250 miljoner kronor till restaurering och återskapande av ljunghedar i Sydsverige

I veckan godkände EU finansieringen till ett stort projekt för att restaurera och återskapa ljunghedar i södra Sverige. Totalt satsas 250 miljoner kronor på naturtypen, som är livsmiljö för många hotade arter. I Halland kommer det genomföras insatser i sexton projektområden. Länsstyrelsen ansvarar för elva av dessa och Varbergs kommun för resterande fem.

Projektet heter HeathLIFE och ska pågå i åtta år, med start 2026. Största delen av finansieringen, 60 procent, kommer från EU. Naturvårdsverket står för 30 procent och resterande del finansieras av deltagande aktörer.

– Under minst 3 000 år har ljunghedarna utgjort en stor del i det sydsvenska landskapet. Nästan alla försvann under 1800- och 1900-talen. Att få en möjlighet att återskapa dem är otroligt glädjande eftersom det är en naturtyp som är livsviktig för ett stort antal rödlistade arter, säger Gabrielle Rosquist, koordinator för hotade arter på Länsstyrelsen Skåne och projektledare för HeathLIFE.

Ljunghedar kan bestå av flera olika naturtyper, torra hedar och fukthedar är de vanligaste. Några exempel på hotade arter som gynnas av ljunghedar är alkonblåvinge, granspira, hårginst, klockgentiana, ljungögontröst, och sandödla.

Här restaureras ljunghedar i Halland

Länsstyrelsen ansvarar för åtgärder i utvalda delar av följande områden:

• Biskopstorp
• Björsåkra-Bölinge
• Gamla Köpstad
• Gamla Varberg
• Hållsundsudde-Sönnerbergen
• Mästocka ljunghed
• Näsbokrok
• Steninge-Stensjöstrand
• Svängehallar-Fjärehals
• Tjolöholm
• Västra Getterön
  

Varbergs kommun ansvarar för:

• Apelviken
• Bua udde
• Hästhaga
• Norra Getterön
• Tången

– Tack vare den här satsningen kan vi intensifiera vårt arbete och restaurera igenväxta ljunghedar. Det känns roligt att äntligen kunna prioritera detta, säger Carina Lundqvist, reservatsförvaltare på Länsstyrelsen i Hallands län och kontaktperson för projektet i Hallands län.

Insatser inom projektet

I projektet ingår en rad olika insatser för att öka arealen hedmark i gott skick. För att återskapa hedmarker krävs det först att skog eller tät igenväxning avverkas på mark som tidigare varit öppna hedar. I områden där igenväxningen inte har gått lika långt finns ofta fortfarande naturvärden kopplade till hedmarker kvar, och dessa marker kan restaureras till hedar i gott skick. Men då krävs det röjning av igenväxningsvegetation, såsom utbredda enbuskar, lövsly samt uppväxande björk, gran och tall.

Både vid återskapande och restaurering krävs också att marken stängslas in, att anpassad betesdrift införs samt att bränningar genomförs.

– Inom projektet har Länsstyrelsen i Hallands län dessutom ett särskilt ansvar för att sprida kunskap om skötsel av ljunghedar till markägare och förvaltare av hedar. Vi kommer även samarbeta med djurhållare eftersom rätt typ av betesdrift är viktig för att behålla rödlistade arter i hedmarkerna. Dessutom ska vi hålla utbildningar för entreprenörer som är intresserade av att jobba med naturvårdsbränning. Det är en viktig pusselbit för ljunghedarnas framtid att vi får fler entreprenörer som kan utföra bränningar, säger Carina Lundqvist.

Ljunghedar är hotade naturtyper

Ljunghedar är ett av Västeuropas äldsta kulturlandskap och har historiskt haft stor betydelse samt bred utbredning längs Europas västkust och på svensk utmark. Under en period på 100–150 år, från 1800-talet och framåt, har 99,5 procent av Sveriges ljunghedar försvunnit. Detta har skett genom igenplantering med barrskog, uppodling eller spontan igenväxning.

Den snabba förlusten av ljunghedar, i kombination med brist på rätt skötsel av de kvarvarande arealerna, har lett till att många av hedmarkernas rödlistade arter idag endast finns kvar i små och ofta isolerade populationer.

För att bevara dessa naturtyper och arter på lång sikt krävs att de ljunghedar som fortfarande finns sköts på ett ändamålsenligt sätt.

Tabellen visar utvecklingen av ljunghedar i ett några län under de senaste knappt 200 åren.
Källa: Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för ljunghed 2022–2026.

Kontaktuppgifter

För mer info om projektet som helhet:

Gabrielle Rosquist, koordinator för hotade arter på Länsstyrelsen Skåne och projektledare för HeathLIFE. E-post: gabrielle.rosquist@lansstyrelsen.se, telefonnummer: 010-224 16 13.

För mer info om Länsstyrelsens i Hallands områden och roll i projektet:

Carina Lundqvist, reservatsförvaltare och kontaktperson för projektet i Halland. E-post: carina.lundqvist@lansstyrelsen.se, telefonnummer: 010-224 32 99.

För mer information Varbergs kommuns områden och roll i projektet:
Jeanette Hansson, naturvårdsstrateg. E-post: jeanette.hansson@varberg.se, telefonnummer: 0340-885 10.