Nu får barn säga sitt i arbetet mot rekrytering till kriminalitet

– Barn har kunskap om sin vardag som vi vuxna inte kan ersätta med våra egna antaganden. Om vi vill förebygga att barn dras in i kriminalitet behöver vi förstå de situationer de faktiskt möter och vad de själva upplever skapar trygghet, säger Ida Rosengren, nationell samordnare för det brottsförebyggande föräldraskapsstödet på länsstyrelsen.

Hur ser barn som växer upp i utsatta områden själva på trygghet, kriminalitet och risken att rekryteras? Nu kommer en ny rapport som är unik på så sätt att den utgår från barnens egna röster om vad i föräldraskapet som kan förebygga brott.

I rapporten beskriver barnen sina egna erfarenheter av att växa upp i utsatta områden och vilket stöd de behöver från föräldrar och samhället. Studien visar en komplex vardag. Barnen beskriver stark gemenskap och tillhörighet i sina bostadsområden, samtidigt som de berättar om våld, kriminalitet, rekryteringsförsök och en ständig beredskap inför att något kan hända.

Inte hårdare tag

Barnen efterfrågar inte i första hand hårdare kontroll. De lyfter i stället betydelsen av nära relationer, närvarande vuxna, respektfull kommunikation, rimliga gränser och konkret vägledning om hur de kan agera vid exempelvis grupptryck, rekryteringsförsök och påverkan i digitala miljöer.

– Det handlar alltså inte bara om att lyssna på barns röster. Tillsammans med barnen har vi utforskat vad ett brottsförebyggande föräldraskap faktiskt består av. Vi har omsatt deras erfarenheter i sex forskningsbaserade rekommendationer för hur länsstyrelser, kommuner, regioner och civilsamhället kan stärka det tidiga och förebyggande arbetet. Studien bidrar därmed med ett perspektiv som hittills varit svagt utvecklat inom det traditionella brottsförebyggande arbetet: dels barn som aktiva kunskapsbärare, dels föräldrar som en central brottsförebyggande resurs, säger Ida Rosengren.

Rapporten landar också i strategiska rekommendationer för hur kommuner, regioner och andra aktörer kan utveckla det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. En central slutsats är att barns perspektiv behöver integreras systematiskt i planering, genomförande och uppföljning av insatser.

Rekordstort intresse för lanseringen

Studien har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, BRIS och Malmö universitet och publiceras 1 september. I samband med den digitala livesändningen där rapporten presenteras är intresset rekordstort. Antalet föranmälda stiger hela tiden, vilket tyder på att rapporten är efterfrågad av dem som på olika sätt arbetar med de här frågorna, som politiker och tjänstepersoner med flera.

Gemensamt arbete mellan tre organisationer

Rapporten har tagits fram i samverkan mellan Länsstyrelsen, Bris och Malmö universitet, som har bidragit med olika kompetenser i arbetet.

Barnens medverkan har genomförts med Bris barnrättsbaserade metod Expertgrupp Barn. Totalt har 29 barn deltagit i sex expertgrupper vid skolor i Linköping, Norrköping och Botkyrka. Barnen har också fått möjlighet att återkoppla på den preliminära analysen och påverka hur deras erfarenheter har tolkats och presenterats. Malmö universitet har genom universitetslektor Eva-Lotta Nilsson deltagit i genomförandet och ansvarat för dokumentation, analys och rapportskrivning. Länsstyrelsen har initierat arbetet inom ramen för regeringsuppdraget att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt brottsförebyggande föräldraskapsstöd i utsatta områden.

Samarbetet har gjort det möjligt att förena ett barnrättsperspektiv, forskning och det praktiska brottsförebyggande arbetet.

Den 1 september presenterar Länsstyrelsen, Bris och Malmö universitet rapportens slutsatser och rekommendationer vid en gemensam digital livesändning.

Anmälan till livesändning Länk till annan webbplats.

Rapporten Barns upplevelse av föräldraskap och samhällsstöd Länk till annan webbplats.