Bevakning av grundläggande betaltjänster 2024

Det har under en lång tid skett successiva förändringar på
betalningsmarknaden som inneburit att kontantbaserade betaltjänster till största delen har ersatts av digitala betaltjänster. Denna utveckling har gjort Sverige till ett av de mest digitaliserade länderna när det kommer till betalningar.
Samtidigt som denna utveckling har underlättat för många människor har den inneburit utmaningar för andra. De människor som drabbas hårdast finns framför allt inom grupperna äldre, personer med funktionsnedsättning, asylsökande, nyanlända och hos människor som på olika sätt är socialt utsatta. Gemensamt är svårigheter att använda de digitala betaltjänster som finns idag. Det beror bland annat på att den teknik som finns inte är behovsanpassad och att många av olika anledningar, inte har den kunskap som krävs. Det finns en oro för att göra fel eller att personen inte får tillgång till de tjänster som krävs, exempelvis internetbank och BankID.

Länsstyrelserna ser även en växande oro för bedrägerier. Kortbedrägerier har varit störst till antal de senaste åren, medan telefonbedrägerier är det som oroar mest, oftast hos äldre personer.
När det gäller tillgången till betaltjänster för privatpersoner i allmänhet är det, liksom förra året, endast sex av landets 21 länsstyrelser som anser att tillgången är tillfredsställande. Det beror på att tillgången inte anses motsvara det behov som finns hos alla medborgare. I dagsläget finns det
exempelvis inte möjlighet att betala räkningar med kontanter över disk i alla län och långt ifrån i alla kommuner. Det förekommer även att konsumenter blir nekade av banken att öppna ett betalkonto eller får sina konton uppsagda. Enligt Finansinspektionen har antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade ökat med 30 procent på senare år. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom. Detta får stora konsekvenser för de som
drabbas. Utan tillgång till ett konto är det svårt att hantera sin vardag som till exempel att betala räkningar, göra inköp, ta emot insättningar och överföra pengar till andra.

Inte en enda av landets länsstyrelser gör bedömningen att situationen är tillfredställande för grupperna äldre och för personer med funktionsnedsättning. Det beror på att det digitala utanförskapen är större inom dessa grupper, att kontantanvändningen är högre och att
behovet av personlig service är större jämfört med andra grupper.

Länsstyrelserna har under flera år rapporterat om bristande tillgänglighet till betaltjänster och bedömer i år, liksom tidigare år, att problemen är så pass omfattande att det politiska målet, om att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser, inte uppnås.
Länsstyrelserna genomför stöd- och utvecklingsinsatser för att förbättra tillgången till betaltjänster på orter där marknaden inte fyller det behov som finns. Under året har länsstyrelserna gjort flera insatser som syftar till att öka den digitala delaktigheten och där fokus ligger på grupperna äldre, utrikesfödda samt personer med funktionsnedsättning.

Länsstyrelserna bedömer att behovet av statliga stöd- och utvecklingsinsatser är fortsatt stort och att effekterna av de genomförda insatserna hjälper till att minska ned problemen som digitalt utanförskap medför.