Brattiken

Brattikens naturreservat är flera tusen hektar stort. Mitt i reservatet ligger lågfjället Brattiken, vars utmärkande topp syns på mycket långt håll.

Garnlav.

Mellan branterna och myrarna står en högväxt granskog som har lämnats i fred. Granarna är gamla och ofta grova, och från grenarna hänger långa tofsar av den gulaktiga garnlaven. Här trivs lavskrikan, som gärna kommer fram och hälsar. På marken ligger döda trädstammar som bryts ned av en mängd ovanliga svampar.

Ett turistmål med gamla anor

Det lättaste sättet att uppleva reservatet är att ta sig upp på Brattikens topp via den statliga sommar- eller vinterleden från Forsmark. Lederna fortsätter över Norra Gardfjället ner mot Matsdal. Lappstugan, som ligger utmed leden cirka 1,5 kilometer nordväst om Brattikens topp, fungerar som rastskydd och står alltid öppen. I stugan finns köksutrustning och ved. En skoterled från Umnäs passerar över Fjällmyran och vidare upp mot Gardfjället, där den ansluter till den statliga leden.

Redan år 1833 beskrev Johan Wilhelm Zetterstedt utsikten från Brattikens topp i sin reseskildring Resa genom Umeå Lappmarker i Vesterbottens Län:

"Från detta fjell kan man öfverse många af de öfriga med deras sällsamma gestalter, den ena uppstigande högre bakom den andra, alla med snötoppar. På Brattiksfjellet kan man således räkna Ripfjellet, egentliga Gardfjället, Haukafjället, Stålfjellet, de höga Klippfjellen, och långt i söder Grönfjellet. Från Brattikesfjellet ser man endast de 2:ne byarne Umenäs och Forsmark, och ganska otydligt, ehuru de icke äro på långt avstånd belägna."

Lappstugan i Brattikens naturreservat.

Gammal kulturmark

Reservatsområdet har använts som renbetesland under lång tid. På platsen där Lappstugan ligger har det funnits ett sameviste åtminstone sedan 1800-talets början. Själva Lappstugan byggdes år 1883 av Nils Olofsson och hans hustru Anna Maja, och var bebodd fram till 1916. Därefter har stugan alltid stått öppen och använts som nattlogi av jägare och vandrare. På 1970-talet renoverades stugan till oigenkännlighet. Idag ägs den av Naturvårdsverket.

Vapstens sameby flyttar numera sina renar genom området, som är av riksintresse för rennäringen.

Fjällmyran var viktiga slåttermarker för människorna som bodde i Umnäs. Tack vare avvittringskartorna från förra sekelskiftet vet vi precis vilka personer som hade rätt att nyttja slåttermarkerna på kronans mark. Inom det område som nu är naturreservat hade Ellen Olsson, P. A. Stenvall och Johan Yngve Larsson, hemmansdelägare på Umnäs nr 1, rätt att hämta vinterfoder åt sina djur. Historiskt har i stort sett alla myrar med gräs- och starvegetation har varit livsviktiga slåttermarker.

Föreskrifter

Välkomna att besöka Brattiken. Tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Göra åverkan på berg eller mark, till exempel genom att måla, borra, rista, hacka, gräva eller omlagra.
  • Fälla, flytta, ta bort eller på annat sätt skada levande eller döda träd eller buskar, såväl stående som liggande.
  • Störa djurlivet, till exempel genom att klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt.
  • Framföra motordrivet fordon i terrängen, med undantag för snöskoterkörning vintertid på snötäckt, väl tjälad mark eller på is.
  • Sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt och därmed jämförbar anordning annat än tillfälligt (högst en vecka).

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Rast-/övernattningsstuga

Kontakt

Johan A Lindberg

Naturvårdsenheten

Fakta

Bildat: 1987, 1999, 2017
Storlek: 2 497 hektar
Kommun: Storuman
Skyddsform: Naturreservat, Natura 2000