Klämmeshöjden

Naturreservatet bildades för att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer såsom områdets artrika naturskogar med dess ekosystem och biologiska mångfald.

Bombmurkla. Foto Johanna Malmgren

Den hotade svampen bombmurkla växer i kalkbarrskogen på och vid Klämmeshöjden.

Större delen av skogsområdet utgörs av gran i sänkorna i och magrare tallskog, ofta med inslag av hällar, på höjderna. I västra delen finns hyperit i berggrunden vilket har gett en örtrik flora och värdefull marksvampflora. Östra delen av reservatet består av våtmark med mycket höga värden i synnerhet höga fågelvärden.

Djur och växter

Området har ett stort botaniskt värde då det hyser ett antal rödlistade kryptogamer (t ex lavar, mossor och svampar) vars biotopkrav återfinns i naturskogar med stort inslag av död ved. Det finns till exempel stora värden knutna till kalkbarrskogen på och vid Klämmeshöjden där den hotade svampen bombmurkla växer. Arter som fyrflikig jordstjärna, vedtrappmossa, grön sköldmossa, violettgrå tagellav, brunpudrad nållav, skrovellav och dvärgbägarlav är andra exempel på rödlistade arter som hittats i området, flera av dessa arter är knutna till olika slags död ved.

Klämmeshöjden har även ett stort zoologiskt värde genom gammelskogens speciella förutsättningar som livsmiljö för fågelfauna och vedlevande insekter. Här finns den rödlistade tretåiga hackspetten och skogshönsen tjäder och järpe. Förutom nämnda rödlistade arter förekommer ett stort antal så kallade signalarter, det vill säga arter vars förekomst indikerar höga skogliga naturvärden. Några av dessa signalarter är den vedlevande skalbaggen bronshjon, kärlväxterna spindelblomster och ögonpyrola, svamparna kötticka och tickmussling, lavarna gammelgranlav och skuggblåslav samt mossorna stubbspretmossa och kantvitmossa.

Föreskrifter

Det är förbjudet att:

  • samla in ryggradslösa djur, t ex skalbaggar, snäckor och fjärilar,
  • samla in mossor, lavar och vedsvampar,,
  • bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd, stående och omkullfallna träd, och buskar,
  • utan länsstyrelsens tillstånd i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utföra vetenskapliga eller andra undersökningar,
  • framföra fordon, exempelvis cykel, traktor, snöskoter och terränghjuling (s.k. fyrhjuling).

Serviceinformation

  • Parkering

Kontakt

Fakta

Bildat: 2014

Storlek: 94,2 hektar

Markägare: Privat och staten

Förvaltare: Länsstyrelsen i Värmlands län