Nu återställer vi våtmarker på jordbruksmark

Länsstyrelsen Östergötland återställer fyra utdikade våtmarker på jordbruksmark i länet under hösten 2026. Två av dem är redan i gång och arbetet med de övriga pågår för fullt.

Just nu pågår ett pilotprojekt i Östergötland, Skåne och Västra Götaland som undersöker möjligheterna att återväta aktivt brukad jordbruksmark i klimatsyfte. Pilotprojektet påbörjades år 2024 på uppdrag av Naturvårdsverket.

Återvätning med fortsatt brukande

Fyra våtmarker – tre på flerårig betesvall på åkermark och en i betesmark med allmänna värden – ska återvätas utan att bruket av marken behöver upphöra. Efter åtgärderna kommer markvattnet att ligga i eller strax under marknivå, och markerna ska fortsatt skötas med bete.

De aktuella våtmarkerna ligger i Motala, Valdemarsvik och Ydre kommun.

Innan åtgärderna har Länsstyrelsen skrivit avtal med markägarna. Ersättningen är beräknad av en oberoende värderare.

Vi är glada över att få samarbeta med markägare som vill bidra till det här projektet, säger Sofie Karlsson, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen.

En av de markägare som deltar i projektet är Per-Inge Karlsson:

Det är skönt att det kan bli något bra av sådan här mark som man inte har så mycket användning av, säger han.

En del av syftet är att undersöka vad som är avgörande för att markägare ska vilja återväta sin mark. Det viktigaste vi ser, efter 40 intervjuer med markägare, är att markägarna får tillräcklig ersättning och att det går att fortsätta bruka marken efter återvätningen. En annan slutsats är också att flesta lämpliga objekten finns i betesmark eller på betade vallar på åkermark, alltså inte de högproducerande åkrarna.

Samarbete med forskare

Länsstyrelsen samarbetar med Naturcentrum som har gjort modelleringar för alla våtmarker.

Det är klockrena våtmarkslägen, säger Tove Haugland på Naturcentrum AB. Det är så roligt att jobba med platsens naturliga förutsättningar. I det här fallet en innesluten svacka med avvattnande diken.

Projektet omfattar även ett samarbete med forskare från Linköpings universitet som ska mäta växthusgaser före och efter åtgärd med hjälp av drönare. Dessutom studerar forskare vid Stockholms universitet hur återvätningen påverkar insekter, floran, fladdermöss och grundvatten.

Pilotprojektet ska ge viktig information om genomförandet, vilka hinder som kan uppstå och hur man bäst återväter marker. Dessutom hoppas vi samla värdefulla erfarenheter kring lämpliga avtal och ersättningar vid återvätning av aktivt brukad jordbruksmark.