Greby-Kleva

Med sina två höjder och omgivande odlingslandskap kan Greby-Kleva skådas från vägen mellan Tanum och Grebbestad. Naturreservatet, som också är ett Natura 2000-område, består av flera olika naturtyper. Men det är ädellövskogen och de trädklädda betesmarkerna som står i centrum för skydd och skötsel.

Skogarna i Greby-Kleva har troligtvis varit betesmarker en gång i tiden. De många grova ekarna med vida kronor vittnar om att området varit betydligt mer öppet i gamla dagar. Genom försiktig gallring och genom att återinföra betesdjur kan vi bevara värden knutna till en mer öppen ekskog.

Marken i naturreservatet innehåller skalgrus och har en hög kalkhalt. Något som speglas i många av de skyddsvärda arter som hittats i området. Den rödlistade lilla örten desmeknopp är en av sådan som gillar den kalkrika marken.

Reservatet bjuder även på mer kända arter som blåsippa, gullviva och liljekonvalj. Annars är området framförallt känt för sin värdefulla svampflora, med arter som gulprickig vaxskivling, korallticka och lindskål, för att nämna några.

Salta strandängar

Greby-Kleva består inte bara av ädellövskogar av ek och lind samt betesmarker. I naturreservatet ingår också en bit av Sannäsfjorden med sin långgrunda havsvik. Landremsorna mellan havet och ädellövskogen består av salta strandängar. Även denna miljö kommer att få hjälp på traven av betesdjur som håller efter vass och annan igenväxande vegetation. Genom att bevara strandängarna kan växter som gynnas av den salta marken leva kvar i området.