Dagfjärilarna minskar i södra Sverige

Länsstyrelserna i Östergötland, Örebro, Jönköping, Kalmar och Skåne har övervakat dagfjärilar i ängs och hagmarker under perioden 2009–2023. Analyser utförda av Linköpings universitet av insamlade data visar på kraftiga minskningar av fjärilsfaunan under den perioden.

Sammanvägda trender (TRIM-index) visar en nedgång på nära 27 procent för samtliga arter, drygt 35 procent för gräsmarksspecialister och nära 46 procent för rödlistade arter.

De mest specialiserade och hotade arterna minskar mest.

- Flera rödlistade arter uppvisade kraftiga minskningar, däribland ängsnätfjäril, brunfläckig pärlemorfjäril och ängsblåvinge. Älggräspärlemorfjäril uppvisade en av de kraftigaste enskilda länsnedgångarna med en minskning på 21,2 procent per år i Östergötland, säger Nicklas Jansson, biolog vid Länsstyrelsen Östergötland.

Några arter som däremot haft en bra period och ökat är hagtornsfjäril, storfläckig pärlemo och klubbsprötad bastardsvärmare. Studien visar att Östergötland är det län i studien som är rikast både på arter och individer.

Rapporten: Dagfjärilar i sydöstra Sveriges ängs- och betesmarker.

Högkvalitativa ängs- och betesmarker minskar

Den viktigaste förklaringen till minskningarna är att de ängs- och betesmarker med högst kvalitet har minskat i odlingslandskapen och dess utom har hela landskapet beskogats och andelen gräsmarker minskat i stort.

- Idag har vi bara några få procent kvar av vad vi hade för 100år sedan. Både fjärilslarvernas utvecklingsplatser och de vuxna fjärilarnas nektargivande blommor har minskat eller försvunnit i många regioner vilket har lett till att det blivit långt mellan de lämpliga gräsmarkerna, säger Nicklas Jansson, biolog vid Länsstyrelsen Östergötland.

Analyserna visade också att högre vegetation och större mängd blomresurser gav en artrikare fauna och större förekomst av fjärilar.

”Fjärilsindikatorn”

Resultaten går i linje med de negativa trender som tidigare rapporterats för hela landet i den så kallade ”Fjärilsindikatorn”. Vilken är ett av mätvärdena för miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”.

Den fortsatta tillbakagången, särskilt bland rödlistade arter, visar att nuvarande insatser för bevarande av biologisk mångfald i odlingslandskapet inte är tillräckliga för att nå miljömålet.