Svensk-judiskt jubileum uppmärksammades på Halmstad slott

I år är det 250 år sedan judar fick rätt att leva öppet i Sverige. Jubileet uppmärksammades med en kväll på Halmstad slott där deltagarna fick möta olika perspektiv på judiskt liv, både historiskt och i dag.

Den judiska minoriteten har en lång historisk närvaro i Sverige, men det var inte förrän år 1775 som judar fick bosätta sig i landet utan att konvertera till kristendomen. Detta banade väg för ett blomstrande offentligt judiskt liv, där traditioner och kultur kunde frodas och bidra till landets mångfald.

En betydelsefull kväll

Under gårkvällen uppmärksammade landshövdingen och Länsstyrelsen I Hallands län, tillsammans med Hallands kulturhistoriska museum och Region Halland, jubileet ”Judiskt liv i Sverige i 250 år” genom ett evenemang på slottet med inbjudna gäster från länet.

Att vara öppen med sin identitet, att känna sig trygg, glad och stolt över att vara jude borde vara en självklarhet i vårt demokratiska samhälle, sa landshövding Anders Thornberg i sitt tal under kvällen.

Judarnas historia i Halmstad

I Halmstad fanns från 1870-talet och framåt en judisk gemenskap grundad av östjudiska invandrare. Vid sekelskiftet 1900 bildades en officiell församling, men eftersom medlemsantalet var för litet upplöstes församlingen efter bara några år. Judarna i Halmstad kom därefter att tillhöra församlingen i Malmö. En synagoga fanns under många år på Klammerdammsgatan.

Kanske var det en av världens mest kortlivade judiska församlingar?, sa Carl Henrik Carlsson, svensk historiker och författare som i sin föreläsning berättade om judarnas historia i Sverige och Halmstad.

Ett exempel på en person som haft stor påverkan på Halmstad är den judiske grosshandlaren Bernhard Aronsson. Skeppet Najaden, som under många år var en stark symbol för staden, var en gåva från honom. Aronsson var också med och bildade Hallands fotbollsförbund 1917 och tjänstgjorde som dess ordförande mellan 1918 och 1955.

Att vara ung jude i Sverige idag

Men lika viktigt som att blicka bakåt och förstå vår historia är att utgå från nuet och det samhälle vi lever i idag. Naomi Manderman och Johanna Sangborn från Judiska ungdomsförbundet stod för kvällens barn- och ungdomsperspektiv med fokus på stolthet och glädje.

Vi tror att mötet mellan människor har stor betydelse och kan minska både fördomar och hat. När vi skapar utrymme för samtal och förståelse blir det också lättare att se människan, berättade Johanna.

Det är viktigt att förstå att judar inte är en homogen grupp. Det finns en stor variation i identitet, traditioner och hur man väljer att leva sitt judiska liv, både religiöst och kulturellt, förklarade Naomi.

Kunskapshöjande jubileum

Under året har jubileet 250 år av judiskt liv uppmärksammats på många olika sätt runt om i hela Sverige. Det har anordnats samtal, konferenser, utställningar, stadsvandringar, teaterföreställningar och konserter. Aktiviteter som har bidragit till att stärka kunskapen om judiskt liv och i förlängningen motverka antisemitism.

Jag tror att vi har talat mer om judiskt liv i Sverige i år än någonsin tidigare, vilket jag tycker är fantastiskt. Målet med jubileet var att skapa en folkbildningspush, och det tycker jag verkligen att vi har lyckats med. Jag hoppas att detta jubileum ska leva vidare, och att samtalen och mötena inte tar slut bara för att firandet är över. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att dialogen fortsätter, berättade Daniel Leviathan, doktorand i judaistik vid Lunds universitet.

En viktig strategi

Jubileet är knutet till 2025 men arbetet för ett levande och blomstrande judiskt liv fortsätter. I år fick Sverige sin första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism. Strategin skapar en struktur för det nationella arbetet under perioden 2025–2034.

För att strategin ska få genomslag i Halland behöver alla kommuner, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte och Laholm, tillsammans med Region Halland och andra aktörer i samhället bidra i arbetet. Enligt minoritetslagen ska personer i länet som identifierar sig som judar ges möjlighet att påverka frågor som rör dem. Det kan ske genom mötesplatser som bibliotek och museer, genom medborgardialoger och genom hur föreningsbidrag fördelas, säger Lisa Hansson, samordnare mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen i Hallands län.