Tillsammans stärker vi det civila försvaret

Det ryska anfallskriget mot Ukraina visar hur viktigt det civila försvaret är. Sverige är bra på det. Men vi behöver alla bli ännu bättre. Det skriver landshövding Sten Tolgfors och länsöverdirektör Jörgen Peters i en gemensam reflektion, fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina.

I dag, den 24 februari, är det fyra år sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Kriget hotar hela Europas säkerhet. Civila och civil infrastruktur är direkta mål i Rysslands krigsföring i Ukraina. Människor, städer och sjukhus attackeras i syfte att bryta ned ukrainarnas motståndskraft och försvarsvilja. Ställda inför detta fortsätter ukrainarna att kämpa för rätten till sin egen framtid.

Parallellt har sannolikheten för väpnade angrepp på Sverige och övriga allierade inom Nato ökat. Europa upplever allvarliga hybridhändelser – alltså aggressioner från främmande makt i form av till exempel cyberincidenter och försök till otillbörlig informationspåverkan. Det är inte krig, men inte heller fred.

Stärker flera områden

För att möta det kraftigt försämrade säkerhetsläget har Sveriges regering fattat en rad beslut om inriktning och finansiering för att utveckla det civila och militära försvaret, som tillsammans utgör totalförsvaret. Länsstyrelsen Västra Götaland är högsta civila ansvariga myndighet för totalförsvaret i vårt län. Vi är också ansvarig länsstyrelse för Västra civilområdet, där även Halland ingår. Vi har en central roll i utvecklingen av det civila försvaret och för att stödja lokala aktörer i deras arbete.

Västra civilområdet är av strategiskt stor betydelse för hela norra Europa, med vår långa kust, våra hamnar och infrastruktur för transporter och kritisk varuförsörjning. En femtedel av Sveriges befolkning bor här. Här ligger också viktig industri och ett av Sveriges kärnkraftverk.

Länsstyrelsen Västra Götaland arbetar för att tillsammans med kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle i länet stärka det civila försvaret inom en rad områden. Några konkreta exempel är:

• Planering för skydd av civilbefolkningen när det gäller bland annat evakuering, skyddsrum, varningssystem.
• Stöd till kommunerna i folkrättsliga frågor, som en del i att vara förberedd för krig.
• Samarbete kring frågor som rör näringslivets och frivilligorganisationers beredskap.
• Övningar med länets aktörer inom en rad områden, såsom dricksvattenberedskap.
• Arbete med klimatanpassningar och för att möte de stora säkerhetsrisker klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald innebär.
• Arbete med att stärka demokratin genom våra uppdrag inom mänskliga rättigheter, integration och jämställdhet och som regional valmyndighet.
• Information till allmänheten om vikten av att stärka den egna beredskapen och vikten av att vara källkritisk.

Vi är skyldiga att bidra

Det civila försvaret är allas ansvar. Totalförsvarsplikten innebär att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är skyldiga att bidra till Sveriges försvar vid krigsfara eller krig. Vi har också civilplikten för att säkra att bemanning inom samhällsbärande verksamhet kan upprätthållas. Just nu pågår utbildningsinsatser inom många organisationer, inklusive Länsstyrelsen, för att medarbetare som omfattas av civilplikten ska förstå vad den innebär och hur de kan göra för att vara beredda, på jobbet och privat.

Fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion fortsätter ukrainarna att visa prov på en imponerande försvarsvilja. Mätningar visar att människor i Sverige har stor vilja att försvara landets gränser, vår demokrati och vårt sätt att leva. Osäkerheten om utvecklingen i Ukraina är stor, men säkerhetsläget i vår del av världen är varaktigt förändrat.

Det militära försvaret och Nato-medlemskapet ska avskräcka från angrepp. Att det civila försvaret är starkt är också det krigsavhållande. Tillsammans stärker vi det civila försvaret, och därmed totalförsvaret.

Sten Tolgfors, landshövding, civilområdeschef

Jörgen Peters, länsöverdirektör