Beredskapsplanering ska skydda kulturarvet

Den 13 maj samlades Rådet för skydd av kulturarv för första gången. Rådet består av högsta ledningen för myndigheter inom kulturarvssektorn, företrädare för museer, länsstyrelser och Svenska kyrkan. Uppdraget är att bidra till en effektiv beredskapsplanering inom kulturarvsområdet.

Rådet är inrättat av regeringen och ska vara ett forum för samverkan, kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt för sammanvägning och prioritering av identifierade behov av beredskapsåtgärder för skyddet av kulturarv i Sverige.

Landets 21 länsstyrelser är representerade i rådet genom Jörgen Peters, länsöverdirektör Länsstyrelsen Västra Götaland och Anneli Bergholm Söder, länsråd, Länsstyrelsen Gotland.

Kulturmiljöer och civilt försvar

Vid första mötet fick respektive organisation bland annat beskriva hur man fram tills idag arbetat med att främja en effektiv beredskapsplanering inom kulturarvsområdet.

− Alla Sveriges länsstyrelser arbetar redan idag med kulturmiljöer på en mängd olika sätt utifrån lagstiftning och nationella eller globala kulturmiljömål. Vi ska främja att en mångfald av kulturmiljöer bevaras och utvecklas, berättar Anneli Bergholm Söder.

− På länsstyrelserna pågår nu uppbyggnaden av det civila försvaret. I det ingår att så långt det är möjligt skydda vårt lands kulturegendom. Skyddet av kulturarvet är en viktig del i det psykologiska försvaret och för den militära planeringen, säger Jörgen Peters.

Rådets uppgifter

Enligt regeringens beslut ska rådets arbete bland annat ge förutsättningar för samordnade och kostnadseffektiva beredskapsinsatser. Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser och erfarenhetsutbyten ska också leda till ökad kunskap om kulturarvets skydd och betydelse i händelse av krig. Kulturarvssektorns beredskap behöver utvecklas inom flera områden. Vilka av dessa som ska prioriteras var därför en viktig punkt redan på första mötet:

– Cybersäkerhet och säker lagring av kulturarvsdata, samordnad planering för undanförsel av kulturarv och metoder för skydd av kulturarv som inte går att flytta är exempel på tre områden som hamnar högt på den listan, summerar Eric Fugeläng, vikarierande överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.