Utvärdering visar på stolthet och framtidstro inom jordbruket

En utvärdering av Landsbygdsprogrammet visar att investeringsstöden och startstöden till jordbrukare i Västernorrland har haft övervägande positiva effekter hos de företag som fått stöd. Stöden har bidragit till ökad omsättning och ökad produktion, de har också bidragit till förbättringar i arbetsmiljön för både människor och djur.

Utvärderingen har gjorts i samarbete med Umeå universitet och har genomförts genom intervjuer med 13 personer verksamma inom jordbruket i Västernorrland. Intervjupersonerna har fått ekonomiskt stöd genom Landsbygdsprogrammet under åren 2014–2020.

Det var väldigt roligt att prata med dem och höra dem berätta vilka investeringar de gjort. Stödet har underlättat den dagliga verksamheten och många är väldigt tacksamma. De är stolta och nöjda med investeringarna, berättar Tyra Fälldin, handläggare vid Länsstyrelsen Västernorrland som gjort intervjuerna.

Hon tycker också att det är roligt att höra att så många är positivt inställda till sitt jobb. Undersökningen visar visserligen att det finns en oro över ökade kostnader, begränsad lönsamhet och extremt väder men det finns också en framtidstro och en stolthet som Tyra tycker är väldigt inspirerande.

Att få möjligheten att jobba med djur och friheten här, det är ju underbart att jobba som vi gör. Finns inte ett enda jobb som går att jämföra med det här, berättar en av intervjupersonerna.

Sysselsättningsfrågan är det som förvånar Tyra mest. Ett av målen inom Landsbygdsprogrammet är att öka sysselsättningen men stöden gör i stället att sysselsättningen minskar eftersom investeringarna effektiviserar arbetet och minskar behovet av arbetskraft.

Jag hoppas att investeringarna möjliggör utveckling som på sikt kan öka sysselsättningen igen, berättar Tyra Fälldin.

Både ris och ros

Enligt intervjuerna i utvärderingen anser stödmottagarna att de fått bra bemötande och att de haft en bra dialog med länsstyrelsen, men det som upplevts som mest negativt är bland annat långa handläggningstider och krångliga system.

En anledning till långa handläggningar inom Landsbygdsprogrammet var att det tog tid innan handläggningssystemet var på plats. Det gick inte att handlägga ärenden alls i början vilket gjorde att det blev fördröjningar.

Nu fungerar det bra. Den största anledningen till långa handläggningstider numera är att vi tycker att det är bättre att vänta lite längre på kompletteringar än att avslå ansökan, berättar Linda Stenudd som också handlägger stöd hos Länsstyrelsen Västernorrland.

Jordbruksverket som ansvarar för det digitala systemet gör justeringar hela tiden och det hålls regelbundna möten och utvärderingar mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Viss kritik är befogad, det finns förbättringspotential, men vi är ganska generösa med kompletteringar och vi hjälper gärna till och stöttar jordbrukare om de har frågor, säger Linda Stenudd.

Stöden är betydelsefulla

Utvärderingen är ändå övervägande positiv och visar att både stora och små investeringar gör skillnad.

Jag har fått bättre förståelse för hur investeringarna påverkar arbetet på gårdarna. Det blir ett tydligt kvitto på vad stöden betyder. Då blir det mycket roligare att handlägga, säger Tyra Fälldin.