Haverdal

Haverdalsreservatet är ett av Hallands äldsta naturreservat. Området är ett flygsandfält beläget vid havet i Harplingebukten. Här kan du bada, promenera, jogga, rida, dricka kaffe och plocka svamp. Eller ta dig till Stora Sandkullen, från toppen av sanddynen har du en fin utsikt över omgivningarna.

Utgår du från parkeringen vid Lynga och vandrar ner mot havet får du uppleva en rad olika naturtyper innan du kan doppa tårna i vattnet. Närmast parkeringen finns ett stråk med fossila sanddyner i tallskogen. De började få sin form redan för 400 år sedan då den ursprungliga skogen hade huggits ner.

Den största sanddynen har till och med fått ett eget namn, Stora Sandkullen. Med sina 36 meter över havet är den troligtvis Sveriges högsta sanddyn. Från toppen har man en milsvid utsikt över reservatet och dess omgivningar. Klara dagar badar tallheden nedanför i solljus. Här står träden förhållandevis öppet. Marken går i olika gröna nyanser, men såväl lingon och kremlor som renlav sätter extra färg på skogen om sensommaren och hösten.

Stigar och bänkar

Stignätet är omfattande, bland annat finns en särskild naturstig (markerad med hermelinsymboler) där man kan lära sig mer om Haverdal. Längs naturstigen finns det 15 skyltar med olika fakta om naturen och området. Naturstigen utgår från Lynga. Vid Lyngaparkeringen finns också flera bord och bänkar utsatta.

I reservatet finns också en ridled. Den är 3,6-4,2 kilometer beroende på vilken väg man väljer att rida. Det finns skyltar, kartor och information om leden på plats i reservatet. För att inte blanda gående och ridande ligger ridleden utanför ordinarie markerade vandringsleder. På några ställen blir det dock korsningar mellan lederna och här finns uppsatt skyltar som förvarnar om korsningarna, både för gående och för ridande.

Ryttare som vill ta sig ner till stranden väljer lämpligen den så kallade räddningsvägen som går direkt från Lyngaparkeringen och rakt ut till stranden.

Markeringar i reservatet

I reservatet finns det fyra markerade sträcker. Längd och färg på dessa beskrivs nedan (se karta över leder längre ned på sidan):

  • Grön markering, Naturstig - 3,3 km
  • Blå spåret - 3,6 km
  • Orange spåret - 4,6 km
  • Gula spåret - 3,7 km
  • I reservatet finns det även andra stigar som inte har någon speciell markering.
  • Det finns också speciella ridledsbrickor på den 3,6-4,2 km långa ridleden. Dessa brickor är vita och blå med en häst och ryttare på.

Rikt fågelliv

Genom reservatet rinner bäcken Skinta och kantas av lövträd som björk och al. Har man tur kan man vid vattenbrynet se Sveriges näst minsta fågel, gärdsmygen, kila fram som en mus. Gärdsmygen har nästan alltid sin stjärt rakt upp i vädret och skulle nog undgå att synas om det inte vore för att den högljutt protesterar mot alla som inkräktar på reviret. Skintans dalgång hyser ett rikt fågelliv med imponerande fågelsång i maj och juni. Längs stränderna i Haverdal kan strandskata och större strandpipare iakttas och under sträcktider också andra arter av rastande vadarfåglar.

Starka strömmar i havet och lurigt utlopp från Skintan

Haverdalsbukten är långgrund men kan drabbas av mycket starka strömmar och plötsliga havsbottenförändringar vid blåsiga dagar. Dras du med av strömmen så försök hålla kursen längs med kustlinjen för att komma ur strömmen.

Då Skintans utlopp flyttar på sig under året beroende på väder och vind så är ytorna runt utloppet ibland luriga, med mjuk sand som kan upplevas som kvicksand, där man lätt kan sjunka ner. Så var extra försiktig med var du sätter ner fötterna när du är ute och går vid utloppen.

Snurriga tallar

På flera platser i reservatet växer tallar vars stammar är krokiga eller till och med slår knut på sig själva. Tillsammans bildar de en liten värld med naturliga skulpturer som med fantasins hjälp kan bli till de mest underliga figurer. Det är ingen som riktigt vet varför de har fått så märkliga former. Kanske kan det vara vindens påverkan, insektsangrepp eller något som ligger i plantornas gener.

Spindelväv och knotiga aspar

På promenaden ner mot stranden passerat du även fuktiga sänkor där det växer bland annat veketåg, klockljung, pors och olika lövträd. Närmast strandheden befinner du dig återigen under lövtak. Här står knotiga och satta aspar vars löv rasslar ordentligt under blåsiga dagar. Från havet hörs vågornas brus och måsarnas skrän. Från den vida strandheden som väntar bakom aspstammarna kan man kanske ana surret från humlor och bin som letar efter nektar bland ljung, käringtand och andra blommande örter.

Dynerna planterades med skog

Ända fram till slutet av 1800-talet låg ett trädlöst flygsandfält med blommande sandhedar här innanför Harplingebukten. Sandfältet hade länge använts som betesmarker av traktens bönder. Härifrån tog man också torv och tång, tidigare även ved och virke. Men under 1600- och 1700-talen fick Haverdalsbönderna allt större bekymmer med flygande sand som lade sig över vägar och grödor. Man försökte först stoppa sanden med hjälp av stängsel och risgärden, men till slut fick man ta till krafttag. För att binda sanden planterades sandfältet med gräs, tall, björk, al och bergtall i början av 1900-talet.

Sand Life öppnar upp

Idag är sandflykt inte längre något bekymmer, problemen är istället de motsatta. Sanddynerna har växt igen med täta bestånd av gräs, ris och buskar och skogen blir allt tätare. Många arter som förr var vanliga är nu rödlistade eller har helt försvunnit. I reservatet arbetar vi med att återskapa och förbättra livsmiljöerna för arterna i sandmarkerna. Genom restaureringar ska hotade arter räddas och försvunna arter ska få möjlighet att hitta tillbaka. Bar sand skapas på nytt där blommor kan gro och insekter gräva bo. Haverdals naturreservat är ett av de områden i Halland som har restaurerats inom ramen för EU-projektet Sand Life.

Du kan läsa mer åtgärderna som gjorts i Haverdal på Sand Lifes egen webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karta över lederna i reservatet

Det går bra att skriva ut kartan nedan och ta med till reservatet.

Karta i PDF Pdf, 701.3 kB.

Karta över de leder som finns i reservatet

Ridled i reservatet

Ridleden är 3,6-4,2 kilometer beroende på vilken väg man väljer att rida. Det finns skyltar, kartor och information om leden på plats i reservatet.

Här kan du se sträckningen på en karta i PDF-format Pdf, 188.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Digital folder

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

För att skydda naturreservatet har Länsstyrelsen beslutat om särskilda föreskrifter, bland annat sådana som du som besökare i området måste följa och respektera.

Förutom vad som gäller enligt annan lagstiftning är det förbjudet att:

  • utöver på markerad bilväg framföra motordrivet fordon och parkera annat än på anvisade platser,parkera husvagn eller husbil inom reservatet klockan 24.00 – 06.00,
  • tälta,
  • framföra motorbåt eller annan motordriven vattenfarkost i en hastighet av mer än 5 knop inom naturreservatets havsområde,
  • lägga upp eller förtöja båtar annat än inom i terrängen eller i vattenområdet markerade båtplatser,
  • medföra okopplad hund,
  • medföra häst på markerade gångstigar,
  • skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar,
  • skada, plocka eller samla in växter. Plockning av bär, svamp och enstaka exemplar av kärlväxter är dock tillåten,
  • elda annat än på anvisad plats,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd genomföra vetenskapliga undersökningar som strider mot föreskrifterna,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd samla in insekter och andra ryggradslösa djur. Enstaka exemplar får dock samlas in under förutsättning att insamlingen inte bryter mot fridlysningsbestämmelser och att fångstfällor inte används,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd anordna lägerverksamhet eller tävlingar,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp snitsel, tavla, affisch, skylt eller göra inskrift.

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förBad/badplats Bad/badplats
  • Ikon förInformationstavla Informationstavla
  • Ikon förKollektivtrafik Kollektivtrafik
  • Ikon förParkering Parkering
  • Ikon förRastplats Rastplats
  • Ikon förRidled Ridled
  • Ikon förStig Stig
  • Ikon förToalett Toalett
  • Ikon förTorrdass Torrdass
  • Ikon förUtsiktstorn/fågeltorn Utsiktstorn/fågeltorn
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Dominerande naturtyper: Flygsandfält med gräsbevuxna sanddyner och tallskog

Kommun: Halmstad

Areal: 632 hektar

Skyddat sedan: 1942, 2013

Ägare: Naturvårdsverket

Förvaltare: Länsstyrelsen

Övrigt: Området ingår i Natura 2000

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Haverdalsreservatet är ett populärt friluftsområde norr om Halmstad. I detta nyhetsbrev skriver vi om hur vi arbetar med olika skötselåtgärder i reservatet. Nyhetsbrevet skickas ut då och då när det finns något nytt att berätta.

Klicka här för att anmäla dig till nyhetsbrevet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länk till arkiv med tidigare nyhetsbrev Länk till annan webbplats.

Hitta hit

Cykel: Vik av från Kattegattleden i Villshärad och följ skyltningen till badplatsen där cykelställ finns (500 m).

Kattegattleden- den havsnära cykelleden Länk till annan webbplats.

Kollektivtrafik: Hållplats "Vilshärads camping" ligger strax söder om reservatet och hållplats "Tångvägen" som ligger strax norr om reservatet.

Vägbeskrivning: Reservatet nås från kustvägen Halmstad-Gullbrandstorp-Steninge-Falkenberg. Omedelbart nordväst om Gullbrandstorps samhälle går en väg ut mot havet (vägvisare Vilshärad) till södra delen av reservatet. En knapp halvmil längre norrut kan man nå reservatets norra del genom att köra mot Haverdal S eller Haverdalsstrand. Flera parkeringar finns t ex vid Båtabacken (adress: Haverdalsvägen 37), Tångvägen (Tångvägen 1) och Tore Gudmarssons väg (Tore Gudmarssons väg 1).

Mitt i reservatet finns Lyngaparkeringen (adress: Lynga 617), som är utgångspunkt för flera leder. Vägbeskrivning: Från Halmstad Vägbeskrivning till Lyngaparkeringen: Kör norrut mot Steninge. Vid skylten där det står Lyngalax svänger man in vänster. Ta direkt höger (du har nu Lyngalax på din högra sida). Följ vägen och kör igenom golfbanan. Strax därefter delar sig vägen och då tar man vänster. Följ vägen fram till parkeringen.

GPS (WGS84): Lat N 56° 42’ 34" Lon E 12° 41’ 47" (Lynga-parkeringen).

Kontakt

Har du frågor/synpunkter om de halländska naturreservaten? Följande information behöver du ha med i ditt meddelande för att vi ska kunna behandla ditt ärende på ett bra sätt:

  • Vilket reservat det gäller
  • Tydlig beskrivning av din synpunkt/fråga
  • Kontaktuppgifter (mejladress)

Alla ärenden registreras och gås igenom en gång i veckan. Vi tar emot cirka 1000 ärenden om året.

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2, Halmstad

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss