Ett jämställt Halland, strategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027

Länsstyrelserna fick under 2023 i regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för 2024–2027 i syfte att bidra till de jämställdhetspolitiska målen. I uppdraget framgår att strategierna bör fokusera på ekonomisk jämställdhet, utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden och jämställdhetsintegrering inom civil beredskap.

I samband med internationella kvinnodagen den 8 mars, vars syfte är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen, lanserar vi "Ett jämställt Halland 2024-2027".

– Strategin synliggör att det råder bristande jämställdhet på flera områden i Halland, säger Malin Stenman, sakkunnig i jämställdhet och mänskliga rättigheter, som har tagit fram strategin.
Vi har bjudit in olika aktörer i länet som deltagit under arbetet med strategin idag. Det känns bra att få presentera strategin och visa på vilka insatser som är viktiga att arbeta med för ett mer jämställt Halland.

Till veckan kommer hon även att presentera strategin för näringslivsaktörer och senare i andra sammanhang.
– Jämställdhetsfrågorna behöver aktualiseras mer i länet och jag tror det behövs mycket samverkan för att påverka hur organisationer arbetar med jämställdhet och motverka ojämställda arbetsvillkor på arbetsmarknaden, i utbildning och övriga samhället, säger Malin Stenman.

Ett jämställt Halland, strategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027 Länk till annan webbplats.

Stora löneskillnader och könssegregerad arbetsmarknad

Trots att medelinkomsterna i länet är goda, så är löneskillnaderna mellan kvinnor och män större än i andra län. Kvinnor tjänade 300 500 kronor under 2022, medan männen tjänade 397 700 kronor samma år. Skillnaden på 97 200 kronor är den största skillnaden mellan kvinnor och män i riket.

Hallands arbetsmarknad är könssegregerad och kvinnor och män arbetar i hög grad i olika sektorer och yrken. Arbetsmarknaden är som starkast inom manligt dominerade branscher vilket vi kan se i mäns högre förvärvsinkomster, men också i en större arbetsmarknad för män. Det räcker ofta med en gymnasieutbildning för att få ett välbetalt yrke i länet. Samtidigt innebär det att gymnasieutbildade män tjänar lika mycket som högskoleutbildade kvinnor. Forskning visar även att yrken inom kvinnodominerade branscher inom vård, omsorg och utbildning kontinuerligt värderas lägre än yrken i mansdominerade branscher, vilket påverkar lön, arbetsvillkor, karriärmöjligheter och arbetsmiljö.

Med stora kompetensförsörjningsutmaningar och en åldrande befolkning så lyfter strategin även fram att stora vinster kan göras för länets utveckling och kvinnors och mäns livsvillkor, om jämställdhet tydligare kopplas samman med kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. En könssegregerad arbetsmarknad däremot riskerar att hämma en fungerande matchning och begränsa unga tjejer och killar i sina studie- och yrkesval.

Demokratifrågor bör uppmärksammas mer

Även demokratifrågor, representation och hot och trakasserier mot politiker och andra yrkesgrupper behöver uppmärksammas i länet. Enligt politikernas trygghetsundersökning 2023 så uppger 30,5 procent av de förtroendevalda i kommun- och regionfullmäktige i Halland att de blivit utsatta för någon form av hot eller trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld. Det är fler än rikssnittet, där 29,5 procent av de förtroendevalda uppger det. Både kvinnor och män drabbas av hot och trakasserier, men kvinnor begränsar sig i sitt politiska handlande i högre utsträckning än vad män gör.

Ett ojämställt föräldraskap

Traditionella könsnormer styr i hög grad hur kvinnor och män fördelar föräldraledigheten. I Halland tar män ut 31 procent av föräldrapenningdagarna, medan kvinnor tar ut övriga 69 procent. Färre föräldrar i Halland delar jämställt på föräldraledigheten, 16,3 procent jämfört med 19,9 procent i riket. I kombination med en könssegregerad arbetsmarknad innebär det stora skillnader i ekonomi, makt och föräldraskap för halländska kvinnor och män.