rävar eller deras spillning och tvätta händerna efteråt.
- Det bedöms vara en mycket låg risk för bli smittad genom att äta bär från skogen.
Mer information
Frågor och svar om rävens dvärgbandmask, människa, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.
Rävens dvärgbandmask, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Hygien när du lagar mat, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Anmäl klinisk misstanke om djursjukdom
Anmälan till Jordbruksverket
Läs Jordbruksverkets information om anmälningsskyldighet gällande sjukdomar och smittämnen (för personal inom djurens hälso- och sjukvård):
Anmälningsskyldighet, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Hygienkrav för djurhållare
För att förhindra att smitta sprids mellan djur och människor finns allmänna hygienregler för djurhållare. Det är viktigt att det finns möjlighet för de som är på en anläggning med djur att kunna tvätta och desinficera händerna. Reglerna gäller inte dig som bara har djur i ditt hem.
Hygien i djurvårdande verksamheter
Länsstyrelsen gör också kontroller av hygien på djurvårdande enheter som djursjukhus, djurkliniker och veterinärmottagningar. Det ska finnas goda rutiner för att förhindra spridning av smittor.
Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform. Syftet är att förhindra smittöverföring mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt kontaktsmitta) från patient till personal och från personal till patient (direkt kontaktsmitta).
I basala hygienrutiner ingår
- Korrekt arbetsklädsel
- Handhygienrutiner: handtvätt och handdesinfektion
- Handskar: hur och när dessa ska användas
- Skyddskläder: hur och när man använder engångs plastförkläde eller patientbunden skyddsrock, stänkskydd, skyddsglasögon eller visir som täcker hela ansiktet, andningsskydd
Mer information
Hygienregler och hygienplan, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Hygienkrav för dig som har besöksverksamhet
Det finns särskilda hygienregler för dig som har en besöksanläggning där människor har möjlighet till direkt kontakt med djur. Bland annat ska besökarna kunna tvätta och desinficera sina händer i nära anslutning till djuren. Det ska också finnas information till besökare om hur de kan minska risken att sprida smitta mellan djur och människor.
Reglerna för besöksverksamheter gäller om du har en anläggning med livsmedelsproducerande djur, hästar eller annan typ av djurhållning. Det gäller även dig som har vård- eller terapihundar.
Länsstyrelsen kontrollerar att hygienreglerna följs.
Anmäl besöksverksamhet
Har du en besöksverksamhet med tre eller flera besök per år ska du anmäla det till oss.
Vägledning för användning av läkemedel till djur
Läkemedel används för att förebygga, bota eller lindra sjukdomar hos djur. Som djurhållare är det ditt ansvar att se till att sjuka eller skadade djur får rätt vård och vid behov bedömning av veterinär. Rätt kunskap hjälper dig att använda läkemedel säkert. Med rätt hantering kan du
- förhindra att djuret får i sig läkemedel eller ämnen som kan vara skadliga
- säkerställa att skadliga ämnen inte hamnar i livsmedel från djur som producerar mat
- minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Reglerna för läkemedel varierar beroende på om det gäller sällskapsdjur, tävlingsdjur eller djur som producerar livsmedel. Vid frågor om läkemedel, vänd dig alltid till din veterinär för rätt vägledning.
Läs mer om hur du skaffar, använder, förvarar och gör dig av med läkemedel:
Läkemedel till djur, en myndighetsgemensam vägledning
Pdf, 735.3 kB.
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistenta bakterier blir allt vanligare och sambandet med överdriven antibiotikabehandling allt tydligare. Antibiotika är något av det mest värdefulla vi har. Antibiotika räddar liv och vi har länge tagit den möjligheten för given. Idag ökar antibiotikaresistensen i hela världen. För att bromsa utvecklingen måste alla bidra. Vi behöver antibiotika även i framtiden.
Läs mer om antibiotikaresistens och hur den kan bromsas på
Smittskydd för lantbrukets djur, webbplatsen smittsäkra.se Länk till annan webbplats.
Motverka antibiotikaresistens, Statensveterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Transport av animaliskt avfall
För att förhindra att smitta sprids från animaliskt avfall (döda djur och slaktrester), finns regler om hur det får användas och hanteras. Du får till exempel inte mata grisar eller fåglar med matavfall som innehåller kött eller andra produkter från djur. På Jordbruksverkets webbplats finns mer information om hantering av animaliskt avfall.
Foder och utfodring med animaliska biprodukter, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen kontrollerar transporter av animaliska biprodukter. För att transportera sådant material ska du vara registrerad hos Jordbruksverket.
Vem gör vad inom smittskydd för djur?
Jordbruksverket har det övergripande nationella ansvaret för smittskyddsfrågor och för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret. Länsveterinären samordnar information om länets aktuella sjukdomsstatus.
Nyheter för djurhälsopersonal
Nyheter för djurhälsopersonal är vårt nyhetsbrev som riktar sig till all djurhälsopersonal i Västra Götalands län. I nyhetsbrevet kan du läsa om nyheter och aktuella händelser som berör dig i ditt yrke när det gäller lagstiftningen, exempelvis läkemedelsanvändning, smittskydd, djurskydd med mera. Redaktionen består av medarbetare på Länsstyrelsens enhet för veterinär och djurskydd.
Får jag gräva ner en avliden häst på min mark?
Ja, det får du göra, det behövs inte längre tillstånd från Länsstyrelsen för detta. Dock måste din kommun godkänna platsen för nedgrävning. Du behöver även ha markägarens tillstånd. Kontakta miljökontoret i din kommun för mer information.
Kontakt
E-post till veterinar.vastragotaland@lansstyrelsen.se
Relaterad information
- Smittskydd och djurhälsa i Sverige, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
- Smittläge, SVA Länk till annan webbplats.
- Aktuellt läge för smittsamma djursjukdomar, Jordbruksverket Länk till annan webbplats.
- Hygienregler för verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.
- Frasbrand i Västra Götaland 2015 - kartläggning av utbrottet och djurägarnas perspektiv Pdf, länk till annan webbplats.