Ökning av giftiga växter på Gotland

Länsstyrelsen har under sensommaren fått in flera rapporter om en ökad förekomst av giftiga växter på Gotland. Framför allt är det stånds och vildpalsternacka som har upptäckts.

Giftiga växter ratas ofta av betande djur eftersom de kan ha en besk eller på annat sätt oaptitlig smak. Risken för att djuren ska äta dem ökar dock vid brist på bete eller foder. Även förändrade betesförhållanden, exempelvis när djur släpps på nya marker med en annan typ av växtlighet, kan påverka vad djuren väljer att äta.

Risken kan dessutom öka när de giftiga växterna hamnar i skördat foder. Växter som djuren normalt undviker när de är på bete kan förändras i smak och lukt vid torkning eller ensilering, samtidigt som djuren har sämre möjlighet att sortera bort växtdelarna från fodret.

– Det är därför viktigt att vara uppmärksam på förekomsten av giftiga växter även i vall och annat foder som ska skördas, säger Maria Eriksson, länsveterinär vid Länsstyrelsen i Gotlands län.

Stånds, och underarten knappstånds, är giftiga växter som kan orsaka allvarliga leverskador och i vissa fall dödsfall hos djur. Detta gäller främst hästar och nötkreatur, men även andra djurslag kan drabbas.

Ökad risk vid torkning och ensilering

Växten är normalt besk och undviks därför ofta av djur på bete. Risken för att djuren ska äta stånds ökar vid magra beten eller annan foderbrist. Ett större problem kan uppstå när stånds följer med i hö eller ensilage. Vid torkning och ensilering kan den beska smaken minska, medan de giftiga ämnena finns kvar. Djuren kan då få i sig växtdelarna utan att rata dem.

– Det kan ta tid innan förgiftningen märks. Om djuret får i sig små mängder under flera veckor eller månader kan levern skadas allvarligt innan tydliga symtom som nedsatt aptit, förstoppning, diarré, buksmärtor, gulsot eller förändrat beteende visar sig. I allvarliga fall kan förgiftningen leda till döden, säger Maria Eriksson.

Människor som hantera växten bör bära skyddskläder för att undvika kontakteksem.

Skyddande kläder nödvändigt

Vildpalsternacka kan orsaka fotosensibilisering, det betyder att ämnen i växten gör huden känsligare för solljus. Djur som har ätit av vildpalsternacka och därefter vistas i starkt solljus kan drabbas av hudskador.

Symtomen är vanligast på områden med lite eller ingen pigmentering, exempelvis på ljus hud eller där pälsen är vit. Rodnad, svullnad, blåsor, vätskande hud och hudavflagning kan förekomma. Även ögon och andra känsliga områden kan påverkas.

Människor bör använda handskar och täckande kläder vid hantering av växten, och undvika att få växtsaft direkt på huden. Även hundar kan drabbas av hudreaktioner efter kontakt med växten.
Kunskapen om hur vildpalsternacka påverkas av ensilering är begränsad. Växten kan däremot fortfarande innebära en risk i hö, och bör därför inte följa med i skördat foder.

Råd för att minska riskerna

• Kontrollera betesmarker och vallar innan djuren släpps ut eller vallen skördas.
• Undvik för högt betestryck. Vid brist på bete bör djuren ges annat foder i hagen eller flyttas därifrån till annat bete.
• Ta bort giftiga växter från betesmarken när det är möjligt, eller stängsla bort områden där förekomsten är stor.
• Var särskilt uppmärksam på giftiga växter i vall som ska skördas till hö eller ensilage.
• Om betesmarken ligger nära bebyggelse bör det finnas tydlig information om att trädgårdsavfall inte får slängas på betesmarken.
  

Mer information om giftiga växter finns på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats..

Information om bekämpning och hantering av ogräs finns på Statens lantbruksuniversitets webbplats Länk till annan webbplats..