När länen samlar sin kraft – landshövdingarna möttes i Jämtland

Sveriges landshövdingar har nyligen mötts i Jämtland för det årliga erfarenhetsutbytet. I en tid när både beredskap och krav på en effektiv statsförvaltning ökar blir en sak allt viktigare: att använda den samlade statliga förmågan bättre.

Länsstyrelsen Jämtlands län har i dagarna stått värd för landshövdingarnas årliga möte; ett återkommande forum som hålls i olika län. Det är ett värdefullt tillfälle att diskutera gemensamma frågor, men också för att dela erfarenheter och hitta nya arbetssätt som kan användas på flera håll i landet.

För landshövding Marita Ljung är samverkan mellan länen särskilt viktig, och det gäller inom en rad områden.

– Ur ett demokratiperspektiv är det viktigt att vi strävar mot att arbeta på liknande sätt, till exempel med att förenkla för företag och medborgare. Vi har också haft fokus på hur vi använder digitaliseringens möjligheter för en effektivare myndighetshandläggning.

– Våra län har olika förutsättningar, men många av våra utmaningar är desamma. Genom att använda varandras kompetens kan vi stärka den gemensamma förmågan. Det är avgörande när Sverige behöver kunna agera snabbt och samordnat, säger Marita Ljung, landshövding vid länsstyrelsen i Jämtlands län.

Länsstyrelserna och framtiden

– En stor del av mötet ägnades åt ett arbete om länsstyrelserna och framtiden som jag leder tillsammans med landshövding Carin Jämtin och länsråden Carin Lamme Lindh och Claes Lindgren. Länsstyrelsen har varit staten på regional nivå sedan 1634 och uppdragen har skiftat genom århundranden. Omvärldsförändringar gör att vi idag arbetar mer med civilt försvar än tidigare. Även bildandet av en ny myndighet för miljöprövning som kommer 2027 påverkar oss alla, säger landshövding Acko Ankarberg Johansson.

– Att länsstyrelsernas uppdrag förändras gäller alltså fortsatt och det blir än viktigare att vi är rustade för att klara det som framtiden kan bära med sig. Genom att använda länsstyrelserna når staten samtliga kommuner och den regionala kunskap som länsstyrelserna besitter är till gagn i många frågor. Vidare är länsstyrelserna en erfaren samordnare vid olika slags processer och den erfarenheten och kunskapen är gynnsam när staten vill uppnå resultat tillsammans med andra aktörer i samhället, fortsätter Acko Ankarberg Johansson.

Lokal mat som ytterligare aspekt av beredskapen

Landshövdingarna besökte också Eldrimner, ett nationellt resurscentrum för mathantverk som drivs av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Här samlas och sprids kunskap om småskalig livsmedelsproduktion, både till företag och privata aktörer i hela landet.

Småskaligt mathantverk har fått en allt tydligare plats i diskussionen om Sveriges livsmedelsberedskap. Dels via lokal matproduktion och förädling, dels genom en ökad kunskap om hur livsmedel kan tas tillvara lokalt. Allt detta sammantaget kan bidra till ett mer robust livsmedelssystem. Det gör Eldrimners nationella uppdrag särskilt relevant för Sveriges förmåga att producera mat i hela landet.

– Länsstyrelsernas uppdrag handlar inte bara om vad varje organisation gör för sig. Vi behöver också se vad vi kan åstadkomma tillsammans. Där är Eldrimner ett gott exempel på ett projekt som till en början var lokalt – men som nu blivit en väletablerad, nationell resurs, säger Marita Ljung.

Landshövdingemötet blev sammantaget mer än ett årligt möte. Det utgjorde också en möjlighet att bygga vidare på den gemensamma förmåga som nu behövs – både i vardagen och när Sverige utsätts för allvarliga påfrestningar.