Strandängar i Västra Götaland eroderar bort – nu testas skydd av ris och sten

Strandängar längs våra kuster riskerar att försvinna på grund av kraftig erosion. Samtidigt hotas många djur och växter som är beroende av den typen av miljö. Nu testas skydd som byggts av pålar, ris och sten, för att undersöka om ängarna kan räddas – och till och med återskapas.

Ove Karlsson ser ut mot konstruktionen av pålar och ris som byggts på uppdrag av Länsstyrelsen, en bit ut i vattnet på hans mark i Bärby söder om Stenungssund.

Här, på de saltstänkta ängarna intill Hakefjorden har hans familj haft djur så länge han kan minnas. Han är uppvuxen på Bärby gård och under årens lopp har han sett hur strandängen succesivt minskat i omfång. När han var liten gick strandlinjen minst 60-70 meter längre ut, minns Ove.

– De senaste fem-sex åren har mycket försvunnit. Jag ser hur stora bitar av ängen faller av och spolas ut i vattnet, säger han och pekar på ett område där det tidigare gick att köra med traktor hela vägen ner till havet.

Projektet som handlar om att motverka stranderosion är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Västra Götaland och Statens Geotekniska Institut (SGI) och ingår EU-projektet Manabas Coast. När Ove Karlsson fick frågan om han ville delta, tyckte han att det var ett bra tillfälle att undersöka om det går att göra något åt problemen.

– Alla som bor här är väldigt positiva och står bakom projektet till hundra procent. Vi har sett hur mycket som har försvunnit av ängen och är oroade över utvecklingen, säger Ove.

Har redan gett effekt

Högre havsnivåer och varmare vintrar är några orsaker till den ökande erosionen längs våra kuster. Bara här i Bärby bedöms runt 300 kvadratmeter ha eroderat bort under en period på tio år, enligt underlag som tagits fram på uppdrag av SGI. I tre pilotområden längs kusten testas och utvärderas därför så kallade naturbaserade erosionsskydd. Nu har de varit på plats i drygt ett år och Maria Kilnäs och Anita Bergstedt, som arbetar med projektet på Länsstyrelsen Västra Götaland, har åkt ut för att inspektera skydden.

– Här i Bärby har vi bland annat låtit bygga tre slystaket som konstruerats med hjälp av material från närområdet. I ett av staketen har vi till exempel använt grannars uttjänta julgranar. Vi har också byggt sten- och grusvallar. Innanför en av vallarna har vi fyllt ut med sand för att se om det kan skynda på processen med att återskapa strandängen, berättar Maria Kilnäs, som leder projektet

Skyddens främsta syfte är att minska påverkan från vågor och sakta ner vattenhastigheten, både till och från stranden. Tanken är också att sediment ska samlas och byggas upp innanför skydden. På så sätt kan delar av ängen som eroderat bort skapas på nytt. Liknande metoder har gett positiva resultat på flera andra platser i Europa där det är problem med erosion, som exempelvis norra Tyskland.

– Jag trodde att det skulle vara mer skador på skydden, inte minst efter stormen Dave som härjade i våras. Men stormen verkar snarare ha gynnat oss. Här ser vi att sediment har blåst in och börjat byggas upp på insidan av skydden, säger Anita Bergstedt, och hukar sig ner för att jämföra höjden på sedimentet innanför och utanför slystaketet.

– Men det verkliga resultatet tar tid. Det är kanske först om fem år vi kan se om insatserna har lett till ett mer bestående resultat, fortsätter Maria Kilnäs.

Hemvist för rödlistade arter

Många växter och djur, flera av dem rödlistade, är helt beroende av den här typen miljö och riskerar att försvinna tillsammans med strandängarna. De öppna, gräsbevuxna markerna intill havet erbjuder dessutom upplevelser och rekreation för oss människor. Historiskt har de ofta använts för bete och slåtter och är en viktig del av kulturlandskapet.

– När ålgräsängar skuggas ut av sediment från erosionen påverkas också livet i havet negativt. Att återplantera ålgräs och musselbankar för att binda sediment på havsbottnen är också något som vi utvärderar i projektet, säger Maria Kilnäs.

Ett annat viktigt syfte är att sprida kunskap om naturbaserade lösningar, till exempelvis markägare och kommuner.

– Det här är väldigt enkla och kostnadseffektiva lösningar som kan motverka många typer av problem som orsakas av vattenflöden, både i städer och i landskapet, säger Anita Bergstedt.

Boende positiva till projektet

Precis så som hans släktingar gjorde, låter Ove Karlsson djuren beta på strandängen om somrarna. Det salta gräset närmast havet är kornas absoluta favoritbete, berättar han. Han hoppas att erosionsskydden ska hjälpa honom att behålla ängen och på sikt bidra till att den återskapas.

– Det ska bli intressant att följa projektet. Tänk om det går att få tillbaka ängen så som den såg ut för femtio år sedan, säger Ove.