Tumlehed

Den unika hällmålningen är målad av järnockra, en röd nästan outplånlig färg. Foto: Malin

Hällmålningen vid Tumlehed är en av ett fåtal kända hällmålningar i Sverige. Efter viss klättring längs bergssidan väntar en mäktig upplevelse – plötsligt framträder stora rödmålade figurer av hjortdjur, fiskar, båtar och vågmönster på en slät, nästan lodrätt häll.

Motivet, med bland annat hjortdjur, båtar och fiskar, tyder på att hällmålningen vid Tumlehed målades av ett jägarfolk. Den är troligen minst 5 000 år gammal, kanske betydligt äldre. Vid den här tiden var havsnivån mycket högre än idag. Tumledalen var ett sund där människor gärna vistades och figurerna bör vara målade av någon av de små fångstgrupper som rört sig i området.

Hällmålningar skyddade från regn och snö

Till skillnad från hällristningarna från bronsåldern som är anlagda på sluttande hällar är hällmålningarna i regel placerade på lodrätt stupande, släta bergväggar. Oftast finns ett utskjutande bergöverhäng som skyddar målningen mot regn och snö.

Hällmålningarna brukar ofta tolkas magiskt. Det kan betyda att de målats för att öka jakt- och fiskelyckan.

De allra flesta hällmålningar i Sverige finns i Norrland, men man har också funnit hällmålningar i Värmland och i Bohuslän.

Boplatsen Gabriels lycka

Nära hällmålningen finns gott om boplatslämningar efter stenålderns jägare och samlare. Den närmaste boplatsen kallas Gabriels lycka. Den ligger bara ungefär 150 meter ifrån målningen.

Vid Gabriels lycka har man funnit mängder av fornfynd som visar att den lilla åkerlyckan har använts som boplats flera gånger under stenåldern. Foto: Malin Richard

Gabriels lycka är en liten åkerlycka omgiven och skyddad av kala berg, belägen som en platå ganska högt ovanför dalens botten. På stenåldern låg boplatsen nära sundets södra strand. Den upptäcktes 1916 av folkskolläraren och amatörarkeologen Johan Alin. När Alin besökte Lyckan var åkern nyplöjd och enligt Alin, full av flintmaterial.

Fynd av mer än 200 yxor

Trots att någon utgrävning aldrig gjorts är Gabriels lycka en av Göteborgsområdets mest fyndrika boplatser från stenåldern. Man har bland annat funnit över 200 yxor av olika typer. Nästan alla föremål tillhör den äldre stenålderns fångstkultur.

Åkerbruket har sedan länge upphört på Gabriels lycka. Den lilla Lyckan sköts idag som en traditionell slåtteräng med bland annat lieslåtter.

Att tänka på som besökare

Hällmålningen och Gabriels lycka ligger på kommunal mark, med boende runt omkring. Tänk på att visa hänsyn, parkera på angiven plats och inte skräpa ner.

Foto: Malin Richard

Under stenåldern var havsnivån betydligt högre än idag. Då var den trånga Tumledalen ett sund omgivet av berg. Med landhöjningen har sundet blivit en dalgång och den gamla havsbottnen jordbruksmark. Längs sundets forntida stränder har påträffats ett stort antal boplatser efter stenålderns jägare och samlare.

Kring Tumlehed finns ett trettiotal miljöer med fornlämningar. Det rör sig nästan helt och hållet om boplatser eller fyndplatser från jägarstenåldern. Undantaget är den märkliga hällmålningen, som med sitt jakt- och fiskemotiv passar bra in i den omgivande boplatsmiljön. De rika fynden av redskap som yxor och hyvelskrapor, spån, avslag och avfall från redskapstillverkning, visar att platsen varit mycket välbesökt.

Kontakt

Serviceinformation

  • Informationstavla
  • Parkering