Infrastruktur, energi och klimat i översiktsplanen

Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att ordna bl.a. trafik, avlopp, avfallshantering och elektronisk kommunikation.

Av översiktsplanen ska det också framgå hur kommunen i den fysiska planeringen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Flera av dessa rör infrastruktur, exempelvis regionala tillväxt- och utvecklingsprogram, länsplaner för transportinfrastruktur, de transportpolitiska målen och planer som rör elektronisk infrastruktur, avfallshantering och kollektivtrafikförsörjning.

Nationella mål

Det övergripande nationella målet för transporter är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp ett funktionsmål som rör tillgänglighet, samt ett hänsynsmål som rör säkerhet, miljö och hälsa. Bland Sveriges klimatmål finns också etappmålet att utsläppen från inrikes transporter (exklusive inrikes luftfart) ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med år 2010.

Regionala mål

Länstransportplanenlänk till annan webbplats (2018-2029) är Västerbottens gemensamma styrdokument för satsningar på utveckling av länets infrastruktur i form av vägar, järnvägar, gång- och cykelvägar, terminaler, miljö- och klimatåtgärder med mera.

Det regionala trafikförsörjningsprogrammetlänk till annan webbplats (2016-2019) är länets strategiska plan för den regionala kollektivtrafiken. Konkreta mål och åtgärder framgår av kapitel 5. Ett nytt trafikförsörjningsprogram håller på att tas fram.

Den regionala utvecklingsstrategin 2014-2020länk till annan webbplats (RUS) utgör en samlad strategi för hållbar tillväxt och visar på de insatser och prioriteringar som aktörerna gemensamt tycker är viktigast för att utveckla länet.

Rekommendationer för översiktsplanen

Hanteringen av transporter i översiktsplanen bör ta avstamp i ovanstående nationella och regionala mål och strategier om bl.a. minskade utsläpp. Om kommunen har egna mål eller strategier kopplat till transporter och resande kan även dessa utgöra ett centralt underlag för översiktsplanen.

Förutsättningar i översiktsplanen

  • Beskriv befintligt transportsystem inom planområdet (gång- och cykelvägnät, kollektivtrafik, biltrafiknät, ev. flyg och sjöfart)
  • Redovisa riksintressen för kommunikationer
  • Beskriv pendlings- och resmönster i kommunen
  • Ange parkeringsförutsättningar för olika fordon
  • Beskriv förutsättningar för olika typer av godstransporter
  • Identifiera utvecklingsbehov och brister i transportsystemet som kan ligga till grund för åtgärdsvalsstudier, regional transportplan, regionalt trafikförsörjningsprogram och Nationell plan för transportsystemet.

Ställningstaganden

  • Ange mål för transportutvecklingen inom planområdet
  • Ange prioriterade stråk och målpunkter för olika transportslag
  • Samordna översiktsplanen med genomförda åtgärdsvalsstudier
  • Ange ställningstaganden som säkerställer att riksintressen för kommunikationer tillgodoses
  • Eftersträva en bebyggelsestruktur som skapar goda förutsättningar för hållbart resande (se Energianvändning och klimat)
  • Reservera mark för planerade transportåtgärder
  • Redovisa mål/strategier för utbyggnad av infrasturkur för förnybara drivmedel, t.ex. laddinfrastruktur för elfordon
  • Redovisa hur transportsystemets barriäreffekter kan minska
  • Samordna och anpassa trafikplaneringen utifrån planerad bebyggelsestruktur exempelvis genom gatuutformning och hastighetsbegränsning
  • Vid behov ta fram en parkeringspolicy/strategi som styrmedel för hållbar stadsutveckling (med bl.a. riktlinjer och markanspråk för parkering och parkeringsnormer för exploatering)

Konsekvensbeskrivning:

  • Beskriv vad föreslagen markanvändning får för konsekvenser för transportarbetet inom planområdet
  • Redovisa vilka miljö- och hälsokonsekvenser en förändrad infrastruktur och trafik kan medföra (t.ex. avseende luftkvalitet, buller, vibrationer, utsläpp och risk för olyckor)

Planeringsunderlag

I Boverkets rapport Samordnad planering för bebyggelse och transporterlänk till annan webbplats beskrivs behovet av samordning och samverkan mellan kommunal översiktsplanering och fysisk planering av vägar och järnvägar. Bland annat beskrivs kopplingen mellan den översiktliga planeringen och åtgärdsvalsstudier (kap. 2 s.41), samt kopplingen till det nationella strukturfondsprogrammet och länsplaner för regional transportinfrastruktur (kap 3 s. 37).

Länsstyrelsen vill även rekommendera Trafik för en attraktiv stad (TRAST), en handbok länk till annan webbplatsframtagen av Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Boverket. TRAST ger vägledning i en process som avser att lägga fast en trafikstrategi både som underlag för översiktsplaneringen och övrig trafikplanering. 

Boverket har även tagit fram vägledningen Översiktsplanering för minskad klimatpåverkanlänk till annan webbplats. I vägledningen finns ett särskilt avsnitt om hur översiktsplaneringen kan bidra till att transportsystemets klimatpåverkan minskar. Boverket har dessutom tagit fram en vägledning om Godstransporter i fysisk planering länk till annan webbplats

I Trafikverkets vägledning Transportsystemet i samhällsplaneringenlänk till annan webbplats beskrivs transportsystemet i översiktsplaneringen i kap. 5 (s. 37 – 72).  Här ingår även en checklista med punkter som bör beaktas i kommunernas översiktsplanering, se s. 72. 

Exempelbanken.selänk till annan webbplats finns exempel på bl.a. kommunala trafikstrategier, vägplanering, vägprojektering och väg- och gatuutformning. Portalen är en gemensam exempelbank för att sprida goda erfarenheter myndigheter emellan inom ett antal kunskapsområden kopplade till verksamhetsområdet vägplanering.

För fler planeringsunderlag om transporter se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 6. Trafik och transportsystem.

Nationella mål

Det nationella målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I ett av delmålen framgår att alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

I regeringens bredbandsstrategilänk till annan webbplats för ett helt uppkopplat Sverige 2025 ingår följande mål:

  • År 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.
  • År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.
  • År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband.

Regionala mål

I Digital agenda för Västerbotten 2014-2020länk till annan webbplats anges följande övergripande ambitioner och inriktningsmål:

  • 95 % av länets invånare ska 2020 ha tillgång till högkvalitativt bredband med en hastighet på 100 Mbit/s.
  • Utbyggnaden av kapaciteten och kvaliteten i den fasta IT-infratrukturen, bredbandsnätet, ska öka.
  • Förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av det mobila telefoni- och datanätets täckning och kapacitet i länet ska stärkas
  • Uppkoppling ska vara enklare för invånare, besökare och produkter oavsett om det är via fast, mobilt eller trådlöst när med bibehållen säkerhet.

Digital infrastruktur i planeringen

Det övergripande målet i den digitala agendan för Sverige är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regeringen har även år 2009 presenterat en Bredbandsstrategi. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Detta mål är även fastslaget i den digitala agendan.  

En robust och välutbyggd IT-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. IT är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning är det angeläget att även IT-infrastrukturen hanteras i samhällsplaneringsprocessen på regional och kommunal nivå för att säkerställa att de tjänster som är beroende av att infrastrukturen når ut till användarna. Detta stärks också av lagändringarna i Plan- och bygglagen (PBL) 2011.  

Post och Telestyrelsen (PTS) är central förvaltningsmyndighet med ett samlat sektorsansvar inom områdena post och elektronisk kommunikation. PTS har emellertid inte detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område vad gäller den konkreta planeringen. Kommunen bör ha en förteckning över aktuella ledningsägare. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, www.ledningskollen.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Här kan förfrågan skickas för att identifiera vilka som är berörda ledningsägare.  

Om planen innebär uppförande av vindkraftverk, kan dessa i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftsbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är.  

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om informationsteknologi se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 9.1 Telekom.

Nationella mål

Den svenska energipolitiken ska bygga på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Svenska kraftnät har tagit fram Perspektivplan 2025länk till annan webbplats som syftar till att klargöra myndighetens prioriteringar och intentioner för utvecklingen av stamnätet på ca 15 års sikt. Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät även tagit fram en långsiktig nätutvecklingsplan (2016-2025)länk till annan webbplats och en systemutvecklingsplanlänk till annan webbplats (2018-2027) där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas.

Regionala mål

I Västerbottens regionala utvecklingsstrategilänk till annan webbplats finns åtgärder med koppling till energiförsörjning. Den prioriterade åtgärden "Hållbar stadsutveckling och samhällplaneringsinvesteringar för att få energi-, avfalls-, vatten och avloppssystem sammankopplade i kretslopp både i landsbygd och tätort." är av särskild relevans för den fysiska planeringen.

Energifrågor i planeringen

I översiktsplanen bör kommunen redovisa stamnät och regionnät på karta och ta ställning till hur hänsyn ska tas till det allmäna intresset i planeringen. Detta för att markanvändningen inte ska förändras på ett sätt som gör det svårare att bygga, driva och underhålla ledningar. Områden med befintliga eller föreslagna elledningar av riksintresse ska alltid redovisas i översiktsplanen. Karta över ledningsnät fås på begäran hos Svenska Kraftnät.  .länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Från eldistribution med luftledningar sker ofta påverkan på landskapet och natur- och kulturmiljövärden, estetiska värden och elektriska och magnetiska fält. Kommunen kan exempelvis ange riktlinjer eller mål för hur högt magnetfältets årsmedelvärde får vara vid byggnader och där människor stadigvarande vistas.  

Byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet, och Svenska Kraftnät önskar av denna anledning vara delaktiga i planeringsarbetet avseende de infrastruktursatsningar som kommunen planerar och som kan tänkas beröra framtida eller befintliga kraftledningars och stamnätsledningars sträckningar.

Ur ett elsäkerhetsperspektiv regleras avståndet mellan kraftledningar och olika verksamheter i Elsäkerhetsverkets föreskrifter. I broschyren Magnetfält och hälsorisker som har utgivits av Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen finns information om magnetfält kopplat till byggnaders avstånd till olika kraftledningar, samt myndigheternas rekommendationer.

På bakgrund av ovannämnda myndigheters rekommendationer har Svenska kraftnät beslutat om en magnetfältspolicy där 0,4 mikrotesla utgör högsta magnetfältsnivå vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. För att säkerställa att magnetfältspolicyn uppfylls ska ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning.

För närvarande pågår flera utbyggnads- och reinvesteringsprojekt i det svenska stamnätet. Svenska kraftnäts investeringsvolym planeras dessutom att fortsatta att öka under de närmaste åren. I takt med att stamnätet byggs ut ökar behovet av att ta i anspråk mark för elledningar vilket kan medföra att risken för konflikter angående markanvändningen uppstår.

Planeringsunderlag

Svensk energi och Svenska kraftnät tog 2014 fram en handbok om elnät i fysisk planeringlänk till annan webbplats. Se särskilt kap 8.1 om översiktsplanering.

I broschyren Magnetfält och hälsoriskerlänk till annan webbplats som har utgivits av Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen finns information om magnetfält kopplat till byggnaders avstånd till olika kraftledningar, samt myndigheternas rekommendationer.

Lokalisering och information om Svenska kraftnäts ledningar, stolpar, stationer och stationsområden finns att hämta i WMS eller shapeformat på Geodataportalenlänk till annan webbplats.

För fler planeringsunderlag om energidistribution se Planeringskatalogen.länk till annan webbplats Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 9.4 Eldistribution.

Nationella mål

Den svenska energipolitiken bygger på tre grundpelare: ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den långsiktiga visionen för klimatpolitiken är att Sverige inte har några nettoutsläpp av klimatgaser år 2050. Innan 2030 ska Sverige ha en fossilfri fordonsflotta, och fram till år 2020 ska minst 50 procent av den svenska energin vara förnybar, utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 och energieffektiviteten ökas med 20 procent.

Regionala mål

Åtgärdsplan för klimat och energi 2014-2016 anger följande regionala målsättningar:

  • De totala utsläppen ska vara minst 30 procent lägre år 2020 än är 1990.
  • Kommunerna och landstinget ska i genomsnitt minska energianvändningen i egna byggnader med 23 procent och egna transporter med 27 procent till år 2020.

I Klimat- och energistrategi för Västerbotten 2012 är syftet att åstadkomma:

  • Bättre miljö genom att minska klimatpåverkan så miljömål kan nås, lokalt, regionalt, nationellt och globalt.
  • Minskad energianvändning genom ökad energieffektivisering.
  • Minskat beroende av olja och andra fossila bränslen.
  • Ökade möjligheter för en hållbar näringslivsutveckling.
  • Ökad konkurrenskraft och fler arbetstillfällen inom klimat- och energiområdet.
  • Ökad samordning och samverkan mellan näringsliv, universitet, institut och andra offentliga aktörer och privata aktörer inom energi och klimat- och energiområdet.
  • God samhällsberedskap för ett förändrat klimat.
  • Ökad produktion av förnybar energi.

Regeringen har fått i uppdrag av Naturvårdsverket att i samråd med Energimyndigheten lämna ett underlag för en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. Efter regionala dialoger med en rad centrala myndigheter har Länsstyrelsen lämnat underlag till Naturvårdsverket om hur den regionala nivån kan bidra till att klimatvisionen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.

En regional handlingsplan  för klimatanpassning har tagits fram i samverkan med kommuner och andra aktörer. Denna innehåller bland annat rekommendationer för den fysiska planeringen.

Energi och klimat i planeringen

Boverket har tagit fram vägledningen Översiktsplanering för minskad klimatpåverkanlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Målet är att planeringen ska medverka till att skapa ett klimatneutralt samhälle. Vägledningen beskriver hur kommunen, i en översiktsplanering, kan komma fram till ställningstaganden som leder till minskade växthusgasutsläpp. Här får du också exempel på hur olika kommuner har tagit sig an frågan om minskad klimatpåverkan i sin översiktsplanering.

Energieffektiviseringsutredningen har i sitt betänkande "Vägen till ett energieffektivare Sverige" (SOU 2008:110) lyft fram samhällsplaneringen som ett centralt styrmedel för ökad energieffektivisering. För att uppnå de nationella och regionala energi- och klimatmålen krävs en kombination av energieffektivisering, övergång till förnybara energikällor och ett minskat transportbehov. Att ta tillvara olika typer av restflöden i samhället ökar resurseffektiviteten och minskar behovet av högvärdig energi, så som el. Fjärrvärmen möjliggör effektiv samproduktion av värme, el och kyla

Översiktsplanen utgör ett viktigt instrument för att i ett tidigt skede integrera klimat- och energifrågor i den fysiska planeringen. Av översiktsplanen bör det framgå vilka konsekvenser den planerade bebyggelsestrukturen kommer att få för energianvändning och klimatutsläpp. Detta kan exempelvis röra frågeställningar som avstånd och färdsätt mellan bostadsbebyggelse och dagliga målpunkt som arbetsplatser och kommunal service inom kommunen eller regionen. En central åtgärd i Västerbottens åtgärdsplan för klimat och energi är att samtliga kommuner i länet ska ha trafikstrategier/trafikstrategidel som del i översiktsplanen. Mer om trafikstrategier finns att läsa under infrastruktur.

Planeringsunderlag 

Energimyndighetens utredning från 2009 visar på det svenska energisystemets sårbarhet inför framtida extrema väderhändelser och ger en helhetsbild över energisystemets påverkan av klimatförändringarnas effekter. I Risk- och sårbarhetsanalys över energisektornlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster ges en övergripande bild över de nuvarande hoten, riskerna, sårbarheterna och förmågorna inom energiförsörjningen inkluderande energianvändarna.

Länsstyrelsen i Dalarna har tagit fram en vägledning "Energi- och klimataspekter i översiktsplaneringenPDF" för hur konsekvenserna av användning av mark och vatten ska kunna redovisas, relaterat till de nationella och regionala mål som finns gällande energi och klimat. Se även Länsstyrelserapporten: Planera för hållbarhet - Energiaspekter i den fysiska planerinenPDF.

För fler planeringsunderlag om klimat och energi se Planeringskatalogenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 7. Klimat, 2.1 Luftkvalitet, 9.2 Energiproduktion och 6. Trafik och transportsystem.

Nationella mål

Naturvårdsverket har tagit fram en nationell avfallsplan och ett avfallsförbyggande programlänk till annan webbplats för åren 2018-2023. Planen och programmets syfte är att beskriva Sveriges arbete med att:

  • minska mängden avfall
  • minska mängden skadliga ämnen i material och produkter
  • minska de negativa effekterna på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till
  • främja en praktisk tillämpning av avfallshierarkin och utnyttja resurserna i avfallet
  • bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och den miljö- och hälsopåverkan som hänger samman med att avfall uppstår.

Avfallshantering finns med som en del i miljömålet "God bebyggd miljö" och regeringen har fastställt två etappmål. För att nå etappmålet "Ökad resurshållning i livsmedelskedjan" ska insatser vidtas så att minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger, senast 2020,  sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Minst 40 % av matavfallet ska samtidigt behandlas så att även energi tas tillvara. För att nå etappmålet "Ökad resurshushållning i byggsektorn" ska insatser vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av ofarligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020.

Regionala mål

I Västerbottens regionala utvecklingsstrategilänk till annan webbplats finns flera åtgärder med koppling till avfallshantering. Den prioriterade åtgärden "Hållbar stadsutveckling och samhällplaneringsinvesteringar för att få energi-, avfalls-, vatten och avloppssystem sammankopplade i kretslopp både i landsbygd och tätort." är av särskild relevans för den fysiska planeringen.

Avfallshantering i planeringen

Avfallshantering är ett allmänt intresse enligt PBL och frågan behöver upp­märksammas på ett tidigt stadium i den fysiska planeringen. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska ske med särskild hänsyn till möjligheterna att anordna avfallshantering. Avfallshanteringen bör beskrivas i översiktsplanen på ett sådant sätt att det blir tydligt hur den ska behandlas i planläggningen.

Kommunens avfallsplan är ett viktigt underlag i det arbetet, men den bör konkretiseras i fråga om vilka krav den ställer på den fysiska planeringen.

Avfall Sveriges rapport från 2013 "Avfall i fysisk planering med fokus på översiktlig planeringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster" ger vägledning i hur avfallsfrågor kan hanteras i den översiktliga planeringen. I rapporten anges bland annat följande exempel på aspekter vid avfallshantering som är relevanta för den översiktliga planeringen:

  • Det finns en tydlig koppling till användning av mark (alternativt vattenområde) eller den bebyggda miljön.
  • Frågor på en strategisk eller övergripande nivå. Det innebär att den är viktig eller av stor dignitet, alternativt kräver avvägning mot andra intressen på en övergripande nivå.
  • Frågan är generell, exempelvis genom att ge anvisningar eller rekommendationer inför detaljplaner eller annan markanvändning.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om avfallshantering se Planeringskatalogen.länk till annan webbplats Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 9.6 Avfallshantering.

Kontakt