Ny studie från Mittuniversitetet visar på stora skillnader mellan tjejers och killars psykiska hälsa

Psykisk ohälsa bland unga är ett av våra stora folkhälsoproblem och även om vi vet en del om orsakerna saknas fortfarande kunskap om betydelsefulla faktorer. Utsatthet för våld och trakasserier är viktiga orsaker till psykisk ohälsa och otrygghet bland unga. Men statistik och kunskap kring grundskoleelevers utsatthet saknas.

Under början av 2023 genomfördes en enkätstudie på temat psykisk hälsa och utsatthet för våld och trakasserier och riktade sig till elever i årskurs nio i Västernorrlands sju kommuner. Studien utfördes av forskare på Mittuniversitetet i samarbete med Länsstyrelsen Västernorrland och Region Västernorrland.

Drygt hälften av alla skolor i länet med elever i årskurs nio har ingått i studien. Resultaten i rapporten grundar sig på enkätsvar från 1211 elever och det motsvarar en svarsfrekvens på 81 procent. Enkäten innehöll frågor om psykisk hälsa, ohälsa och oro, olika former av våld och trakasserier samt en mängd olika frågor om elevernas psykosociala arbetsmiljö i skolan. Det övergripande syftet med studien är att få fördjupad kunskap om risk- och skyddsfaktorer kopplat till elevers psykiska hälsa och ohälsa, med särskilt fokus på utsatthet för olika former och kombinationer av våld och trakasserier.

Att känna delaktighet och att ha inflytande är betydelsefullt för hälsa och välbefinnande, men också för att lyckas i skolan. I studien lyfts också frågor om hur eleverna upplever samarbetet, kommunikationen och den demokratiska kompetensen i klassen. Studier visar att de klasser som har en hög grad av delaktighet utifrån dessa tre dimensioner också har bättre betyg och lägre grad av mobbning, eleverna upplever en lägre grad av diskriminering på skolan och de rapporterar en lägre förekomst av sexuella trakasserier, både online och IRL.

Arbetet för att minska ungas utsatthet för våld och trakasserier ligger inte enbart på skolan, men de har en viktig roll. Det behövs ett långsiktigt universellt förebyggande arbete på flera nivåer och inom olika sammanhang där ungdomar befinner sig. Vi hoppas att även att föräldrar tar del av rapporten och får ökad kunskap och förståelse för vad unga, och särskilt tjejer, kan bli utsatta för, säger Patrik Gunnarsson, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Västernorrland.

Starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för våld

Det finns stora skillnader mellan tjejers och killars livsvillkor, särskilt när det gäller risken för tjejer att bli utsatta för sexualiserade former av trakasserier och olika former av kränkningar och våld. Det går inte att förstå de stora skillnaderna i utsatthet för sexualiserat våld och trakasserier mellan tjejer och killar utan att ha ett genusperspektiv. Det behövs också för att förstå varför killar i högre grad än tjejer utsätter andra för sexualiserat våld och trakasserier.

En av många slutsatser utifrån resultaten är att det, rent generellt, är viktigt att följa upp den psykiska ohälsan bland eleverna, men de stora skillnader som finns mellan tjejers och killars psykiska hälsa är alarmerande. En utgångspunkt för framtida analyser är att det finns starka samband mellan psykisk ohälsa och utsatthet för olika former av våld och trakasserier och att det är en viktig förklaring till att tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar, säger Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet.

Ett exempel på sexuella trakasserier är så kallade dickpicks, bilder på könsorgan. Drygt hälften av tjejerna i årskurs nio uppger att de har fått en sådan bild skickad till sig under det senaste halvåret. Motsvarande siffra för killar är sex procent.

Resultatet från studien kommer att användas av Länsstyrelsen Västernorrland och Region Västernorrland för framtida insatser för att främja ungas välbefinnande och hälsa samt för att utveckla kunskapsbaserade förebyggande metoder.

I vår dialog med unga i länet ser vi att våld har blivit normaliserat på många arenor där barn befinner sig, såväl i skolmiljö som på fritiden och sociala medier. Att arbeta strukturerat och kunskapsbaserat med universell våldsprevention med fokus på jämställdhet kan vara ett sätt att förebygga våld och kränkande behandling. Alla vi vuxna behöver ta ställning och agera förebilder för barn och unga oavsett vilken miljö de befinner sig i för att kunna motverka att destruktiva normer blir en vardag, säger Ulrika Viklund, samordnare brottsförebyggande arbete vid Länsstyrelsen Västernorrland.

Fler resultat från rapporten,

Drygt hälften av tjejerna har under det senaste halvåret blivit utsatta för att någon, mot deras vilja, har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll. Motsvarande siffror för killar är tolv procent.
27 procent av tjejerna uppger att de blivit tafsade på en eller flera gånger under det senaste halvåret. För killarna är siffran sju procent.
27 procent av tjejerna och 13 procent av killarna uppger att någon har försökt kyssa eller krama dem mot deras vilja under det senaste halvåret.
23 procent av tjejerna och 18 procent av killarna säger att de under det senaste halvåret har blivit slagna, sparkade, knuffade, klösta, skurna, dragna i håret eller kraftigt skakade av någon eller några.
Var tredje tjej som varit i en relation uppger att hon har blivit tvingad att göra något sexuellt som de inte ville och var tredje tjej svarade att de har gått med på något sexuellt, fast de inte ville. Motsvarande siffror för killarna är tolv respektive sju procent.