Hallands akademis pristagare 2026

Att bevara kulturarv, skapa levande mötesplatser och berätta historier som berör – det är några av de insatser som nu belönas när Hallands Akademi delar ut sina årliga priser. Vid en ceremoni på Halmstad slott hyllades sex personer vars engagemang har gjort skillnad, både lokalt och långt utanför Hallands gränser.

Stora priset till Sören Kabell och Solsidans kulturförening

Hallands Akademis stora pris på 100 000 kronor går i år till Sören Kabell, föreståndare för Bonadsmuseet i Unnaryd, och Petter Eriksson, ordförande för Solsidans kulturförening. Priset finansieras av Gekås Ullared AB och Carl Bennet AB.

Sören Kabell och Petter Eriksson har genom sitt engagerade kulturella entreprenörskap lyckats utveckla och göra den lilla orten Unnaryd känd både nationellt och internationellt. Sören Kabell har genom Bonadsmuseet, som ägs och drivs av Unnaryd-Jälluntofta hembygdsförening, gjort det sydsvenska bonadsmåleriet känt i vidare kretsar. Härigenom har konstformen även inspirerat samtida konstnärer som har hållit kurser och ställt ut sina verk.

Solsidans kulturförening har skapat plattformen Folkhemmet – en lada där ett 20-tal lokalt verksamma kulturföretag är verksamma. Genom evenemang och verksamheter har de lockat många besökare till Unnaryd.

Göran Johansson får pris för arbetet med Vargaslätten

Priset till Prins Bertils minne på 50 000 kronor går till Göran Johansson för sitt arbete med Vargaslätten. Priset finansieras av Carl Bennet AB.

Göran Johansson belönas för sitt arbete med att återskapa Vargaslätten, ett av Sveriges mest unika allkonstverk där arkitektur, hantverk, konst och trädgård förenas. Trädgården, som ligger i Simlångsdalen, skapades 1917 av Sigfrid Ericsson, arkitekten bakom bland annat Masthuggskyrkan och Göteborgs konstmuseum. Anläggningen väckte redan vid skapandet stor uppmärksamhet då den knöt an till de internationella rörelserna om hantverkets värde.

När Göran Johansson köpte Vargaslätten 2013 hade den varit en privat sommarbostad sedan 1954. Han påbörjade genast ett stort restaureringsarbete tillsammans med lokala hantverkare. Redan året efter öppnades platsen för allmänheten och forskare. I dag har Vargaslätten över 2 000 besökare varje år.

För att visa Sigfrid Ericssons livsverk öppnades 2020 ett museum på Vargaslätten. Här finns också ”Gerbianska trädgården”, en trädgårdsbutik och plantskola. Genom sitt långsiktiga engagemang har Göran Johansson gjort unika insatser för besvarandet och utvecklandet av ett svenskt kulturarv som annars skulle gått förlorat.

Thomas Carlsson och Jessika Bergqvist hyllas för Äskhults gamla by

Bertebopriset på 50 000 kronor går till Thomas Carlsson och Jessika Bergqvist, för sitt arbete med Äskhults gamla by i Kungsbacka kommun. Priset sponsras av Bertebostiftelsen.

Thomas Carlsson har i 26 år arbetat som gårdsbonde i Äskhults gamla by. Äskhult var först ett naturreservat och blev sedan även kulturreservat och har under åren utvecklats till ett av landets främsta lantbruksmuseer.

Syftet med reservatet har varit att återskapa ett jordbrukslandskap så som det såg ut omkring 1825. Att byn med åkrar, ängar och utmarker idag är ett historiskt titthål in i ett förflutet bondesamhälle är till stor del Thomas Carlssons verk, och sedan 2012 även Jessika Bergqvists. Tillsammans har de sått och skördat, stängslat och röjt stigar, hässjat hö, skött får, getter, kor och hästar.

Målet har varit att skapa en levande by där arbetet är en ständigt pågående del av livet i och kring byn. Genom sitt arbete har de gett nya generationer en fördjupad förståelse för hur människor levde för 200 år sedan.

Johanna Runevad prisas för sina filmberättelser

Priset till Olof von Dalins minne på 50 000 kronor går till regissören och manusförfattaren Johanna Runevad från Falkenberg. Priset sponsras av Falkenbergs Sparbank.

Johanna Runevad belönas för att med helhjärtat engagemang skapa filmberättelser som med humoristisk blick försöker skapa igenkännande och därmed upprätta människor som tvivlar på sig själva.

Hon har en bakgrund inom musik och teater från uppväxten i Falkenberg, men har sedan etablerat sig inom film- och tv-branschen.

I den rosade SVT-serien "Falkenberg forever" (2020) tog Johanna avstamp i Halland. Hon skrev manus, regisserade och spelade huvudrollen i denna hyllning till dem som valt att stanna kvar i sin barndomsstad. I ungdomsserien "Vi forever" (2021) skildrar hon ungas tankar och känslor, med målet att få unga att känna sig mindre ensamma.

Hennes senaste projekt är filmen "Je m'appelle Agneta" (2026), baserad på Emma Hambergs roman med samma namn. Filmen har visats både på bio och på Netflix och har nått en stor publik.

Johanna Runevad har med mod och initiativkraft arbetat sig upp från oavlönade tv-jobb i Danmark till att i dag regissera stora filmproduktioner.