Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Flera åtgärder behövs för att hjälpa Östersjöns torsk

Linus Larliander, länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Skåne. Foto: Marint Centrum
Torskbestånden i Östersjön är fortsatt svaga. När Länsstyrelsen Skåne och Marint centrum samlade forskare, myndigheter, näring och andra aktörer till ett seminarium i Simrishamn stod samspelet mellan flera påverkansfaktorer i fokus.
Under seminariet presenterades aktuell forskning om torskens tillstånd och förutsättningarna för återhämtning. Bilden är oroande: både det östra och det västra beståndet har låg sammanlagd vikt av fisk i bestånden. Andelen stora torskar är låg och fiskarnas kroppskondition försämras, särskilt i det östra beståndet.
Vi fick svar på flera frågor som både vi själva, fiskare och allmänheten har ställt. Läget är fortsatt allvarligt, men det finns också vissa ljuspunkter. Seminariet gav oss en tydligare bild av hur flera faktorer tillsammans påverkar bestånden, säger Linus Larliander, länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Skåne.
Syrebrist och födobrist hämmar tillväxten
Forskningen som presenterades visar att torskens svaga utveckling inte kan förklaras av fisketrycket ensamt. Syrebrist, födobrist, övergödning, förändrade havstemperaturer, parasiter och predation från säl och skarv påverkar också torsken.
Redan en måttlig minskning av syrehalten kan försämra torskens tillväxt. Fiskarna omsätter födan långsammare, tappar aptiten och växer sämre. Enligt ett exempel från seminariet väger en femårig torsk i dag bara omkring en tredjedel av vad en lika gammal torsk gjorde på 1980-talet.
Samtidigt finns ljuspunkter. I Ålands hav finns fortfarande stor och välmående torsk. Där har fisketrycket historiskt varit lågt och förhållandena för syre och födotillgång är goda. Det finns även indikationer på att viss kustnära torsk har bättre kondition än torsken i öppet hav, men mer data behövs.
Ingen enskild åtgärd räcker
Havs- och vattenmyndigheten presenterade slutsatser från sitt regeringsuppdrag om torskbeståndens utveckling och möjliga åtgärder för återhämtning. För att förbättra förutsättningarna krävs en kombination av miljöåtgärder, hållbara fiskeregleringar och bättre efterlevnad av reglerna.
Åtgärderna behöver anpassas till de olika beståndens förutsättningar och genomföras långsiktigt i samverkan mellan länder, myndigheter, forskning och näring.
Vissa påverkansfaktorer kan vi försöka åtgärda på kortare sikt, som att exempelvis begränsa säl och skarvs påverkan på fiskebestånden i likhet som man gjort med fiskets uttag. Andra åtgärder så som övergödning, förhöjda vattentemperaturer med mera, kräver mer långsiktigt arbete tillsammans med övriga länder i EU, säger Linus Larliander.
Nu utvärderar Länsstyrelsen Skåne och Marint Centrum seminariet för att undersöka möjligheten till en uppföljning som bygger vidare på det som framkom under dagen.