Listershuvud

Listerhuvud

Foto: Robert Ekholm

Naturreservatet Listershuvud är ett skogsdominerat restberg på Listerlandet. Här finns ett av Sveriges största avenbokskogsbestånd. Geologin är också spännande, med grottor och fossila strandvallar. Från toppen, 84 meter över havet, har du en vidsträckt utsikt över Hanöbukten och Listerlandet.

Listershuvud och Hanö, som ligger några kilometer österut i Hanöbukten, har många likartade drag och en gemensam geologisk historia.

Tropiskt klimat och istider

Restberget Listerhuvud formades, liksom Hanös och Listerlandets övriga urbergsknallar, i ett tropiskt klimat för ett par hundra miljoner år sedan. När omgivande berggrund vittrade ner blev hårdare delar av berggrunden kvar som restberg i landskapet. Området täcktes sedan av ett tropiskt hav under årmiljoner och urberggrunden överlagrades av kalksten från snäckskal och andra rester från djur och växter i havet. När området åter steg upp ur havet nöttes det mesta av den mjukare kalkstensberggrunden bort och restbergen kom åter fram.

Vid Listershuvud finns kalksten fortfarande kvar på bergets lägre liggande delar och här finns såväl trattformiga hål, så kallade doliner, som grottbildningen Hallahåle. Hallahåle är Blekinges enda kalkstensgrotta. Den är inte öppen för allmänheten.

Under de senaste årmiljonernas istider har Listershuvud formats till en drumlinbildning. Isar har skrapat bort löst material från bergets östra och nordöstra delar och här lämnat kvar brant stupande bergsluttningar. Samtidigt har morän (osorterat löst stenmaterial) släppts från isen på bergets väst- och sydvästsida och här givit en mer flackt utsträckt profil. Udden Kråkenabben i söder är ”svansen” på Listershuvuds drumlinbildning.

Efter att den senaste istiden upphörde här, för cirka 14 000 år sedan, har Östersjöns strandlinjer varierat kraftigt. Idag finns serier av välbevarade strandvallar och klapperstensfält från högsta kustlinjen, cirka 53 meter över dagens havsytenivå, och neråt längs Listershuvuds sluttningar. Dessa har bildats längs tidigare strandlinjer, där havet har sorterat och omlagrat lösa avlagringar. Den lägst liggande strandvallen, Litorinavallen, är mycket tydlig vid Listershuvud och löper längs kustlinjen på cirka 7,5 till 9 meters höjd över dagens havsytenivå. En naturstig med informationsskyltar finns för dem som vill lära sig mer om det geologiska förloppet, från istidens slut till nutid.

Mycket avenbok

Naturreservatet har en varierad vegetation. Berget är inbäddat i ädellövskogar av främst bok och avenbok. Den cirka 80 hektar stora avenbokskogen är ett av landets största sammanhängande avenbokbestånd. Delar av ädellövskogarna har naturskogskaraktär. Floran är mycket rik, vilket till stor del beror på den kalkrika jordmånen.

Fågellivet är rikt i skogarna, med bland annat ett stort bestånd av stenknäck och regelbunden förekomst av mindre flugsnappare. Smalgrynsnäcka finns i en sprickdal i området och citronfläckad kärrtrollslända har påträffats i en våtmark.

Gammalt utmarksbete

Det mesta av Listershuvud har förr fungerat som utmarker till kringliggande byar, och användes som betesmark, ved- och virkesförråd samt för uppodling av tillfälliga åkrar, så kallade ”lyckor”. Stora delar av reservatet bestod då av trädfattiga marker, präglade av de betande djuren. Kring bergets topp fanns även odlingsjordar.

Efter att utmarksbetet upphörde har mycket av betesmarkerna vuxit igen och beskogats. Idag betas dock åter betydande arealer, för att bevara områdets hävdberoende växt- och djurliv. Beteshävden bidrar också till att bibehålla utsikten från Listershuvuds topp, I betesmarkerna finns bland annat den ovanliga buskarten flikros och flera hotade dyngbaggsarter.

Klapperstensvall

Klapperstensvall. Foto: Ulrika Widgren

Vy från Listershuvud mot Hanö

Hanö sedd från Listershuvud. Foto: Ulrika Vidgren

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka Listershuvud, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Gräva, borra, mejsla eller på annat sätt förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning
  • skada stenmurar
  • otillbörligt störa djurlivet
  • släppa hund lös annat än vid jakt
  • skada växande träd eller buskar eller vegetation i övrigt genom att gräva upp växter
  • bortföra torra träd eller stubbar
  • tälta eller ställa upp husvagn eller husbil
  • göra upp eld, annat än på särskilt anvisad eldplats
  • framföra motordrivet fordon annat än på härför upplåtna vägar
  • på störande sätt utnyttja radio, grammofon, bandspelare eller dylikt
  • nyttja området för övningar som verkar störande på allmänhetens friluftsliv i reservatet
  • anbringa tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning
  • rida annat än på skogsvägar eller stigar som enligt skötselplanen är tillåtna att rida på
  • cykla annat än på vägar.

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rastplats Rastplats
  • Stig Stig
  • Toalett Toalett
  • Vandringsled Vandringsled

Kontakt

Fakta

Skyddsår: 1959 (naturminne), 1993 (naturreservat), utvidgat 2010
Kommun: Sölvesborg
Karaktär: Berg med ädellövskogar, betesmarker, postglaciala strandvallar
Areal: 617 hektar, varav 488 hektar land och 129 hektar vatten
Markägare: Staten
Förvaltare: Länsstyrelsen Blekinge
Skyddsform: Naturreservat och Natura 2000

Blekinges naturreservat

Under broschyrer ligger en krysslista för Blekinges naturreservat som du kan ladda ner.

Vill du söka efter reservat via karta eller utifrån naturtyper eller anordningar, så gör du det under Besöksmål.

Här kan du se vilka naturreservat som finns uppdelade efter kommun.

Krysslista Krysslista Blekinges naturreservat
Länk till Blekinge utflyktsguide, pdf
Blekinge Excursion Guide Blekinges utflyktsguide engelska
Przewodnik wycieczkowy po Regionie Blekinge Blekinges utflyktsguide polsk version