Stor potential för att öka matproduktionen i norra Sverige, utredning besökte Västerbotten

Regeringens utredning för att stärka lönsamheten, konkurrenskraften och öka livsmedelsproduktionen i norra Sverige besökte Västerbottens län. På flera olika platser träffade utredarna lokala företagare och aktörer, som delade med sig av erfarenheter, idéer och förslag på hur länets livsmedelsproduktion kan öka.

I april tillsatte regeringen en utredning, ledd av Dan Ericsson tillsammans med sekreterarna Jenny Larsson och Lars-Erik Lundqvist, för att stärka lönsamheten, konkurrenskraften och livsmedelsproduktionen i norra Sverige. Utredningen omfattar jordbruk, fiske, vattenbruk, rennäring och livsmedelsindustri, och syftar till att ta tillvara på regionens stora potential för att skapa en mer robust livsmedelsförsörjning och stärkt beredskap i hela landet. Genom att analysera utvecklingen i primär- och industriledet, jämföra förutsättningarna med övriga Sverige samt titta på lösningar i Finland och Norge, ska utredningen ta fram konkreta åtgärder och författningsförslag för att öka produktionen i norra Sverige.

– Vi har fantastiska förutsättningar för att producera och förädla mer livsmedel här i Västerbotten. Jämför vi exempelvis med samma breddgrad i Finland så ser vi hur jordbruket både kan rustas och premieras för att få en högre självförsörjningsgrad. Vår stora potential syns också tydligt i förarbetet till den pågående utredningen, och i alla idéer och förslag till åtgärder som redan lyfts vid utredningens möten och workshops med aktörer i länet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen i länet och utredningens fortsatta arbete, säger Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län.

Stora utmaningar – men ännu större möjligheter

Sverige har ett nationellt mål: att öka den inhemska livsmedelsproduktionen och minska sårbarheten i livsmedelskedjan. Norra Sverige har andra utmaningar än resten av landet.

– Vi har drivna företagare här i länet och det finns god potential för en ökad livsmedelsproduktion. Det är gott om outnyttjad jordbruksmark, färre skadegörare och en växande efterfrågan på lokala produkter. Men vi har andra förutsättningar än företagare i andra delar av landet. Låga marknadsvärden på mark och byggnader gör det svårt att hitta finansiering, och de långa avstånden gör att transportkostnaderna blir kostsamma, och ibland nästan omöjliga. Jag tror att vi behöver titta närmare på vilka typer av stöd som skulle kunna underlätta för våra företagare här uppe, säger Ulrika Olsson, biträdande enhetschef på enheten Landsbygd och regional utveckling.

Utredningen träffar länets experter

För att utredningen ska kunna komma med konkreta förslag för att öka livsmedelsproduktionen har de valt att möta experterna som kan platsen bäst – livsmedelsproducenter, förädlare och offentliga aktörer i norra Sverige. I Västerbotten blev det tre dagar med studiebesök, samtal och workshops. Hör vad några aktörer tror kan vara viktiga åtgärder.

Stina Printz, chef för hållbarhet, kvalité och gård på Norrmejerier

– För att vi ska ha en stabil och robust livsmedelsproduktion i norra Sverige behöver vi ha en lönsamhet på gårdarna. Det är jätteviktigt för att skapa en framtidstro. En viktig del där vi ser att vi kan bidra till livsmedelsproduktionen i norra Sverige och livsmedelsberedskapen i hela Sverige är om vi hade haft en torkanläggning så att vi faktiskt kan öka mjölkproduktionen och ta hand om överskottet genom att torka det till mjölkpulver och vasslepulver.

Stefan Lindgren, regionordförande LRF Västerbotten

– På länsnivå behöver vi framför allt skapa en starkare framtidstro och framåtanda, så att fler vill jobba med livsmedelsproduktion i alla led. På gårdsnivå måste vi ha en väldigt god lönsamhet för att kunna investera för framtiden, något som kräver en enklare tillgång till kapital. Jag tycker därför att utredningen bör titta noga på hur vi kan förenkla finansieringen inom lantbruket och hur vi kan justera olika nivåer av kompensationsstöd och stöd för spannmål. Det är även viktigt att vi får bibehålla ett långsiktigt, högt investeringsstöd och det skulle förstås även vara av godo om vi kan höja taket på stödet.

Robin Karlsson, delägare i Mathantverkarna, Vindelns rökeri och Hansen Charkuteri

– Vi skulle gärna använda mer lokala råvaror, särskilt fläsk, men för att det ska vara möjligt krävs en fungerande värdekedja. Det behövs en livskraftig primärproduktion där man på ett vettigt sätt kan driva ett modernt jordbruk. Det behöver också finnas avsättning av djuren och flera alternativa köpare, inte bara enstaka slakterier till exempel.

Eftersom viktiga länkar i kedjan idag saknas tvingas vi förlita oss på lösningar söderut. Vi behöver hela värdekedjan även här uppe i norra Sverige för att möjliggöra mer lokal produktion.

Emelie Ottosson, lantbrukare, Lindero Gård, Åsele

– För mig är det så otroligt viktigt att lösa finansieringsfrågan. Det behövs ordentligt med resurser både för att kunna utveckla befintliga verksamheter och för att bygga upp en gård från grunden. Den historiskt sett svaga lönsamheten måste också öka, för att inte skrämma i väg potentiella finansiärer. Så jag hoppas verkligen att utredningen kan hitta nya lösningar för att skapa en mer hållbar ekonomi inom branschen.

Josef Nygren, vd, Umlax AB

- Det krävs både kortsiktiga och långsiktiga satsningar för att öka länets livsmedelsproduktion. Vi måste exempelvis jobba mer medvetet med skolorna och skapa intresse bland unga för att jobba inom branscherna, med andra ord öka rekryteringen. Från offentligt håll behöver vi stimulera de lokala företagen på olika sätt. På nationell nivå måste vi skapa både stabila och långsiktiga förutsättningar för att företagen ska våga investera.