Nya förslag för att arbetet med romsk inkludering ska få bättre effekt

Arbetet med romsk inkludering behöver genomföras utifrån ett långsiktigt perspektiv och med kontinuitet. Detta för att insatserna som ska stärka romers rättigheter verkligen leder till beständiga resultat. Det konstaterar Länsstyrelsen Stockholm, liksom tidigare, i årsrapporten om vilka insatser som genomförs i landet kopplade till målet att "den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en individ som inte är rom".

Målet tillhör den långsiktiga och samordnade strategi för romsk inkludering som regeringen beslutade om för tolv år sedan. För att det ska vara möjligt att uppnå detta är det av betydelse att berörda myndigheter får långsiktiga uppdrag och adekvata resurser för att kunna arbeta effektivt med strategin inom sina respektive verksamhetsområden.

Det innebär också att statsbidraget till kommuner för att främja romsk inkludering bör finnas åtminstone så länge strategin för romsk inkludering gäller, det vill säga till och med 2032. Länsstyrelsen föreslår också att regeringen bör se över möjligheten att utforma statsbidraget i likhet med det bidrag som finns för kommuner som ingår i så kallade förvaltningsområden, där det gäller särskilda språkliga rättigheter för minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska.

Det har varit ett högt söktryck på statsbidraget och många projekt är i gång. De redovisningar som hittills har kommit in till oss visar på mångsidiga insatser som ger positiva effekter för romsk inkludering. För att kunna hålla i arbetet och den positiva utvecklingen ser vi ett behov av ett mer långsiktigt stöd jämfört med hur det ser ut i dag, säger Fadila Sadki, utvecklingsledare på Länsstyrelsen Stockholms enhet för nationella minoriteter.

Fortsatta utmaningar inom verksamhetsområdet kultur och språk

Årsrapporten visar också att utbudet av kurser inom det nationella minoritetsspråket romani chib och romsk kultur är fortsatt lågt samt att minoriteten romer har lägst andel elever som läser modersmål i jämförelse med övriga nationella minoriteter. Dock pågår flera nationella uppdrag för att främja romani chib och romsk kultur. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att dessa får fortsätta eftersom ett långsiktigt arbete är en förutsättning för att nå avsedd effekt.

Diskriminering och antiziganism ger omfattande konsekvenser

Länsstyrelsen föreslår också att regeringen ska utreda möjligheterna att uppta språk som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen, liksom vi gör i uppföljningsrapporten av det övergripande minoritetspolitiska området.

Vi tar del av rapporteringar om den rådande diskrimineringen och antiziganismen som förekommer i alla delar av samhället: på arbetsplatsen, i skolan och i mataffären. Detta påverkar alla delar av den drabbades liv och gör att många väljer att dölja sin romska identitet, vilket ofta innebär att man väljer att inte tala sitt språk. Det bidrar till att allt fler förlorar sin kultur och sitt språk, säger Fadila Sadki.

Statistik från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att anmälningar om diskriminering och hatbrott minskar, samtidigt som både undersökningar och minoriteten själv vittnar om en ökning. DO bedömer att det finns ett mörkertal, då många som drabbas inte anmäler på grund av rädsla för repressalier eller att inte bli trodd. Men varför det redan låga antalet anmälningar minskar ytterligare är oklart. Länsstyrelsen föreslår därför att regeringen uppdrar åt expertmyndigheter att utreda det låga och minskade antalet anmälningar om diskriminering och hatbrott gällande romer.

Rapport: Romsk inkludering – årsrapport 2023, Länsstyrelsen Stockholm Länk till annan webbplats.

Romsk inkludering, Länsstyrelsen Stockholm