Vind- och soldialog
För att bidra till att möta det växande elbehovet i samhället genom att främja en ökad lokal produktion av sol- och vindkraft i Östergötlands och Södermanlands län driver vi projektet Vind- och soldialog. Projektet utforskar även samexistens för vind- och solkraft med andra samhällsintressen.

Projektet pågår mellan 1 oktober 2025 till 31 december 2027 och genomförs tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland, Norrköpings kommun och Kungliga Tekniska högskolan (KTH).
Projektet finansieras av Energimyndigheten och genomförs inom följande arbetspaket:
- Samexistensanalys genom modellerade förstudier
- Utveckla planeringsunderlag och metodstöd för dialog med kommuner
- Testa planeringsunderlaget i dialog med kommuner
- Undersök möjligheter för besöksmål i anslutning till befintlig vindpark
- Kommunikation och resultatspridning
I Sveriges elmix finns redan mycket förnybar el, men allt eftersom fler industrier och transportsektorn lämnar fossila bränslen bakom sig kommer elbehovet att öka. Hur snabbt omställningen kommer att gå är beroende av politiska beslut, näringslivet och allmänhetens vilja att ställa om.
Vi hoppas att med projektet kunna få metoder och nya angreppssätt att hantera perspektivträngseln, det vill säga utmaningarna med samexistens med andra samhällsintressen så som friluftsliv, landsbygd, kulturmiljö och naturskydd.
Studiebesök till Skaraborg
Den 5–6 maj 2026 besökte projektet Vind- och soldialog Skaraborg för att inhämta inspiration och kunskap om regionens energiplanering. Resan finansierades av Energimyndigheten. Se bilder och läs om resan nedan!
Enligt Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund och värd för studiebesöket, handlar energiplanering i Skaraborg om industripolitik. Målet är att brist på el aldrig ska bli ett hinder – vare sig för etablering av nya företag eller tillväxt i befintliga.
Resans första stopp gick till Falköpings kommun, där vi mötte kommunstyrelsens ordförande Adam Johansson och fick ta del av kommunens arbete med energiplanering. Kommunen har målet i sin energiplan att till år 2035 ska den lokala framställningen av förnybar energi i Falköping motsvara minst den mängd energi som används i kommunen som geografiskt område. Falköping ska även enligt sin energiplan bidra till att minska Skaraborgs importberoende. Projektgruppen blev inspirerad av kommunens konkreta och solidariska mål, som också beaktar Skaraborgs gemensamma elbehov. Imponerande var också att kommunen hade exakta siffror på hur många vindkraftverk och solparker som krävs för att nå målen – och att områden för elproduktion tydligt var integrerade i kommunens översiktsplan.
Vindkraftsparken Fågelås i Hjo
På eftermiddagen fortsatte resan till Hjo kommun och vindkraftsparken Fågelås, som består av sju vindkraftverk med en totalhöjd på 250 meter. Anläggningen beräknas producera 170 GWh per år – motsvarande årsförbrukningen för cirka 34 000 hushåll. Stefan Johansson kontaktperson på Eoulus Vind lyfte vikten av goda relationer och dialoger med markägare och närboende samt att tidiga dialoger med Länsstyrelsen är avgörande för att rätt utredningar görs på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.
Magnus Fredricson lyfte under resan att energiomställningen till stor del handlar om att byta ut osynliga utsläpp mot synlig infrastruktur som tar mark i anspråk. Det behövs fler kommuner som Hjo som vågar ge elproduktionen en plats i landskapet.
Agrivoltaiska solparken i Hova
Den 6 maj besökte vi Sveriges första storskaliga agrivoltaiska solpark i Hova, ett samarbete mellan Svea Solar och Ekoväx. Solparken, som täcker 13 hektar (ungefär 19 fotbollsplaner), ska generera 8 GWh per år – motsvarande årsförbrukningen för 1 600 villor. På plats mötte vi Leo Granevik från Ekoväx, som berättade att det var första säsongen med odling tillsammans med solcellerna. Sådd krävde lite extra planering, men solcellerna kan vinklas upp vertikalt för att underlätta för såmaskinen. Leo noterade att rapsen i parken såg ut att må bättre än på en närliggande åker – om det berodde på solcellerna eller att området nu är inhägnat/omges av stängsel (som håller vilt borta) var dock oklart. Skörderesultatet återstår att se. Vi följer med spänning resultatet!
Mariestads utvecklingsresa
Sista stoppet på studieresan gick till Mariestad, som står inför sin största utvecklingsresa i modern tid – drivet av nyetableringar som Metsä Tissue, Kriminalvården och Volvos batterifabrik. Anna Molin, strateg på kommunen, berättade om hur Mariestad aktivt planerar sina nya stadsdelar ur ett hållbarhetsperspektiv samt att kommunen arbetar aktivt med energieffektivisering för att frigöra kapacitet till industrin. Mariestad äger det kommunala energibolaget VänerEnergi, under besöket visade Björn Eriksson, drift- och projektledare, stolt upp ett batterilager som ägs av ReCap. Batterilagret säljer peak shaving-tjänster till VänerEnergis elnät, vilket gör det möjligt att kapa tillfälliga effekttoppar i nätet. Batteriet bidrar till att VänerEnergi slipper stora straffavgifter då de håller sig inom sitt abonnerade effektavtal.
Med ny kunskap och inspiration lämnade vi Skaraborg senare på eftermiddagen. Av allt vi fick lära under resan vill vi särskilt lyfta att:
- Energisystemet är ett socioekonomiskt system och kräver föreställningar för vilken framtid vi vill se i våra län.
- Det är vikten av att våga sätta konkreta och solidariska energimål. En kommun är en del av ett större sammanhang, om så är län, region eller elområde.
Tack till alla som bidrog till en lärorik studieresa – och ett extra stort tack till Magnus Fredricson för din coachning under resan!