Bjud in bin, humlor och fjärilar!

Illustration: Kleo Bartildsson

Här samlar vi information om hur du kan gynna våra viktiga pollinerare genom park- och grönyteskötsel.

Nyttan med pollinerare

Pollinering behövs för var tredje tugga

I sin jakt på pollen och nektar bidrar humlor, bin och andra pollinerande insekter till att blommorna de besöker pollineras, befruktas. Något som leder fram till att växterna bildar frukter och bär. Vissa grödor, som vete och havre, pollineras istället av vinden. Man räknar ändå med att insekternas pollinering ligger bakom var tredje tugga vi äter!

De pollinerande insekterna, pollinerarna, har därför stor betydelse i vår livsmedelsproduktion, inte minst i trädgårdsodling och fruktodling. Samtidigt har våra pollinerare utsatts för stark press i takt med att mängden blommor i landskapet minskat under de senaste 100 åren.

Pollinerare som hjälpredor

Bin och humlor är kanske våra mest kända pollinatörer, men även flugor, fjärilar och skalbaggar spelar en viktig roll för växternas förökning och produktion av frukt och grödor.

De olika pollinerarna är ofta ganska kräsna och har sina egna favoritblommor. Längden på tunga eller snabel spelar t.ex. roll för om insekten besöker djupa trattformade blommor eller grunda vida. Framför allt hos humlor och bin är det stor skillnad mellan arterna.

Metoder för park- och grönyteskötsel som gynnar pollinerare

För att hjälpa pollinerarna och oss själva behöver vi därför återskapa öppna blomrika miljöer med en stor variation av blommor (vår till höst) särskilt i stadsmiljöer.

För att locka till sig många pollinerare ska man satsa på en stor variation av blommor och se till att det finns något som blommar hela säsongen. Bland skalbaggar, flugor och fjärilar kan det dessutom behövas död ved och våtmarker för att de ska trivas.

Fler lång- & höggräsytor med blommor

Var: Extensiv mark, park och grönyta

Luckra upp tät grässvål
Gör fåror/rutor med harv för att få fram lite bar jord eller så in
höskallra som parasiterar på gräsrötter. Då gror blomfrön lättare.
Så in ängsfrön
Välj svenska, lokala ängsfröer, antingen för torr eller frisk/fuktig jord.
Inhemska arter som blåklocka, blåmunkar, åkervädd, väddklint, fibbla,
blåeld, getväppling, bolltistel, oxtunga eller olika vicker, lucern och klöver.
Slå/klipp efter blomning i juli
Använd skärande redskap, slaghack ökar risk för uttorkning hos växten.

Rätt blommor i rabatter och krukor

Var: Park och grönyta

Det behövs blommor med mycket nektar och pollen, men också blommor
med olika form. Djuppipiga blommor besöks av långtungade insekter och
grunda, vida av korttungade. Välj olika sorter för blomning hela säsongen

Plantera pollen- & nektarrika blommor
Som kantnepeta, buddleja, trädgårdsnäva, stockros, stäppsalvia, gurkört,
höstanemon, höstaster, kärleksört, rhododendron, timjan, oregano,
rosmarin, klint-, vädd- och ärtväxter.

Mer skydd, mat & boplatser åt insekter

Var: Park och grönyta

I parker, rondeller, rabatter, på husväggar, staket...

Sätt ut insektshotell
Ostädade hörn med rishögar & död ved
Sätt ut grunda fågelbad

Fler blommande bryn & buskar

Var: Åkermark, park och grönyta.

Plantera blommande buskar
Välj arter som sälg (blomning mars-maj), måbär, odon & hagtorn (majjuni), fläder (juni-juli), brakved & rosor (juni-sep), kaprifol (juli-sep)
och buddleja (långt in på hösten).

Blommande kantzoner i åkern

Var: Åkermark

Kantzoner med blommor ger skydd, föda och boplatser för såväl insekter som fåglar och fältvilt. Välj olika arter för blomning hela säsongen.

Lämna oslagen remsa med t.ex. klövervall
Så in solros
Solros ca 30 kg utsäde/ha, sådjup 2-4 cm
Så in honungsört eller klöver
Honungsört/facelia och rödklöver ca 10-15 kg utsäde/ha, sådjup 1-2 cm
Så in sötväppling, lusern eller gurkört
Sötväppling, lusern ca 25 kg/ha, djup 1-2 cm. Gurkört 12-15 kg/ha, djup 2-3 cm