Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Ny handlingsplan för elektrifiering – ”Vi måste själva få ut effekt och inte bara stötta övriga landet”
Nu är Länsstyrelsen Västerbottens regionala handlingsplan för elektrifiering färdig. Den visar på många möjligheter för länet, men landshövding Helene Hellmark Knutsson pekar också på att Västerbotten inte bara ska producera och lagra el för andra.
Sveriges elbehov väntas fördubblas fram till 2045. I Västerbotten finns goda förutsättningar för att fasa ut betydande delar av fossilberoendet med hjälp av storskalig elektrifiering. Länet kan också bidra till hela Sveriges omställning, men det får inte ske på bekostnad av de som bor här, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson med anledning av att Länsstyrelsen Västerbottens handlingsplan för elektrifiering nu är färdigställd:
– Västerbottens stora värden i form av lokala näringar, naturmiljöer och möjlighet till traditionell livsföring ska värnas. Elektrifieringen måste ske på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt som bidrar till lokal och regional nytta.
Landets 21 länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen att ta fram regionala handlingsplaner för elektrifiering. Handlingsplanerna ska möjliggöra industrins och transportsektorns omställning, stärka energiberedskapen och säkra framtida investeringar.
I Västerbotten är handlingsplanen en fördjupad komplettering av Länsstyrelsens Energi- och klimatstrategi. En viktig del i omställningen är elektrifiering, som alltså innebär en övergång från teknik som drivs av fossila bränslen till teknik som drivs av elektricitet.
I Västerbotten finns en stark industrisektor. Här finns också en förnybar energiproduktion som driver en industriell utveckling mot storskalig produktion av vätgas, alternativa flyg- och sjöfartsbränslen som eSAF och e-metanol, samt batterier till elfordon. Utvecklingen stöds av länets universitet och andra innovativa miljöer, samt av kommuner och energibolag.
Länet producerar idag mer än tre gånger så mycket förnybar el än vad som används i länet.
Dessutom finns här tillståndsgivna - men ännu inte byggda - vindkraftsparker som möter den efterfrågade utvecklingen i den nationella strategin för hållbar vindkraftsutbyggnad som Energimyndigheten och Naturvårdsverket presenterade 2021. Att vindkraftsverken inte byggs, trots tillstånden, beror enligt vindkraftsföretagen själva på bland annat bristen på långsiktiga politiska ramverk. Det skapar osäkerhet kring lönsamheten.
Samtidigt kan inte Västerbottens elproduktion tas tillvara fullt ut för den lokala elektrifieringen.
Elnäten är nämligen inte konstruerade för lokala och regionala uttag. Den så kallade Åseleparadoxen illustrerar en situation med hög elproduktion, men med få eller inga uttagspunkter för kommuner och företag. Kapacitetsbegränsningarna bromsar alltså investeringar och näringslivsutveckling i länet, samtidigt som elen skickas vidare.
För Västerbotten är därför nätutbyggnad, effektivare kapacitetsutnyttjande och flexibilitetslösningar nödvändiga åtgärder för att möjliggöra anslutning av nya verksamheter och höjda effektuttag.
– Situationen måste åtgärdas. Vi ska stödja Sverige på bästa sätt, men länet ska inte bara producera och lagra för att försörja andra delar av landet. Våra kommuner måste själva få ut effekt när de behöver det. Det handlar både om tillväxt och resiliens, säger Helene Hellmark Knutsson.
Handlingsplan för elektrifiering är framtagen av Länsstyrelsen Västerbotten i brett samarbete med Region Västerbotten, företag, kommuner och organisationer. I planen lyfts tre övergripande insatsområden fram för Länsstyrelsens framåtsyftande arbete, nämligen samverkan, kunskapshöjning och stöd för proaktiv planering. Många av de utmaningar som identifierats kan inte lösas av en enskild aktör.
– Vi hoppas att planen synliggör de behov som finns och bidrar till den kraftsamling som behövs för att genomföra den storskaliga elektrifiering av samhället som vi står inför, säger landshövding Helene Hellmark Knutsson.