Publiceringsdatum:

Senast uppdaterad:

Internationella kvinnodagen belyser ojämställdhet

Unga kvinnor protesterar med nävar knutna och plakat mot en vit himmel.

8 mars är internationella kvinnodagen och en dag för att uppmärksamma frågor om ojämställdhet och kvinnors sämre livsvillkor, i jämförelse med mäns livsvillkor, världen över.

På initiativ av FN är den sedan 1977 en officiell dag, men firandet har sitt ursprung redan i början av 1900-talet och den tidiga arbetar- och kvinnorörelsen.

Historien bakom Internationella kvinnodagen

Tankar om en internationell kvinnodag uppkom i början av 1900-talet och hängde ihop med demokratins framväxt, industrialismen och fredsrörelsen. Kvinnor organiserade sig i föreningar som aktivt arbetade för att förändra lagstiftning som diskriminerade kvinnor och öka jämlikheten mellan könen. Organisering skedde i en tid av urbanisering då allt fler flyttade in till städerna för att arbeta i fabriker. Det var en kamp för jämställdhet, rättvisa, fred och utveckling som fokuserade på kvinnors rösträtt, kortare arbetsdagar, slut på krigen och bättre betalt.

1909- 1911

Den första nationella kvinnodagen firades i hela USA den 28 februari 1909 enligt en förklaring från det amerikanska socialistpartiet. Idén kom från Theresa Serber Malkie. Kvinnor i USA fortsatte att fira dagen den sista söndagen i februari fram till 1913.

Initiativet till att skapa en internationell kvinnodag togs av kvinnokämpen Clara Zetkin vid ett möte med den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen år 1910 i Köpenhamn. Syftet med dagen var att hedra kvinnorörelsen och stödja kampen för kvinnors rösträtt, men fortfarande hade inget speciellt datum spikats. Förslaget vann gehör bland de dryga 100 kvinnor från 17 länder som samlats. Bland de som deltog återfanns bland andra de första kvinnliga ledamöterna i Finlands riksdag. Finland hade ju infört kvinnlig rösträtt redan 1906.

Clara Zetkin och Käte Duncker, en kvinnokämpe från Tyskland, som också deltagit på mötet, organiserade därefter den första internationella kvinnodagen, som hölls den 19 mars 1911 i fyra länder: Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike, vilket samlade över en miljon människor. Kvinnorörelsen växte sig under denna tid allt starkare och kampen för kvinnors rösträtt hade blivit en viktig fråga på den politiska agendan i många europeiska länder. Kvinnorna krävde även rättigheter att kunna tillträda offentliga ämbeten och bättre arbetsrättigheter.

Ett par dagar senare inträffade en brand i en fabrik (Triangle Shirtwaist Factory) i New York, då fler än 140 arbetande kvinnor omkom. Den hemska tragedin ledde så småningom till att arbetslagstiftningen i USA förändrades och att kvinnors rättigheter på arbetsplatser började diskuteras mer aktivt.

1913-1917

Som en del av fredsrörelsen, som tog sin början i slutet av första världskriget, firade ryska kvinnor sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar. Under året 1914 började allt fler kvinnor på flera håll i Europa att engagera sig mot kriget och för kvinnlig solidaritet och rösträtt. Den 8 mars 1914 anordnades en kvinnomarsch i London, där suffragetten och socialisten Sylvia Pankhurtst var främst i ledet. Pankhurst jobbade specifikt för att allmän rösträtt skulle gälla för alla oavsett kön och samhällsklass. Pankhurst satt sammanlagt i fängelse 15 gånger för sin kamp för kvinnors rättigheter.

I slutet av första världskriget, sista söndagen i februari 1917, gick ryska kvinnor ut i strejk för bröd och fred. Detta var ett led i att tsaren avsattes och den provisoriska regering som tillträdde gav kvinnor rösträtt.

1945-1978

Det tog dock många år innan internationella kvinnodagen blev en officiell högtidsdag. Först 1977 antogs en resolution i FN med en rekommendation om ett allmänt firande av Internationella kvinnodagen den 8 mars varje år. Det beslutet vilar på FN-stadgan från 1945 och deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som slår fast kvinnors och män grundläggande och lika rättigheter. Detta förtydligades även 1978 i FNs Kvinnokonvention, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i kraft. Målet med kvinnokonventionen är att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor.

Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Källa: Svenska FN-förbundet Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens uppdrag för jämställdhet

Länsstyrelsen uppmärksammar Internationella kvinnodagen eftersom kvinnors rättigheter, förutsättningar och villkor i samhället behöver lyftas och ojämställdhet förebyggas.
Länsstyrelsen har i uppdrag att arbeta med jämställdhet, vilket bland annat innefattar att:

  • samordna, stödja och följa upp det regionala arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen,
  • verka för de jämställdhetspolitiska målens genomslag i Halland,
  • integrera ett jämställdhetsperspektiv i Länsstyrelsens verksamhet och
  • ta fram länsstrategier för det regionala arbetet med jämställdhetsintegrering.

Jämställdhetsintegrering är den strategi som används för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att verksamheter i länet ska ha ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie arbetet och i allt beslutsfattande, från att förslag tas fram till genomförande och sedan utvärdering.

Utmaningar i Halland

Kvinnor har högre utbildning än män, men tjänar ändå mindre

Kvinnor i Halland har en högre utbildningsnivå än män, men tjänar mindre än män generellt. Nära hälften av kvinnorna i Halland har en eftergymnasial utbildning, jämfört med en tredjedel av männen. Skillnaden är något större än i riket. Trots att män har lägre utbildningsnivå i Halland har de i genomsnitt runt 80 000 kr mer i nettoinkomst [1] än kvinnor på ett år, vilket ger kvinnor tre fjärdedelar av mäns inkomst. Skillnaderna i inkomst är något större än i riket, främst för att män tjänar mer än i riket, medan kvinnor tjänar ungefär detsamma i Halland som i riket. Den halländska arbetsmarknaden gynnar jämfört med riket män med kortare utbildning, samtidigt som kvinnor med hög utbildning tjänar något mindre än i riket.
[1] Nettoinkomst är det totala belopp en person får, efter skatter och avgifter, från lön, bidrag och ersättningar.

När vi blir föräldrar ökad ojämställdheten

Skillnaderna i inkomst ökar i familjebildande åldrar. En stor orsak till det är föräldrar i heteronormativa par fördelar föräldrapenningen ojämställt. Kvinnor tar ut en betydligt större del av föräldrapenningsdagarna än män, 70%. Kvinnor går även ner i arbetstid i högre grad än män och arbetar deltid när barnen är små. Det större ansvaret för obetalt hem och omsorgsarbete missgynnar kvinnors yrkes- och inkomstutveckling påtagligt. Kvinnor i Halland tar även ut mer föräldrapenning än rikssnittet. Män och nyblivna pappor lönearbetar mer än kvinnor och tjänar mer pengar.

Läs mer om hur ojämställdhet och ojämlikhet påverkar hallänningars livsvillkor på portalen Jämnt ska vara jämt, Länk till annan webbplats. som Region Halland tagit fram i samverkan med Länsstyrelsen. 


Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Thornberg

Besöksadress

Slottsgatan 2, Halmstad

Postadress

301 86 Halmstad

Organisationsnummer

202100-2353

Följ oss