Nytt nordiskt samarbete ska rädda fjällräven

Myndigheter, universitet och naturvårdsorganisationer i Norge, Sverige och Finland har länge kämpat för att rädda den akut hotade fjällräven. Nu ställer EU:s gränsöverskridande program, Interreg Aurora, upp med kritisk finansiering när nya åtgärder vidtas i projektet Felles Fjellrev - Together for the Arctic fox.

Utökat samarbete över utbredningsområdet

För bara ett par år sedan var fjällräven utdöd i Finland, men tack vare insatser i ett tidigare projekt har arten lyckats återetablera sig i landet igen. Det är, naturligtvis, oerhört glädjande! Inte minst mot bakgrund av att insatserna nu får en fortsättning och att vi för första gången kan jobba över landsgränserna i nästan hela utbredningsområdet, säger David Bell som är projektledare.

På kalfjället och tundran i de tre samarbetsländerna rör sig fjällrävarna obehindrat över landsgränserna. För att följa fjällrävens populationsutveckling på landskapsnivå krävs därför ett internationellt utbyte av information och kunskap. I projektet så kommer fjällrävarnas rörelser att dokumenteras med hjälp av GPS-sändare, DNA-provtagning av spillning och viltkameror. Den insamlade informationen gör det också möjligt att utvärdera pågående åtgärder som, till exempel, de utsättningar av uppfödda fjällrävar som sker i Norge på gränsen till såväl Finland som Sverige.

Flaggskeppsart för klimatförändringarna

Fjällräven har utsetts till en så kallad flaggskeppsart för klimatförändringarna av Internationella naturvårdsunionen. När klimatet förändras så påverkas fjällrävens tillgång till bytesdjur, men i människans fotspår följer också konkurrerande arter som rödräven. För att utjämna oddsen till fjällrävarnas fördel så sker riktad jakt på rödräv i projektet, men jakten fyller också fler syften.

Rödrävsjakten har blivit ett sätt för oss att kartlägga och förhindra spridningen av potentiella sjukdomar och parasiter. Provtagningen av spillning och döda djur som sker i projektet ger oss inte bara bättre förutsättningar att förebygga problem kopplade till fjällrävens hälsa. Många sjukdomar skulle också kunna bli problem för oss människor och våra husdjur, säger projektledare David Bell.

Resurskrävande insatser krävs för att undvika utrotning

Etablerade åtgärder som, till exempel, rödrävsjakt och stödutfodring kräver mycket resurser. Fjällrävens situation kräver samtidigt att sådana insatser fortsätter på både kort och lång sikt. En viktig del i projektet är därför att utvärdera befintliga åtgärder och samarbetsformer för att minimera kostnaderna. Projektet kommer också att utveckla nya verktyg (habitatmodeller) för att ta fram bättre beslutsunderlag inför, till exempel, nya utsättningar av fjällräv eller i syfte att minska förlusterna av fjällrävsvalpar till andra rovdjur.

Att förhindra rödrävens spridning gynnar akut hotad fjällräv

I det förebyggande arbetet ingår också utbildningsinsatser. En särskilt viktig fråga för projektet att kommunicera är vad besökare och boende i fjällrävens omgivningar kan göra för att förhindra rödrävens spridning.

Det finns en tydlig koppling mellan rödrävens framfart och mänsklig infrastruktur. Det är samtidigt inte allmänt känt att rödräven gynnas på bekostnad av fjällräven när vi lämnar efter oss matrester, slaktavfall, fiskrens och trafikdödade djur, säger Bell.

Stödutfodring en kritisk åtgärd

Det övergripande målet i projektet är fortfarande att förbättra fjällrävens bevarandestatus i hela programområdet. Det akuta läget kräver såväl förebyggande insatser som aktiva åtgärder i fält. Stödutfodringen har i kombination med rödrävsjakten och de norska utsättningarna visat sig vara kritiska åtgärder. Stödutfodringen kommer därför utökas i strategiskt utvalda områden i syfte att stärka och knyta ihop isolerade delpopulationer.

Det är redan tydligt att tidigare ansträngningar har lönat sig. I början av 2000-talet fanns endast 40–60 fjällrävar kvar i hela programområdet. Idag finns det cirka 550 vuxna fjällrävar i Norge, Sverige och Finland. Vi närmar oss alltså målet om åtminstone 1 000 könsmogna fjällrävar år 2035, men fortfarande återstår en hel del arbete – särskilt i norr, avslutar Bell.