Länsstyrelsen bekämpar strandkotula på Galtabäck skär

Galtabäck skär är ett unikt och skyddat kustområde strax söder om Varberg. Här bekämpar Länsstyrelsen i Hallands län den invasiva främmande arten strandkotula för att skydda områdets naturvärden. Bekämpningen sker med gasolbränning – en metod som redan visar goda resultat.

Galtabäck skär ingår i Gamla Köpstad Södra naturreservat och är ett viktigt område för häckande och rastande vadarfåglar. Strandängarna består av en mosaik av salta strandängar, glasörtstränder, skonor, betade strandängar, låglänta sanka partier och sandrevlar.

Särskilt värdefulla är de så kallade skonorna – grunda sänkor som periodvis fylls med saltvatten. Miljön är speciell och ger förutsättningar för växter och djur som är anpassade till ett liv med både saltvatten och periodvis torra förhållanden.

Strandkotula hotar inhemska växter

På Galtabäck skär växer arter som salttåg, rödsvingel och revigt saltgräs. På de våta stränderna finns också områden med saltört, glasört samt större bestånd av strandmalört. Nu hotas dessa naturvärden av strandkotula, en främmande art från södra Afrika som sprider sig snabbt och tränger undan inhemska växter.

– Det vi riskerar att förlora är inte bara en enskild växtart, utan delar av den speciella flora som hör hemma på våra salta strandängar. Lågväxta arter som marrisp, smal käringtand och saltmålla är exempel på hotade arter som vi behöver värna om i Halland, säger Kent Lindqvist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Hallands län.

Första fyndet i Halland gjordes 2007

Strandkotula har funnits i Sverige i ett par decennier. Det första kända och dokumenterade fyndet i Halland är från 2007 i Smedgård i Varberg. Fyra år senare hittades det flera plantor av strandkotula på samma plats. Sedan 2020 har arten spridit sig snabbt, särskilt i Varbergsområdet. Utvecklingen kan gå snabbt när arten väl får fäste på en lämplig strandäng.

– Strandkotula kan se ganska harmlös ut när man ser några enstaka plantor. Men erfarenheten visar att utvecklingen kan gå snabbt när den hamnar på rätt plats. Därför är det viktigt att agera tidigt, säger Kent Lindqvist.

Arten sprids både genom frön och vegetativt. Varje planta kan producera stora mängder frön under en säsong, vilket gör det avgörande att förhindra att blommorna hinner sätta frö.

Gasolbränning ger lovande resultat

För att stoppa spridningen testar Länsstyrelsen en ny metod: bränning av strandkotulans blommor och fröställningar med gasol. Syftet är att förhindra att fröna utvecklas och sprids vidare. Metoden har hittills gett lovande resultat på flera platser.

– På lokaler som Gamla Varberg och Årnäsudden har vi sett mycket goda resultat. Där hittar vi nu bara enstaka plantor, vilket visar att tidiga och konsekventa insatser fungerar. Nu är målet att fortsätta följa upp lokalerna tills vi kan vara säkra på att arten är borta, säger Kent Lindqvist.

Medan gasolbränningen visat goda resultat på flera platser, finns utmaningar på andra håll. Till exempel Klosterfjorden, där är bekämpningen svårare på grund av periodvisa översvämningar och stora bestånd. Även på Getterön och Utteros/Sik har strandkotula hunnit bilda stora bestånd som är svåra att få bukt med.

Målet är att hindra spridningen

Länsstyrelsen fortsätter att inventera och bekämpa strandkotula i länet. Tidiga insatser är avgörande för att hindra arten från att etablera sig permanent.

– Lyckas vi ta bort de första plantorna innan de hinner bygga upp en fröbank har vi betydligt bättre möjligheter att lyckas, säger Kent Lindqvist.

Länsstyrelsen har arbetat med aktiv bekämpning mot strandkotula sedan 2023. Strategin nu är att prioritera snabba insatser mot små bestånd på nya platser för att förhindra ytterligare spridning. Målet är att förhindra att strandkotula etablerar sig permanent och att skydda de värdefulla strandängsmiljöer som är en viktig del av Hallands kustlandskap.