Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Försiktig återhämtning på bostadsmarknaden i Uppsala län
De större bostadsföretagen lyckas hålla uppe lönsamheten i Uppsala, men inte i övriga delar av länet. Det visar Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsanalys (BMA).
Den regionala bostadsmarknaden har gått in i en återhämtningsfas som hänger ihop med stabil inflation, sjunkande räntor och ökade realinkomster. Under 2025 och inledningen av 2026 har både bostadspriser och antal sålda bostäder stigit en aning. Dessutom ökar efterfrågan på hyresrätter. Kommunerna bedömer att bostadsbyggandet kommer att öka under år 2027, dock från mycket låga nivåer.
Kriget i Iran har påverkat både korta och långa räntor, vilket i sin tur påverkar ekonomin och riskerar att bromsa återhämtningstakten. Det är också tydligt att efterfrågan på bostäder varierar geografiskt. I Uppsala lyckas de större bostadsföretagen hålla uppe lönsamheten, men inte i övriga länet.
– Det här är oroande. De aktörer som redan har det svårt riskerar att få det ännu svårare. Risken finns att aktörerna inte kan hålla uppe byggtakten och att bostadsunderskottet ökar, säger landshövding Stefan Attefall.
Behov av 3 000 bostäder per år
Enligt Boverket behöver det byggas nära 3 000 bostäder per år i länet 2024 – 2033. Ifjol färdigställdes 1 592 bostäder, och prognosen för 2026 är cirka 1 150 bostäder. Uppsala har det största behovet – cirka 1 000 bostäder per år. Samtidigt fokuserar kommunerna i norr på satsningar kopplade till grön industri. De bedömer att fler bostäder behövs för att kunna locka den kompetens som krävs för dessa etableringar.
Årets analys visar även att många invånare ser behov av att flytta inom ett eller två år, på grund av trångboddhet eller höga boendekostnader. Hushållens betalningsförmåga och betalningsvilja har minskat. Efterfrågan koncentreras till centrala och kollektivtrafiknära platser.
– Trenden är att fler söker sig till centrala lägen med mindre yta, vilket skapar en mer tudelad marknad mellan attraktiva lägen och andra områden där nyproduktion är svår att bära. Det sker en geografisk polarisering, säger Stefan Attefall.
Bristande stöd till utsatta
Analysen visar också att det finns bristande stöd för individer som behöver hjälp att skaffa och behålla en bostad.
– Utsatta individer upplever systemet som svåröverblickbart. Det behövs mer samarbete mellan myndigheter och stöd runt individen, säger Katarina Forsberg som är bostadsförsörjningshandläggare på Länsstyrelsen i Uppsala län.
Funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt våldsutsatthet ökar risken för att individer får svårigheter på bostadsmarknaden. 2022 uppskattades antalet personer som lever i hemlöshet till cirka 1 100 personer i länet, och sedan dess har antalet vräkningar ökat. Länsstyrelsen ser en utveckling med sämre ekonomiska marginaler hos många hushåll.
– De mest utsatta behöver både bostad, vård och rehabilitering. Samtidigt arbetar kommunerna mer förebyggande vilket är positivt. Man använder den nationella hemlöshetsstrategin och jobbar mer uppsökande. Sociala andrahandskontrakt och ägardirektiv är några av de verktyg som används för att motverka vräkningar, säger Katarina Forsberg.
Årlig uppföljning av utvecklingen
Varje år tar Länsstyrelsen fram en regional bostadsmarknadsanalys (BMA). Syftet med bostadsmarknadsanalysen är att bidra till en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen på bostadsmarknaden samt identifiera trender och tendenser.
Länsstyrelsen arbetar även med flera olika uppdrag och insatser för att stödja kommunerna i deras ansvar för bostadsförsörjningen.