Länsstyrelsen har under 2024 och 2025 undersökt bottensediment i 30 områden i länet. Resultaten visar att de 15 områden som hittills analyserats, har föroreningar i sedimenten. Underlaget används nu för att avgöra vilka områden som behöver följas upp i det fortsatta arbetet.

Under 2024 genomförde Länsstyrelsen 15 provtagningar av bottensediment i sjöar och vattendrag i Alvesta, Ljungby Tingsryd, Älmhult, och Markaryds kommun. Ytterligare 15 provtagningar genomfördes under 2025, i Tingsryd, Lessebo, Växjö och Uppvidinge kommun.

Undersökningen är en del av en nationell satsning där länsstyrelserna inventerar och undersöker områden där det kan finnas förorenade sediment.

Syftet är att få mer kunskap om vilka föroreningar som finns i länets vattenmiljöer och var de har samlats. Totalt ska 37 områden provtas i länet under perioden 2024–2026.

Undersökningen ger oss en tydligare bild av var det finns förorenade sediment i länets sjöar och vattendrag. Det hjälper oss att prioritera vilka områden vi behöver arbeta vidare med, säger Marilyn Karlsson, miljöskyddshandläggare på Länsstyrelsen Kronoberg.

Ett område har fått den högsta riskklassen

De 15 områden som undersöktes under 2024 har nu riskklassats av Länsstyrelsen. Ett område i Möckeln, Älmhults kommun, har fått den högsta riskklassen. Vid riskklassningen vägs flera faktorer samman: hur farliga föroreningarna är, hur höga halterna är, hur de kan spridas och hur känsligt och skyddsvärt området är, till exempel för djur, växter och människor.

Riskklassningen är en samlad bedömning utifrån den kunskap vi har i dag. Vi ska också komma ihåg att undersökningen är baserad på stickprov i bottensedimenten, inte hela sjöar eller vattendrag, fortsätter Marilyn Karlsson.

Klassningen görs på en skala från 1 till 4, där 1 innebär mycket hög risk och 4 liten risk. Av de undersökta områdena har ett område fått riskklass 1, tio områden riskklass 2 och fyra områden riskklass 3. Inget område har fått riskklass 4. Riskklassningen är Länsstyrelsens bedömning, och kan ändras om ny information tillkommer. Den är inte ett juridiskt bindande ställningstagande, utan ett underlag för fortsatt arbete.

Berörda aktörer får information

Länsstyrelsen informerar nu berörda kommuner, fastighetsägare, fiskevårdsområdesföreningar och andra aktörer om resultaten. Uppgifter om förorenade sedimentområden i riskklass 1 och 2 kommer att bli offentliga och föras in i länsstyrelsernas databas över förorenade områden, EBH-stödet.

Fastighetsägare som får information från Länsstyrelsen behöver inte göra något särskilt med anledning av riskklassningen. De behöver bara kontakta Länsstyrelsen om uppgifterna är felaktiga eller behöver kompletteras.

Föroreningarna kan ha funnits länge

Sediment är material som sjunker genom vattnet och samlas på botten i sjöar och vattendrag. Föroreningar kan följa med partiklar i vattnet och på så sätt hamna i sedimenten.

De undersökta sedimenten har troligen varit förorenade under lång tid. De sediment som har valts ut för att undersökas har haft historiska verksamheter i närheten som sannolikt har bidragit till föroreningarna. Även pågående verksamheter och dagvatten från samhällen kan ha bidragit.

Arbetet med förorenade sediment kommer att pågå under flera år. Det handlar bland annat om att bedöma tillsynsansvar, utreda om det finns ansvariga verksamheter och prioritera vilka områden som behöver hanteras vidare. Länsstyrelsen fortsätter med provtagningar, riskklassning, information till berörda aktörer och prioritering av områden i det ordinarie arbetet med förorenade områden.

Det här är ett långsiktigt arbete. Under hösten påbörjar Länsstyrelsen även arbetet med att riskklassa de sediment som provtagits under 2025, säger Marilyn Karlsson.