Fler personer arbetar inom den statliga sektorn, men statens närvaro i utanförskapsområden är låg

Länsstyrelsen har för femte gången kartlagt och analyserat statlig närvaro och service. Denna gång har kartläggningen även omfattat statens närvaro och service i utanförskapsområden. Resultaten visar att sysselsättningen har ökat inom statlig sektor samtidigt som det totala antalet arbetsställen har minskat och antalet myndigheter är kvar på samma nivå. Antalet besökskontor hos de servicegivande myndigheterna har minskat något sedan tidigare år. Den statliga närvaron och servicen i utanförskapsområden bedöms vara låg.

Sysselsättningen ökar

Sedan 2020 har antalet sysselsatta inom statlig sektor i riket ökat med 10,1 procent. Antalet sysselsatta har ökat i samtliga län, där Östergötlands län hade den största procentuella ökningen och Stockholms län står för den största ökningen i absoluta tal. Totalt är 293 000 personer sysselsatta inom statlig sektor i Sverige, varav 55 procent finns i storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

År 2024 fanns det 5 264 statligt sysselsatta i Dalarnas län, 167 fler än år 2020. Det motsvarar en procentuell ökning om 3,3 procent. De fanns sysselsatta i 14 av länets 15 kommuner. 87 procent av de sysselsatta fanns i kommunerna Borlänge och Falun, dit en stor del av myndigheterna koncentrerats.

Färre arbetsställen

Kartläggningen visar att det finns 220 statliga myndigheter och 2 662 arbetsställen (fysiska platser där verksamheten bedrivs) i riket. Sedan 2021 har antalet myndigheter varit oförändrat, medan antalet arbetsställen totalt sett har minskat med 13 stycken.

I Dalarnas län fanns 26 myndigheter och 74 arbetsställen i länet 2025 fördelat på 11 av länets 15 kommuner. Det är en minskning med två myndigheter och två arbetsställen sedan 2021.

Besökskontor hos servicegivande myndigheter minskar

Antalet egna besökskontor hos de servicegivande myndigheterna uppgick 2026 till 765 stycken, vilket är en minskning med 88 besökskontor sedan 2021. Den största minskningen har skett hos Polismyndigheten, som minskat med 61 kontor. När det gäller Statens servicecenter kan vi se att myndigheten efter en utbyggnadsfas nådde en topp 2024 för att sedan minska igen till en nivå som är ungefär samma som 2021.

I Dalarnas län fanns 36 egna besökskontor hos de servicegivande myndigheterna 2026. Det är en minskning med fem besökskontor jämfört med 2024. Ett exempel är Polismyndigheten som avvecklade besökskontoren i tre kommuner i syfte att effektivisera och omfördela sina resurser.

Skillnader i statlig närvaro mellan kommunerna påverkar tillgången till service, särskilt i ett län som Dalarna där de geografiska avstånden är stora. Statens servicecenter har etablerat sju servicekontor i länet för att upprätthålla en grundläggande servicenivå och finns idag i kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Ludvika, Malung, Mora och Vansbro. Öppettiderna varierar. Migrationsverket finns endast tillgängligt vid servicecentret i Borlänge.

Låg närvaro i utanförskapsområden

Årets kartläggning visar på en låg statlig närvaro i utanförskapsområdena. Statistiken visar att endast 27 procent av dessa områden har ett statligt arbetsställe, och när det gäller den fysiska servicen från servicegivande myndigheter är siffran ännu lägre – endast 18 procent av områdena har tillgång till sådan service.

– Siffrorna visar på en mycket begränsad statlig närvaro i utanförskapsområdena. Det är endast var femte område som har fysisk statlig service från de servicegivande myndigheterna, säger Linda Wiklund, nationell samordnare av uppdraget Statlig närvaro och service.

I Dalarna fanns fem utanförskapsområden 2025 fördelat på två kommuner, Avesta och Borlänge. Trafikverket är den enda myndighet som finns representerad då myndigheten har sitt huvudkontor placerat i direkt anslutning till ett av Borlänges utanförskapsområden. Ingen av de servicegivande myndigheterna hade besökskontor i något av dessa områden. Servicebehov som finns i utanförskapsområden kan även finnas i andra områden med socioekonomiska utmaningar.

Utanförskapsområden definierierade av SCB och Boverket

• Definition: Områden som i en sammanvägd analys visar koncentration av problem kopplade till kriminalitet, bidragsberoende, trångboddhet, lågt demokratiskt deltagande, svaga skolresultat och svag arbetsmarknadsetablering.
• Klassningen avser strukturella förhållanden på områdesnivå.
• Regional nivå: Regionala statistikområden (RegSO).