Miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen

Miljökvalitetsnormerna för luft finns i luftkvalitetsförordningen (2010:477). I förordningen anges både gräns- och målvärden för luftkvaliteten. Det finns alltså både normer för hur hög koncentrationen av olika ämnen och partiklar i luften får vara som högst och normer för vilken koncentration av olika ämnen och partiklar som ska eftersträvas. Påverkan på luftkvaliteten uppstår främst i större tätorter och beror framförallt på utsläpp från trafik men kan även uppstå genom eldning i exempelvis braskaminer.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

• Beskriv på en övergripande nivå hur luftmiljön i kommunen ser ut.
• Om det är aktuellt, peka ut platser eller områden där det finns kända problem med luftkvaliteten samt vad som orsakar problemen.

Ställningstaganden

• Anpassa mark- och vattenanvändningen och utformningen av transportinfrastrukturen på ett sätt som bidrar till att minska utsläppen till luft och människors exponering för luftföroreningar. Det kan exempelvis handla om att planera för en bebyggelsestruktur som minskar behov av transporter med bil och som gör hållbara transportsätt som gång, cykel och kollektivtrafik mer attraktiva. Det kan också handla om att se över lokalisering av transportintensiva verksamheter för att undvika dålig luftkvalitet. Vid fördjupningar av översiktsplanen kan det exempelvis handla om att redovisa förslag till utbyggnad av gång- och cykelinfrastrukturen, om att peka ur trafikmiljöer där åtgärder kan behöva genomföras för att begränsa utsläppen eller om att ge förslag på parkeringslösningar som kan minska trafiken i tätbebyggda miljöer.
• För ytterligare rekommendationer se avsnitten om transporter och energianvändning och klimat på sidan om Infrastruktur, energi och klimat. Länk till annan webbplats.

Planeringsunderlag

• Ett viktigt underlag för den fysiska planeringen är de åtgärdsprogram som tas fram av kommunen. I SMHI: s rapport "Luftkvaliteten i Sverige fram till 2030" Länk till annan webbplats. presenteras framtidsprognoser som indikerar att halterna av kvävedioxid och långdistanstransporterade luftföroreningar kommer att minska betydligt till 2030. Vad gäller partiklarna PM10 förväntas dock relativt små förändringar av halterna ske i tätorter.
• Länsstyrelserapporten "Miljökvalitetsnormer om luft i planering och rättstillämpning" Länk till annan webbplats. redovisar planeringssituationer där luftkvalitetsfrågor och MKN för luft särskilt bör uppmärksammas. Rapporten ger även exempel på hur normerna kan hanteras i översiktsplanen med exempel från olika kommuner.
• Boverket publicerade 2006 rapporten "Miljökvalitetsnormer i fysisk planering - en orientering för handläggare Länk till annan webbplats. ". Rapporten syftar till att ge en översiktlig bild av miljökvalitetsnormernas tillämpning i fysisk planering, men den redovisar också exempel som kan bidra till förståelsen av hur normerna ska tolkas och tillämpas. Rapporten är framtagen innan 2010 vilket innebär att paragrafhänvisningar är felaktiga i förhållande till nu gällande plan- och bygglag.
• Naturvårdsverket har tagit fram ”Luftguiden - handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft Länk till annan webbplats.”. Handboken behandlar hela kedjan från tillämpning av regelverket till hur luftkvaliteten ska kontrolleras, hur information och rapportering ska gå till och hur åtgärdsprogram ska tas fram.

För fler planeringsunderlag om luft se Planeringskatalogen. Länk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.1 Luftkvalitet.

Miljökvalitetsnormerna för vatten anger en lägsta nivå för den kvalitet olika vattenförekomster ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Svensk vattenförvaltning utgår ifrån EU:s ramdirektiv för vatten som har införlivats i svensk lagstiftning genom miljöbalken. Genom den så kallade Weser-domen Länk till annan webbplats. har tolkningen av vattendirektivet skärpts vilket innebär att inga åtgärder får tillåtas som leder till försämrad kvalitet eller som försvårar åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattenförekomster. Det är Vattenmyndigheterna som kartlägger vilken status som vattenförekomsterna har, beslutar om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.

Förslag till förvaltningsplan för Bottenvikens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Bottenhavets Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. vattendistrikt samt åtgärdsprogram för Bottenvikens Länk till annan webbplats. och Bottenhavets Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. vattendistrikt för perioden 2021-2027 är föremål för samråd till och med 30 april 2021. Av åtgärdsprogrammen framgår vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormer ska följas och vem som är ansvarig för att olika åtgärder genomförs. Åtgärderna handlar bland annat om att kommunerna ska genomföra förvaltningsövergripande vattenplanering, utöka tillsynen av miljöfarliga verksamheter, förorenade områden och jordbruket och att översikts- och detaljplanering ska bedrivas på ett sådant sätt att det bidrar till att miljökvalitetsnormer kan följas.

Rekommendationer för översiktsplanen

Översiktsplanen bör samordnas med redan beslutade planer och program med koppling till vattenförvaltningen. Strategier och åtgärder som är relevanta för den fysiska planeringen bör inarbetas i översiktsplanen. Det gäller exempelvis den regionala planen för dricksvattenförsörjning i Västerbottens län samt kommunala planer och strategier för vattenförsörjning, dagvatten och vatten- och avlopp. Det är även viktigt att ta hänsyn till att ett förändrat klimat med ökad nederbörd och översvämningar kan innebära ökad risk för spridning av föroreningar.

Förutsättningar

• Beskriv översiktlig statusklassning och miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som finns i kommunen. Ange vilka avrinningsområden som berörs av översiktsplanen. Vid utpekande av LIS-områden bör bedömning av berörda vattenförekomster göras på en mer detaljerad nivå.
• Redovisa och beskriv särskilt känsliga och viktiga vattenförekomster. Det kan exempelvis handlar om vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ekologiskt känsliga vatten, övergödda sjöar och kustvatten eller fysisk påverkade vatten. Om informationen ej är sekretess, redovisa dessa på karta.
• Beskriv potentiella föroreningskällor som exempelvis miljöfarliga verksamheter och var det finns risk för påverkan från avrinning av dagvatten. Beskriv även hur risk för föroreningar påverkas av ett förändrat klimat.

Ställningstaganden

• Anpassa mark- och vattenanvändningen för att undvika negativ påverkan på vattenförekomster. Det kan exempelvis handla om att planera för ny bebyggelse där det finns eller planeras för kommunalt vatten- och avlopp eller om att säkerställa ekologiskt funktionella kantzoner vid hav, sjöar och vattendrag. Det kan också handla om att undvika lokalisering av verksamheter med risk för betydande miljöpåverkan i lägen där vattenförekomster riskerar att påverkas vid exempelvis översvämningar eller andra olyckor, samt att undvika exploatering på platser som innebär behov av muddring eller schaktning. Var särskilt restriktiv med att peka ut nya exploateringsområden inom vattenskyddsområden och i områden med grundvattentäkter.
• Formulera riktlinjer som ska följas i efterföljande planering för att säkerställa att status inte försämras och att miljökvalitetsnormerna kan följas. Det kan exempelvis handla om riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras, om att redovisa områden där det ska ställas högre krav vid anläggning av avlopp eller om att uppmärksamma var det finns behov av fördjupade utredningar vid detaljplanering och bygglovgivning. Vattenförekomster som är utpekade i den regionala planen för dricksvattenförsörjning bör särskilt uppmärksammas.
• Redovisa var det finns behov av åtgärder för att undvika negativ påverkan eller som kan bidra till att förbättra statusen för vattenförekomster där den är sämre än god. Det kan exempelvis handla om redovisa områden med bebyggelse där enskilda avlopp behöver inventeras, vattendrag där vandringshinder för fisk kan behöva hanteras eller om att peka ut områden där muddring ska undvikas.
  
• Bedöm och uppmärksamma behov av utbyggnad eller andra förändringar i det kommunala vatten- och avloppssystemet med utgångspunkt i den mark- och vattenanvändning som föreslås i översiktsplanen. Om kommunen har en VA-plan är det viktigt att översiktsplanen samordnas med den. Ta ställning till om bebyggelse i olika områden ska anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät eller om enskilda lösningar behöver ordnas.
• Ange om planerad markanvändning, riktlinjer eller åtgärder kan komma att påverka andra kommuners vattenförekomster. Utgå från avrinningsområdena.

Konsekvenser

• Beskriv hur planerad mark- och vattenanvändning samt ställningstaganden och riktlinjer kan komma att påverka vattenförekomsters status och möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Beskriv även de åtgärder som föreslås för att undvika negativ påverkan.

Planeringsunderlag

• Information om Sveriges yt- och grundvatten finns samlad i databasen VISS Länk till annan webbplats.. I databasen finns uppgifter om statusklassningar, miljökvalitetsnormer, åtgärder och miljöövervakning för enskilda vattenförekomster.
  
• På Länsstyrelsens sida "Miljöövervakning" Länk till annan webbplats. presenteras regelbundet rapporter om miljöstatus i exempelvis länets sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten.
• Boverket har tagit fram en vägledning om miljökvalitetsnormer för vatten och hur de kan hanteras i översikts- och detaljplanering: Miljökvalitetsnormer - översiktsplanering (2021) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Boverket har även tagit fram en vägledning Länk till annan webbplats. för hur vattenförsörjning kan hanteras i översiktsplaneringen. Länk till annan webbplats.
• Länsstyrelsen Västerbotten har tagit fram en vägledning för hur miljökvalitetsnormer för vatten kan tillämpas i den fysiska planeringen (2018). Länk till annan webbplats.
• På Vattenmyndigheternas hemsida finns information om vattenförvaltningen i Sverige. Länk till annan webbplats.
  

För fler planeringsunderlag om MKN vatten se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 5. Vattenhushållning.

Enligt förordning (2004:675) om omgivningsbuller är det endast kommuner med över 100 000 invånare och Trafikverket som är skyldiga att kartlägga bullersituationen samt upprätta åtgärdsprogram. I Västerbotten är det alltså endast Umeå kommun som omfattas av bestämmelserna. Trafikverket ska kartlägga buller från vägtrafik vid vägar med mer än tre miljoner fordon per år, järnvägar med mer än 30 000 tåg per år samt flygplatser med mer än 50 000 flygrörelser per år. Kartläggning ska göras vart femte år och innefattar upprättande av bullerkartor.

Rekommendationer för översiktsplanen

Se avsnittet om buller på sidan om Hälsa, säkerhet och klimatanpassning Länk till annan webbplats..

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag kopplat till MKN buller se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.4 Buller.