Klimatklivet ger chans att bli självförsörjande på energi

Lantbrukaren Samuel Holmberg fick klimatinvesteringstöd för att bygga en biogasanläggning. Nu satsar han och familjen på att bli helt självförsörjande på energi.

I Åbyn utanför Byske, på Brännfors lantbruk, står en nybyggd biogasreaktor och glänser. Men inuti den 2000 kubik stora rötkammaren roterar en sörja med tonvis av gödsel från gårdens kor och tjurar. Här bildas metangas, som på sikt ska göra gården självförsörjande på både värme och energi – och förhoppningsvis även fungera som bränsle för traktorer och andra fordon.

– Det har funnits med i många år, tankarna på biogas. Högre elpriser, enklare teknik och möjlighet att söka medel från Klimatklivet gjorde att vi till slut tog steget. Nu vågade vi – nu var rätt tid, säger Samuel Holmberg, lantbrukare och innehavare av Brännfors lantbruk.

På familjen Holmbergs gård finns ett bestånd av cirka 300 mjölkkor och köttdjur. Det ger mycket spillning, och därmed också goda förutsättningar för en cirkulär energiproduktion. Under 2022 ansökte Samuel om stöd för att bygga en biogasanläggning. Samma år fick han beviljat stöd på drygt tolv miljoner kronor från Klimatklivet och efter byggprocessen stod anläggningen klar våren 2024.

Viktig klimatåtgärd

Att slippa vara beroende av fossila bränslen är en viktig klimatåtgärd. Men dessutom är biogasen en fördel för ekonomin. Nu finns stora planer på vad gårdens gas ska användas till.

– Vi vill vara helt självförsörjande på energi. Men vi planerar också att sälja överskottsel. Vi har överdimensionerat både motor och reaktor för att kunna styra produktionen efter elprisernas nivåer. Är spotpriserna höga – ja, då producerar vi mer el och säljer, berättar Samuel Holmberg.

Biogasproduktionen innebär också att hela gården kan värmas med hjälp av gasen. Därmed slipper familjen köpa flis och diesel. Samuel vill också på sikt kunna rena gas för att använda som bränsle till gårdens traktorer.

– Det skulle förstås bli en stor investering. Det finns biogastraktorer i produktion, men det bästa vore om det gick att konvertera våra befintliga fordon.

Effektivt gödningsmedel

Som ytterligare en bonus är det rötade gödslet effektivare som gödningsmedel:

– Kolet i gödslet försvinner och det blir mer homogent. Växterna får det lättare att ta upp näringen. Rötat gödsel innehåller också mer kväve, vilket innebär att vi kan minska mängden konstgödsel.

Enligt Länsstyrelsen Västerbottens beräkningar kommer bytet till biogas att minska gårdens utsläpp av växthusgaser med 992 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket är det mått som man använder för att mäta och jämföra utsläpp. Samuel Holmberg är mycket nöjd. Men även om han länge velat ställa om till ett hållbarare lantbruk, har finansieringsfrågan varit avgörande:

– Det räcker inte med att det är en hållbar idé, om du inte har de ekonomiska förutsättningarna. Jag har alltid tyckt att biogas är en intressant grej, både tekniskt och hållbarhetsmässigt. Nu finns ju redan ett cirkulärt förlopp i att ha mjölkproduktion och sedan gödsla markerna med kornas gödsel, men det här var som sista pusselbiten för att få det ännu mer cirkulärt, säger Samuel och fortsätter:

– Utan statliga pengar och hjälp från Länsstyrelsen hade det varit svårt, hur hållbar du än vill vara. Jag hade inte fått med mig någon bank utan att ha stöd från Klimatklivet i ryggen.