Skölden som skyddar vår kultur

Just nu arbetar Länsstyrelsen Gävleborg med att sätta upp skyltar på kulturegendomar i länet. Det för att skydda dem i händelse av krig.

Det är den lilla blå-vita skölden som nu ska sättas upp vid 55 av de kulturegendomar som Länsstyrelsen valt ut. Skölden är det internationella kännetecknet för kulturegendom enligt Haag-konventionen.

Konventionen om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt antogs i Haag 1954. Den fastställer en folkrättslig ram för att skydda viktiga kulturella objekt och platser från att bli skadade, förstörda eller stulna, särskilt i tider av konflikt eller krig. Länsstyrelsen är den myndighet som har till uppgift att identifiera och märka ut sådan egendom.

– Det ligger på länsstyrelsen att utföra det här uppdraget. Vi har i en arbetsgrupp gjort definitioner och kriterier för att kunna välja ut dessa objekt. Vi har även samarbetat med Försvarsmakten så de kan undvika dessa platser för militära övningar och andra aktiviteter, säger Hans-Erik Hansson, enhetschef för Enheten för kulturmiljö.

Länsstyrelsens insats

Totalt finns det 115 byggnadsminnen, 92 kyrkor, 3 kulturreservat, 2 nationella museum och cirka 9 000 fornlämningar i länet som är kulturminnesskyddade och utav dem har alltså Länsstyrelsen valt ut 55.

– Vi har skrivit i våra kriterier att vi företrädesvis ska välja bland de redan lagskyddade objekten, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornminnen, det vill säga kulturegendom som har en stor betydelse för mänskligheten. Men även byggnader där viktiga samlingar förvaras är utvalda och kommer att märkas ut, säger Hans-Erik Hansson.

Först ut att få sin skylt var världsarvsgården Erik-Anders i Söderala och sedan följer de andra världsarvsgårdarna.

– I de kriterier vi inledningsvis satte upp så har vi betonat att de kulturegendomar som vi väljer ut ska vara viktiga för länet, men också vara en del av Gävleborgs bidrag till hela befolkningens kulturarv. Vi har därför till exempel valt att föra upp Fiskargårdarna på Brynäs i Gävle samt Loos träkyrka från 1800-talet på listan eftersom de på olika sätt speglar en nationell historisk berättelse, uttryckt i vårt län, säger Hans-Erik Hansson.

– Vi har haft en liten arbetsgrupp som jobbat med detta och det har varit jättespännande. Det gav oss en annan bild av det vi jobbar med till vardags och resonemangen på mötena har fått oss att tänka på ett helt annat sätt inför framtiden, avslutar Hans-Erik Hansson.