Gemensamma krafter för Södra bottenhavets miljö

Nu stärks arbetet för en Ekosystembaserad Havsförvaltning (EBHF) i Södra Bottenhavet. Ökad lokal finansiering, ett förlängt uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten och ett nytt femårigt forskningsprojekt ska stärka och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet längs kusten.

Arbetet med Ekosystembaserad Havsförvaltning (EBHF) i Södra Bottenhavet initierades av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) 2019 i syfte att utforska hur man kan skapa en mer effektiv och träffsäker förvaltning genom att öka det regionala inflytandet. Metoden går ut på att samla aktörer som bor och verkar längs kusten för att tillsammans skapa en gemensam bild av situationen för havsmiljön och komma med förslag på lösningar.

EBHF-nätverket som vuxit fram i Södra Bottenhavet omfattar de fem kustkommunerna:

• Söderhamn
• Gävle
• Älvkarleby
• Tierp
• Östhammar.

Det senaste året har arbetet stärkts. Dels genom att kommunerna gått in med finansiering, dels via ett förlängt treårigt uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten som också inneburit att Länsstyrelsen Gävleborg nu kommer leda arbetet tillsammans med Tierps kommun.

Bygger på inkludering

Sofie Westerberg, verksamhetsledare för EBHF Södra Bottenhavet på Länsstyrelsen, såg redan under studietiden till marinbiolog ett behov av att minska avståndet mellan myndigheter, forskning och allmänhet. I EBHF-arbetet har hon fått en möjlighet att uppfylla sin dröm.

Hela tanken med EBHF är att arbeta tillsammans med de som bor, verkar och äger mark längs kusten. Det är när man lever på en plats som man kan se hur miljön förändras och det är avgörande att deras perspektiv tas i beaktan i förvaltningen, säger Sofie Westerberg.

Flera gånger om året samlas EBHF-nätverket på öppna möten, så kallade Aktörsforum, för att diskutera aktuella havsmiljöfrågor. Alla som engagerar sig för havsmiljön är välkomna. Deltagarna bildar arbetsgrupper utifrån gemensamma intressen och kan sen initiera åtgärder eller söka finansiering för olika initiativ.

Aktörsforum hjälper oss att se helheten. Vi behöver exempelvis koppla ihop miljöåtgärder på land med insatser till havs, eftersom allt hänger samman. Vi brukar prata om ”från källa till hav”, och det synsättet är också en del av det nya uppdraget från HaV, förklarar Sofie och fortsätter.

Och det gäller även förvaltningen som i dag är lite av ett lapptäcke, där olika aktörer ansvarar för olika delar. EBHF-nätverket kan bidra till att överbrygga de gränserna och skapa bättre förutsättningar för samordning. När kunskap och erfarenheter möts blir besluten och åtgärderna bättre.

Forskningsmedel från Formas

Utöver finansiering från kommuner och Havs och vattenmyndigheten kommer EBHF-arbetet kunna växlas upp tack vare ett nytt, femårigt forskningsprojekt via Formas. Formas-projektet bygger vidare på erfarenheter från EBHF-nätverken I Södra Bottenhavet och Stockholms skärgård och innebär ett samarbete med bland annat Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Södertörns Högskola, EBHF-nätverket i Stockholms skärgård och WWF.

Vi hoppas att detta ger oss möjlighet att ytterligare etablera EBHF som metod, stärka vårt arbete och involvera fler aktörer. Detta samtidigt som vi beforskar arbetssättet och metoden, säger hon.

Samarbete över nationsgränser

EBHF Södra Bottenhavet har också under de tre senaste åren arbetat för att stärka relationerna med åländska och finska kollegor. I samband med Kustvattendagen på Åland har verksamhetsledarna för EBHF bjudit in till workshops för att öka förståelsen för närliggande ekosystem och skapa samsyn kring förvaltningen av Ålandshav. Ett arbete som Sofie Westerberg ser som avgörande framöver.

Havets ekosystem sträcker sig över landsgränser och därför måste vi arbeta tillsammans för en ansvarsfull förvaltning av Ålands hav som bygger på gemensamt ansvar, säger Sofie.

Länsstyrelsen Gävleborg är via EBHF Södra Bottenhavet också med i ett nytt treårigt SLU-projekt där aktörer från Sverige, Åland, Finland och Nya Zeeland lär av varandra gällande ekosystembaserad havsförvaltning via personalutbyten.