Natur och miljö i översiktsplanen

De svenska miljömålen är exempel på nationella mål som är av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen och som därför ska hanteras i översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen. Enligt miljöbalken ska det även framgå av översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål.

Nationella mål

Sveriges miljömålssystem består av ett generationsmål och 16 miljömål samt ett antal etappmål. Generationsmålet speglar de samhällsförändringar som behöver ske för att målen ska kunna nås, medan miljömålen fokuserar på det miljötillstånd som behöver uppnås. På webbplatsen Sverige miljömål Länk till annan webbplats. presenteras miljömålen, etappmålen, regionala miljömål och uppföljning av dessa.

Regional uppföljning

Varje år gör Länsstyrelsen en uppföljning av tillståndet och förutsättningarna för miljömålen inom länet. Länsstyrelsen har också samordnat arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för länets aktörer, Hållbara Västerbotten – åtgärdsprogram med miljömålen i sikte 2019-2025 Länk till annan webbplats.. I programmet identifieras bland annat regionalt prioriterade åtgärder för hållbar samhällsplanering samt hållbart byggande och förvaltande.

Länets kommuner har stora möjligheter att bidra till att uppnå miljömålen lokalt och regionalt. Detta kan inte minst göras med hjälp av kommunens ställningstaganden till användning av mark- och vattenområden.

Miljömålet God bebyggd miljö

Översiktsplaneringen berör som regel ett flertal av miljömålen, men för kommunens bebyggda delar finns framförallt kopplingar till miljömålet "God bebyggd miljö Länk till annan webbplats.". För detta miljömål har regeringen fastställt tio preciseringar fördelade på följande delområden:

• Hållbar bebyggelsestruktur.
• Hållbar samhällsplanering.
• Infrastruktur.
• Kollektivtrafik, gång och cykel.
• Natur- och grönområden.
• Kulturvärden i bebyggd miljö.
• God vardagsmiljö.
• Hälsa och säkerhet.
• Hushållning med energi och naturresurser.
• Hållbar avfallshantering.

Rekomendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

• Om kommunen har tagit fram lokala miljömål kan dessa samt resultaten av eventuella uppföljningar av målen lyftas fram som en del av planens förutsättningar

Ställningtaganden

• Integrera miljömålen tidigt i planeringsprocessen och låt dem utgöra utgångspunkt för kommunens strategier samt planens innehåll och utformning
• Prioritera några miljömål och preciseringar som kommunen, med hjälp av översiktsplaneringen, särskilt vill bidra till att uppnå
• Lokalisera bebyggelse och anläggningar på ett sätt som bidrar till att miljömålen kan nås, t.ex. med ambitionen att begränsa klimatpåverkan, skapa en god bebyggd miljö eller en storslagen fjällmiljö
• Ange ställningstagande och riktlinjer som kan bidra till att miljömålen nås, t.ex. för att säkerställa levande sjöar och vattendrag, ett rikt växt- och djurliv och grundvatten av god kvalitet

Konsekvenser

• Ange i miljökonsekvensbeskrivningen hur översiktsplanen tar hänsyn till och påverkar möjligheten att nå relevanta miljömål

Planeringsunderlag

Sveriges miljömål Länk till annan webbplats. är den officiella webbplatsen för svenskt miljöarbete med inspiration och verktyg till kommuner som vill arbete mer strukturerat för att bidra till att nå Sveriges miljömål.

Läs mer om Länsstyrelsen Västerbottens arbete med miljömål, uppföljning och åtgärdsprogram. Länk till annan webbplats.

Boverket har tagit fram rapporten Miljökvalitetsmålen i kommunernas översiktsplanering, 2013 Länk till annan webbplats., som studerar och ger exempel på hur miljömålen har hanterats i olika kommuners översiktsplaner.

För fler planeringsunderlag om miljömål se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och fritextsökning miljömål.

Nationella mål

Flera av de svenska miljökvalitetsmålen Länk till annan webbplats. berör naturvård, bland annat Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.

I början av 2014 beslutade regeringen om fem etappmål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att stärka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster till år 2020. Målen anger steg på vägen för att uppnå miljökvalitetsmålen och omfattar bland annat miljöhänsyn i skogsbruket och skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.

Regionala mål

Länsstyrelsen Västerbotten har tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur i samverkan med flera aktörer i länet. Syftet med grön infrastrukturarbetet är att bevara den biologiska mångfalden genom att se till att växters och djurs livsutrymmen är av tillräcklig yta och kvalitet samt att det finns möjlighet till spridning av arter i landskapet. I arbetet med handlingsplanen har värdetrakter identifierats för naturtyperna kust och hav, sjöar och vattendrag, våtmarker, skog, gräsmarker och fjäll. Handlingsplanen utgör ett ramverk för att behålla och utveckla biologisk mångfald och mångfunktionalitet i landskapet och kan användas som underlag i översiktsplaneringen.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

• Redovisa kommunens värdefulla naturmiljöer, inklusive gröna stråk och spridningskorridorer, på karta. Förutom skyddade naturområden och riksintressen bör även övriga ekologiskt känsliga och opåverkade områden redovisas. Ta gärna utgångspunkt i den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur.
• Identifiera områden som är särskilt sårbara eller där naturvärden riskerar att gå förlorade.
• Identifiera ekosystemtjänster som kan påverkas av planerad mark- och vattenanvändning.

 Ställningstaganden

• Avgränsa exploateringsområden så att påverkan på värdefulla naturmiljöer undviks eller minimeras.
• Redovisa i vilka områden det kan krävas särskild hänsyn och anpassning till naturvärden vid senare prövning av detaljplaner och bygglov.
• Peka ut områden där kommunen prioriterar att bilda naturreservat eller göra andra insatser för skydd och förvaltning av naturområden.
• Om aktuellt, redovisa hur kommunen planerar att jobba med ekologisk kompensation för naturvärden som skadas eller förloras vid exploatering.

Planeringsunderlag

Skyddade områden såsom nationalparker, naturreservat, naturminnen, Ramsaromården och Natura 2000-områden samt utpekade riksintresseanspråk för naturvård utgör centrala underlag för översiktsplaneringen. Information om dessa fås via Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur Länk till annan webbplats.. Från Länsstyrelsernas geodatakatalog Länk till annan webbplats. kan GIS-skikt över områdena laddas hem. Mer information om de olika skyddstyperna och de skyddade områdena finns på Länsstyrelsens webbplats. Här finns även bevarandeplaner för Natura 2000-områden och beslut med gällande föreskrifter och skötselplaner för naturreservat.

I arbetet med den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur har det ingått att ta fram ett kartunderlag som bl.a. visar viktiga värdetrakter och spridningskorridorer för olika naturtyper. Handlingsplanen är ett viktigt planeringsunderlag vid olika typer av exploatering samt en hjälp för att prioritera bland åtgärder som syftar till att främja biologisk mångfald. Kartunderlaget finns tillgängligt i Länsstyrelsens webb-GIS Västerbottenskartan. Länk till annan webbplats.

Ett antal vägledningar har tagits fram för att stödja arbetet med att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen i enlighet med miljömålens intentioner. Som stöd för kommunens kommande planarbete kan Boverkets vägledning Ekosystemtjänster i den byggda miljön Länk till annan webbplats. användas. Information om ekosystemtjänster finns också på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats..

För fler planeringsunderlag om natur se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och välj sakområde 1.1 Natur.

I översiktsplaneringen ska kommunen beakta nationella mål för friluftsliv och ta hänsyn till friluftsliv som allmänt intresse vid beslut om mark- och vattenanvändning.

Friluftsliv bidrar till alla människors möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö och definieras som "vistelse utomhus i natur- och kulturland­skapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling".

Nationella mål

Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund.

Regeringen har definerat tio mål för friluftslivspolitiken:

• Tillgänglig natur för alla
• Starkt engagemang och samverkan
• Allemansrätten
• Tillgång till natur för friluftsliv
• Attraktiv tätortsnära natur
• Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
• Skyddade områden som resurs för friluftslivet
• Ett rikt friluftsliv i skolan
• Friluftsliv för god folkhälsa
• God kunskap om friluftslivet

Mer om friluftslivsmålen hittas i regeringens skrivelse Mål för friluftspolitiken och på Naturvårdsverkets webbplats. Aspekten friluftsliv är viktig för att uppnå miljökvalitetsmålen och de nationella målen för folkhälsa (se särskilt preciseringar av målen)

Mål för friluftspolitiken, Regeringen Länk till annan webbplats.

Sveriges friluftsmål, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Rekommendationer för översiktsplanen

Människors tillgång till friluftsliv genom grönområden och andra lämpliga platser för lek, motion och utevistelse är ett allmänt intresse som kommunen ska ta hänsyn till i översiktsplaneringen. Kommunen kan beroende på förutsättningar och behov välja om frågor rörande frilufts- och grönområden enbart ska hanteras i översiktsplanen eller om kommunen även ska upprätta ett separat program/grönplan.

Förutsättningar

• Beskrivning och värdering av områden av vikt för friluftsliv och rekreation.
• Analys av tillgång och brist på områden för friluftsliv i aktuellt planområde.
• Grönstrukturkarta som illustrerar viktiga rekrationsområden, ståk och kopplingar samt hur dessa kan utvecklas för framtiden. Det gäller framförallt redovisning av tätortsnära och bostadsnära rekreationsområden såsom parkmark, ledsystem och tysta områden.
• Särskild redovisning för områden av riksintresse för friluftsliv samt rörligt friluftsliv och turism (se hantering av riksintressen i översiktsplanen).

Ställningstaganden

• Ange mål för utveckling av befintliga och nya områden för friluftsliv, exempelvis kopplat till tillgänglighet för olika grupper och vikten av att grönområden har en ändamålsenlig struktur och estetiskt tilltalande utformning.
• Ange riktlinjer eller ställningstaganden för hur friluftsområden ska tillgodoses i den fysiska planeringen med särskild vikt på tätorts- och bostadsnära natur
• Identifiera områden där ny bebyggelse och exploatering inte är lämpligt med hänsyn till friluftslivet (utöver anläggningar som stödjer friluftslivet)
• Ange minsta avstånd mellan tillgängligt grönområde från bostäder, skolor, äldreboenden, arbetsplatser etc.
• Precisera ovanstående genom olika typer av grönområden som kvarterspark, stadsdelsparker och större naturområden.
• Ange minsta grönyta/friyta per invånare/bostad på kvartersmark.
• Ange riktlinjer för lokalisering av vindkraftverk, infrastruktur och LIS-områden i eller i närheten av viktiga områden för friluftsliv.

Konsekvensbeskrivning

Om översiktsplanen får konsekvenser för friluftslivet ska det framgå av planen och/eller konsekvensbeskrivningen. Det bör även uppmärksammas om konsekvenserna kan påverka folkhälsan, den regionala utvecklingen och möjligheten att nå miljökvalitetsmålen.

Planeringsunderlag och goda exempel

Förslag på om hur en kommun kan arbeta med grönytor och friluftsliv i den fysiska planeringen samt goda exempel finns i rapporter från Boverket och Folkhälsomyndigheten. I rapporten Bostadsnära natur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Boverket 2007) betraktas bostadsnära natur som gröna områden och ytor inom 300 m från bostaden. Detta med utgångspunkt från hur långt människor vanligtvis är villiga att gå för att nå ett grönområde för vardaglig användning. Rekommendationen är därför att nya bostadsområden planeras så att boende har max 300 meter till tillgängligt grönområde.

Från förskolor och äldreboenden är kortare avstånd än så att rekommendera. Andra centrala underlag är: Grönområden för fler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Folkhälsoinstitutet 2009), Planera för rörelse Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Boverket 2016) och Mångfunktionella ytor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (Boverket 2010).

För fler planeringsunderlag om friluftsliv se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 1.3 Friluftsliv.

Nationella mål

Den 15 februari 2022 fattade regeringen beslut om att anta Sveriges första statliga havsplaner, där Västerbottens kust omfattas av planen för Bottniiska viken. Havsplanerna visar statens samlade syn på hur havet ska användas, bland annat gällande vindkraftsproduktion. Havsplanerna blickar framåt till år 2050 och utgår från en vision Länk till annan webbplats. om hur havet används, förutsatt att planeringsmålen uppfylls.

År 2050 nyttjar vi havet genom konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar. Havet har god miljöstatus och en rik biologisk mångfald. Vi bevarar och utvecklar natur- och kulturmiljöer i havet och tillvaratar dess ekosystemtjänster. Det finns gott om upplevelsevärden och möjlighet till rekreation. Havet är till glädje och nytta för alla. Näringsliv och förvaltning samverkar och havsplanerna bidrar med helhetssyn, framförhållning och förutsägbarhet. År 2050 lever vi i fortsatt fred och frihet i Östersjö- och Nordsjöregionen. Klimatförändringarna har bromsats och vi har anpassat oss efter förändrade förhållanden.

Utöver detta har tio planeringsmål Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. formats där det övergripande målet är en God havsmiljö och hållbar tillväxt.

Den svenska havspolitiken utgår från synsättet att våra hav är en oumbärlig resurs. För att bevara denna resurs krävs en helhetssyn på hur vi använder haven och ett arbete för att bevara och återställa havens ekosystem. Läs mer om miljömålen Hav i balans samt Levande kust och skärgård på webbplatsen Sveriges miljömål. Länk till annan webbplats.

Regionala mål

I "Strategi för skydd av havs- och kustmiljöer i Västerbottens län Länk till annan webbplats." finns riktlinjer för de värdefullaste marina miljöerna hav, kustområden och skärgård. Rapporten innehåller data om värdefulla natur- och kulturmiljöer knutna till kust-, havs- och skärgårdsområden, samt beskrivning av vilka hot som finns.

Kommunernas planering av havsområden

Ett stadigt ökande tryck på havets resurser och arealer kombinerat med ett ökad intresse så väl nationellt som internationellt för strategisk planering av havsområdena och olika typer maritima satsingar gör det angeläget för kommunerna att se över behovet av att planera sina havsområden.

Länsstyrelsen rekommenderar att kustkommunerna i översiktsplanen redovisar hela sitt havsområde där även kommunens viljeinriktning för havsområden utanför kustzonen tydligt framgår. På så sätt kan planen ge vägledning och ökad förutsägbarhet vid framtagande av detaljplaner och prövning av tillståndspliktig verksamhet inom havsområdet, samtidigt som den ger tydliga signaler från kommunerna till den statliga havsplaneringen.

Havets mobila dynamik, vad gäller fördelning av resurser och påverkan, innebär ett särskilt behov av samordnad planering över kommungränserna. Planeringen av kommunernas kust och havsvattnet lämpar sig därför väl för interkommunala plansamarbeten.

Statlig planering av havsområden

Havsplaner för Bottniska viken, Västerhavet och Östersjön beslutades av regeringen den 10 februari 2022. Planområdet för havsplaneringen börjar en nautisk mil utanför baslinjen, vilket innebär att delar av detta område överlappar myndighetsområdet för den kommunala översiktsplaneringen. Havsplanen ger vägledning om användning för de områden som omfattas av havsplanen och ska tillämpas i den kommunala planeringen samt vid beslut om tillstånd för olika verksamheter i havet. 

Havsplaneringen grundas på Regeringens beslut mars 2014 om proposition med förslag till nya bestämmelser för hushållningen med havsområden. Bestämmelserna avser en samlad havsförvaltning i syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. I Havsplaneringsförordningen som antogs 2015 (2015:400) utrycks bl.a. havsplanernas koppling till planeringen och vilken tyngdpunkt den har gentemot till exempel kommunala översiktsplaner.

Planeringsunderlag

På Havs- och Vattenmyndighetens webbplats finns Havsplaner - Vägledningar - Föreskrifter och lagar (havochvatten.se)  Länk till annan webbplats.Här finns även de planeringsunderlag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som har tillkommit i samband med den statliga havsplaneringen. Dessa kan fungera som ett bra kunskapsunderlag som utgångspunkt för kommunernas egna planering av havsområden.

Geodata (nedladdning och wms-tjänst) för havsplanerna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För kommunal havsplanering vill Länsstyrelsen även rekommendera den karttjänst som tagits fram i projektet SeaGIS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt Boverkets vägledning för översiktsplanering vid kust och hav Länk till annan webbplats.

På PBL kunnskapsbanken finns Boverkets handbok för översiktpslanering vid kust och hav Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. framtagen 2021

För fler planeringsunderlag om havsrelaterade frågor se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och fritextsökning hav.

Nationella mål

De nationella målen för svensk vattenförvaltning utgår från EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att förbättra kvaliteten på och skapa en hållbar förvaltning av sjöar, vattendrag, grundvatten och kustnära hav.

Regionala mål

Södra delen av Västerbottens län ligger inom Bottenhavets vattendistrikt. Bottenvikens vattendistrikt omfattar större delen av Västerbottens län och hela Norrbottens län. För både Bottenhavets Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Bottenvikens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.vattendistrikt finns förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden 2022-2027 . Av åtgärdsprogrammen framgår vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormer ska följas och vem som är ansvarig för att olika åtgärder genomförs.

Länsstyrelsen reviderade 2020 den regionala planen för dricksvattenförsörjning Länk till annan webbplats.. I planen pekas de dricksvattenresurser som är viktigast för länets nutida och framtida dricksvattenförsörjning ut.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

• Redovisa status för de dricksvattenresurser som pekats ut i den regionala planen för dricksvattenförsörjning. Beskriv
• För ytterligare rekommendationer se avsnittet om miljökvalitetsnormer för vatten på sidan om miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen Länk till annan webbplats..

Ställningstaganden

• För rekommendationer om ställningstaganden se avsnittet om miljökvalitetsnormer för vatten på sidan om miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen Länk till annan webbplats..

Planeringsunderlag

• Dricksvattenresurser som pekats ut i den regionala planen för dricksvattenförsörjning finns redovisade i Länsstyrelsens webb-GIS Västerbottenskartan. Länk till annan webbplats.
• Information om yt- och grundvattenförekomster, miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärder för olika vattenförekomster finns samlat i databasen VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Länk till annan webbplats.
• Länsstyrelsen Västerbotten har tagit fram en vägledning för hur miljökvalitetsnormer för vatten kan tillämpas i den fysiska planeringen. Länk till annan webbplats.
• På Vattenmyndigheternas hemsida finns information om vattenförvaltningen i Sverige. Länk till annan webbplats.
• Boverket har tagit fram en vägledning Länk till annan webbplats. för hur vattenförsörjning kan hanteras i översiktsplaneringen.
• SGU har data om grundvatten Länk till annan webbplats. som kan användas som underlagsmaterial, bland annat information om var det finns brunnar, information om större grundvattenmagasin och grundvattennivåer samt information om vattentillgången i små grundvattenmagasin Länk till annan webbplats..

För fler planeringsunderlag om yt- och grundvatten se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 5. Vattenhushållning.