Svartsjuka är inte romantiskt – nu kraftsamlar vi för ungas relationer

I början av februari startade den nationella kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt” för tionde året i rad. Årets kampanj fokuserar på ungas syn på en bra nära relation och varningstecken för en oschysst nära relation och våld, så kallade ”red flags”.

Syftet med kampanjen är att lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas nära relationer: Vad är egentligen en schysst nära relation och vad är varningssignaler på något som inte är okej? Är svartsjuka ett tecken på kärlek? Vad är våld?

Länsstyrelsen är en av parterna i kampanjen och ansvarar för att kampanjens budskap får en stark regional förankring och når ut till unga lokalt. Engagemanget bidrar till att lyfta samtalet om schyssta relationer och tydliggöra att svartsjuka inte är romantiskt.

I år genomförs kampanjen för tionde året i rad, vilket både betonar frågans långsiktiga betydelse och behovet av fortsatt engagemang. Vår förhoppning är att kampanjen nu är känd i Halland och att vi når en allt bredare målgrupp. Arbetet med att förebygga våld i ungas relationer är inte en enskild aktörs ansvar, utan ett gemensamt samhällsansvar. Vi vet att unga vill prata med oss vuxna om relationer, men att dessa samtal sker i en allt för liten utsträckning. Kampanjen riktar sig därför inte enbart till unga, utan även till vuxenvärlden. Oavsett om man är förälder, lärare, mor- eller farförälder, släkting eller ledare är man en viktig vuxen, säger Jennie Wallin, samordnare mot våld i nära relationer.

Statistik visar på stor utsatthet

Unga är en särskilt utsatt grupp när det gäller våld i nära relationer, och därför är det förebyggande arbetet avgörande. Nästan en fjärdedel, 23 procent, av tjejer i åldrarna 16–24 år har någon gång blivit utsatt för våld, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). För killar är siffran 14 procent.

Polismyndigheten har ett brottsförebyggande uppdrag och vi ser att det är viktigt att stötta barn och unga i att tidigt känna igen varningssignaler och beteenden som riskerar att bli farliga, säger Petra Lundh, rikspolischef.

Nytt material med fokus på "red flags"

Kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" syns bland annat i sociala medier, med nya kortfilmer som visar varningstecken (red flags) för en oschysst nära relation, vad som kännetecknar en bra relation och hur våld kan ta sig uttryck. I framtagandet av filmerna har unga personer varit med och bidragit med deras perspektiv.

Du som möter unga – använd materialet

Kampanjen är ett nationellt våldsförebyggande samverkansarbete mellan länsstyrelserna, Polismyndigheten, Jämställdhetsmyndigheten och 1000 möjligheter. För att hjälpa unga som lever med våld uppmanar vi skolor, fritidsverksamheter, kommuner och föreningar att använda materialet. I materialet finns information om vart unga kan vända sig om de vill ha råd och stöd eller veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer.

Allt kampanjmaterial, inklusive stödmaterialet och de nya filmerna, finns att ladda ner eller beställa kostnadsfritt via kampanjwebben.

Kampanjwebb: Svartsjuka är inte romantiskt Länk till annan webbplats.

Ökad kunskap om våld är nödvändigt

Det finns olika typer av våld som ofta går in i varandra. Det kan vara fysiskt våld, psykiskt våld och kontroll via sociala medier och platstjänster. Våld som sker i dagens digitala miljöer kan vara svårare för både unga och omgivningen att känna igen. För att bryta detta mönster är ökad kunskap om våld nödvändig.

Både unga och deras omgivning behöver prata om vad hälsosamma relationer är och hur våld kan se ut. För att lyckas förebygga killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer är det också centralt med samverkan mellan det offentliga och civilsamhället, något som kampanjen "Svartsjuka är inte romantiskt" är ett exempel på i sig själv, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare för 1000 Möjligheter som driver den nationella stödlinjen ungarelationer.se.

Att utsättas för våld tidigt i livet kan få stora konsekvenser. Därför är det så viktigt att vi upptäcker och reagerar på våld tidigt i barns och ungas liv. Hela samhället behöver öka kunskapen om våld och dess konsekvenser och göra våldet talbart. Samverkan mellan myndigheter och det civila samhället ökar dessutom möjligheten att bedriva ett effektivt våldsförebyggande arbete som riktar sig till unga, så att våldet kan bekämpas, säger Lise Tamm, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.