Slättfjällsmossarna

Högst uppe på Kroppefjälls platå ligger Slättfjällsmossarna. Här råder lugnet och känslan av vildmark är påtaglig. En mosaik av skog och våtmarker gör området till populära spelplatser för tjäder och orre. Vill du utforska reservatet kan du följa Kroppefjällsleden som passerar genom området.

På Kroppefjäll finns några av landets finaste våtmarksområden. Slättfjällsmossarnas naturreservat är det senaste i raden av områden som skyddats för att bevara en unik miljö.

Slättfjällsmossarnas naturreservat har en yta på 644 hektar och består av fem stora myrar: Ekelundmossen, Slättfjällsmossarna, Björnemossarna, Marielundsmossen och Nordlunnanemossen. Reservatet bidrar till att knyta samman de intilliggande naturreservaten till ett större sammanhängande område med viktiga våtmarker.

Mossarna ger liv

Våtmarkerna är blodomloppet som ger liv åt en mångfald av växter och fåglar. På sensommaren och början av hösten färgas marken violett av blommande klockljung och ljung. I myrmarkerna trivs också pors, tuvsäv, tuvull och ängsull och i kanterna av myren hittar du tuvor av blåtåtel. Myrarna är typiska för Västsverige, men har också inslag av nordliga och mer ovanliga arter.

Många fågelarter är beroende av våtmarkerna. Här häckar bland annat trana. På våren kan du höra tjäder och orre spela på de öppna myarna. Dessa skogshöns är också beroende av myrarna för att hitta föda och för att föda upp sina kycklingar. Även den lilla skogshönan järpe förekommer i området.

På myrholmarna och i den äldre omgivande barrskogen finns arter som pärluggla, sparvuggla, nattskärra, talltita, tretåig hackspett och spillkråka. Vid skogstjärnarna kan du träffa på smålomen som söker sig till lugnet och det vildmarkslika landskapet, långt från bebyggelsen.

Återskapa våtmarker

De flesta myrarna norr och öster om sjön Stora Gåsevattnet är orörda. Men i de mellersta och västra delarna finns det flera myrar som påverkats av dikning. För att förhindra att de unika mossmiljöerna växer igen kommer ett arbete inledas med att återskapa våtmarkerna genom pluggning eller igenläggning av diken.

Att återställa våtmarkerna till mer naturliga vattennivåer är viktigt för den biologiska mångfalden och för att skydda de höga naturvärden som finns i naturreservatet. Restaureringen ger också positiva effekter på klimatet, då nedbrytningen av torv bromsas och skogen hindras från att växa igen.

Sumpskogar och Kroppefjällstallar

Skogsbruket har i olika grad påverkat skogen i naturreservatet. Under 1600- och 1700-talet kolades sannolikt stora mängder skog för de närbelägna masugnarna. Skogen har också varit påverkad av skogsbränder och svedjebruk. I den östra delen av området finns naturskog som inte är så påverkad av moderna tiders skogsbruk.

I mossemarkerna växer sumpskog, både tallsumpskog och lövsumpskog i form av björk och klibbal. På några platser i området kan du hitta de speciella Kroppefjällstallarna – senvuxna, kortare tallar med krokiga, grova och vresiga grenar. Tjädern tycker mycket om att sitta i dessa fjällfuror.

Från torparliv till skogsbruk

I slutet av 1800-talet var Slättfjällsmossarna utmarker, där djur gick på bete och där bönderna hämtade timmer och ved.

Under 1800-talet ökade befolkningen, vilket fick människor att bosätta sig på torpställen runt om på Kroppefjäll. Marker röjdes för odling och myrmarker dikades ur och användes för slåtter och bete.

En bit från vandringsleden kan du hitta spår av flera torpställen. Bland annat finns husgrunden från Kattorpet kvar. Kattorpet användes som soldattorp från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, därefter som torparbostad fram till början av 1900-talet. Till torpet hörde ett område mellan stora och lilla Gåsevattnet som fick användas för bete och slåtter.

Nuvarande torp och stall på Marielund (även kallat Marjelund eller Marjelun) byggdes 1933 som övernattningsstuga för skogsarbetare. Vid torpen Spekli, också kallat Mossarne, och Kråkelund kan du hitta spår av husgrund, stenmur och odlingsrösen.

Att markerna använts för slåtter och bete gör att du kan hitta växter som trivs i slåtterängar som prästkragar, darrgräs, liten blåklocka, smultron, röllika, svinrot och ängsviol.

I slutet av 1800-talet, efter torp- och betesepoken, planterades stora delar av Kroppefjäll med barrskog och området övergick till skogsmark. Samtidigt inleddes ett storskaligt skogsbruk i stora delar av området, vilket också ledde till att flera av våtmarkerana dikades ur i början av 1900-talet.

Lysekärringar och en irriterad jätte

Spåren av människorna på Kroppefjäll finns också bevarade i två så kallade stenkärringar eller lysekärringar. Det är stenrösen stora som en människa som troligtvis byggdes av vallare och användes för att hitta i området. Upptill finns titthål, där man kunde se till nästa hus.

I nordost, precis vid gränsen till naturreservatet, finns Kyrkestenen, ett flyttblock med inristade psalmverser. Enligt sägnen kastades blocket dit av jätten Borekulle. Jätten sägs ha varit irriterad på kyrkklockronas klang och tänkte därför krossa kyrkan med stenblocket. Men jätten tappade greppet och istället hamnade stenblocket i skogen. Kyrkestenen har status som fornminne.

Friluftsliv

Slättfjällsmossarna är en plats för lugn och avkoppling. Här möter du vildmarken, även om det inte är långt till Brålanda som är närmaste samhälle. Upptäck livet i och vid mossarna. Spana efter tjäder och orre och lyssna till smålommens klagande skri.

Kroppefjällsleden passerar genom området. Den 54,1 kilometer långa leden går över högplatåer och genom skogbevuxna sprickdalar, längs med mäktiga sjöar och mystiska tjärn. Leden binder samman naturreservaten på Kroppefjäll och ansluter också till Karl XII:s väg (ofta kallad Karolinerleden), som fått sitt namn av att Karl XII:s armé marscherade över Kroppefjäll vid anfallet på Norge år 1718.

Vandringslederna är inte barnvagnsvänliga. Spångar finns över våtmarksområden, men stövlar eller rejäla kängor är att rekommendera, då det kan vara blött på sina ställen.

Parkeringsplatser finns vid vändplatsen vid stora och lilla Hallesjöarna vid det intilliggande naturreservatet Kroppefjälls norra våtmarker. Tänk på att du inte får göra upp eld i naturreservatet.

På webbplatsen Westswedentrails.com finns karta och mer information om Kroppefjällsleden.

Kroppefjällsleden, Westswedentrails Länk till annan webbplats.

På webbplatsen Västsverige.com finns information om Karl XII:s väg (Karolinerleden).

Karl XII:s väg, webbplatsen Västsverige.com Länk till annan webbplats.