Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Visste du att du är skyldig att ta bort vissa invasiva främmande arter från din mark?
Landlevande invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och kan också orsaka stora problem och kostnader för samhället. Länsstyrelsen går nu ut med information till alla privata markägare i länet som har fynd av jättebalsamin, jätteloka eller tromsöloka på sin mark, med uppmaning om att bekämpa dem.
Länsstyrelsen har tidigare förelagt kommunerna i Norrbottens län att börja bekämpa de tre arterna. Nu informerar Länsstyrelsen även alla berörda privata markägare.
Berörda markägare informeras med skriftlig uppmaning
Vi har skickat ut skriftlig information till var och en av markägarna med en karta där växtplatsen finns markerad, information om arten och hur den kan bekämpas. Det kan ta några år att helt få bort växterna men att det går. Framför allt om man hjälps åt med bekämpning mellan grannar, kommuner och andra berörda, säger Lena Bondestad på naturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Tre förbjudna arter som ska rapporteras in, bekämpas och hanteras rätt
I Norrbottens län finns tre EU-listade, landlevande, invasiva främmande växtarter som man enligt lag inte får låta växa och sprida sig på den egna fastigheten.
Jättebalsamin kan bli två meter hög och har rosa-röda-vita blommor. Foto: Lena Bondestad, Länsstyrelsen
En ettårig växt som härstammar från Himalaya. Växer fuktigt, gärna längs diken och vattendrag. Lätt att dra upp, alternativt att man klipper ned den flera gånger under sommaren.
Antalet fynd av Jättebalsamin i Norrbottens län har ökat under de senaste tre åren. Särskilt jättebalsaminen är vanligt förekommande i länet, främst längs kusten.
Jättebalsamin på Artportalen, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Jätteloka är en mycket stor växt som kan bli ända upp till tre meter hög. Foto: Marie-Louise Fagerström
Växten har mycket stora blad och blomflockar och med en riktigt grov stam. Växer på öppen, näringsrik och gärna fuktig mark, ofta längs vägkanter och i närheten av bebyggelse. Viktigt att den inte får blomma och sätta nya fröer då fröerna kan leva flera år i marken. Växten grävs upp eller klipps ned flera gånger per säsong.
Jättelokan har giftig växtsaft som ihop med solsken kan ge brännskador, använd därför skyddsutrustning för hud och ögon.
Jätteloka på Artportalen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Tromsölokan blir också mycket stor, i enstaka fall upp till fyra meter hög. Foto: Lena Bondestad, Länsstyrelsen
Växten förväxlas lätt med jättelokan, men sönderbrutna växtdelar av tromsölokan doftar starkt av anis. Arten trivs bäst på öppen, näringsrik och gärna fuktig mark, främst i anslutning till tätorter och längs vägar.
Även tromsölokan har giftig växtsaft som ihop med solsken kan ge brännskador, använd därför skyddsutrustning för hud och ögon.
Tromsöloka på Artportalen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.