Hälsa, säkerhet och klimatanpassning i översiktsplanen

Enligt 2 kapitlet 5 § plan- och bygglagen ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till, bland annat, människors hälsa och säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion. I 3 kapitlet 5 § plan- och bygglagen anges att kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade ska framgå av översiktsplanen.

Nationella mål

Den nationella strategin för klimatanpassning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. beslutades 2017 för att hålla ihop arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens mål för klimatanpassning är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.

Rekommendationer för översiktsplanen

Avvägningar om den framtida mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen måste göras utifrån aktuella underlag och kunskap om de risker som finns, och som kan uppstå med anledning av ett förändrat klimat och olika typer av mark och vattenanvändning. Översiktsplanen bör innehålla förhållningssätt och riktlinjer för hur risker ska hanteras och beaktas i den fortsatta planeringen. Det kan exempelvis handla om riktlinjer för lokalisering och utformning av bebyggelse eller anläggningar eller om att identifiera behov av och ge förslag på när riskreducerande åtgärder eller fördjupade utredningar behöver genomföras.

Av översiktsplanens konsekvensbeskrivning ska även påverkan på människors hälsa beskrivas och bedömas med utgångspunkt i den föreslagna mark- och vattenanvändningen och de förslag till åtgärder som syftar till att förebygga, förhindra eller motverka risker.

Enligt 3 kapitlet 16 § ska länsstyrelsen under granskningen yttra sig över om bebyggelse eller byggnadsverk blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Boverket har tagit fram en sammanfattande vägledning om tillämpning av plan- och bygglagen med hänsyn till människors hälsa, säkerhet, och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Hälsa, säkerhet och risker - PBL kunskapsbanken - Boverket (2021) på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Nedan följer information uppdelad i olika tematiska områden om hur hälsa och säkerhet kan hanteras och beaktas i arbetet med översiktsplanen.

I alla länets kommuner sker transporter av farligt gods. I flera av länets kommuner bedrivs också verksamheter som omfattas av lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är angeläget att det även i framtiden finns möjlighet att transportera farligt gods, bedriva olika typer av verksamheter och att det finns möjlighet att utveckla både tätorter och byar med exempelvis bostadsbebyggelse. För att minimera risker och omgivningspåverkan behöver infrastruktur, olika typer av verksamheter och bebyggelse för andra ändamål lokaliseras på ett lämpligt sätt i förhållande till varandra och riskreducerande åtgärder vidtas i de fall det bedöms nödvändigt.

Rekommendationer för översiktsplanen

Nedan redovisas hur risker kopplade till farligt gods och riskfyllda anläggningar kan hanteras i översiktsplanen. Vad som är relevant att behandla i översiktsplanen skiljer sig åt beroende på lokala förutsättningar och förhållanden.

Förutsättningar

  • Redovisa rekommenderade transportleder (vägar och järnvägar) för transport av farligt gods.
  • Redovisa anläggningar eller områden där det bedrivs verksamhet som vid olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö samt transportleder till och från sådana anläggningar eller områden. Det kan exempelvis handla om verksamheter som hanterar brandfarliga eller explosiva ämnen så som gruvor eller större industrier.
  • Redovisa mindre industrier i tätbebyggda områden.

Ställningstaganden

  • Lokalisera verksamheter som innebär risker för människors hälsa och som kan innebära störande omgivningspåverkan så att störningar minimeras.
  • Beskriv principer eller riktlinjer för skyddsavstånd mellan bebyggelse för olika ändamål och rekommenderade transportleder för farligt gods med utgångspunkt i underlag framtaget av länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län.
  • Redovisa områden där riskreducerande åtgärder kan bli nödvändiga eller där fördjupade riskutredningar kan krävas vid fortsatt planering eller exploatering.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag kopplade till farligt gods och farlig verksamhet se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2.7 eller 2.8.

Radon finns i mark, luft och vatten och är en osynlig och luktfri gas som kan påverka människors hälsa negativt. Förhöjd risk för radon kan finnas i områden med uran, alunskiffer och i mark med jordarter som är genomsläppliga, exempelvis isälvssediment som finns i rullstensåsar, grusig morän och svallgrus. I områden med förhöjd strålning från berggrunden kan också finnas risk för förhöjda halter av radon och uran i dricksvatten. I områden med radonrisk och där det finns vattentäkter kan dricksvattenförsörjningen påverkas, främst då vattnet tas från enskilda brunnar. Det är viktigt att påpeka att det även i områden där det inte bedöms finnas hög risk för radon kan förekomma radonhalter som överskrider den referensnivå som anges i strålskyddsförordningen.

I landområdena närmast norrlandskusten finns på många platser lera och silt som innehåller järnsulfider. I samband med byggnationer eller vid åtgärder för att möjliggöra uppodling sänks ofta grundvattennivån varvid järnsulfiderna oxiderar, vilket kan leda till en kraftig sänkning av pH. De sura förhållandena leder till en ökad kemisk vittring vilket gör att toxiska metaller (exempelvis Nickel och Kadmium) kan mobiliseras. Vattendrag i områden med sulfidjord kan därför periodvis uppvisa höga koncentrationer av vissa metaller och ett lågt pH. Det finns då risk att växter och djur påverkas negativt.

Rekommendationer för översiktsplanen

Nedan redovisas hur radon och sulfidjordar kan hanteras i översiktsplanen. Vad som är relevant att behandla i översiktsplanen skiljer sig åt beroende på lokala förutsättningar och förhållanden.

Förutsättningar

  • Redovisa kända områden med hög radonrisk.
  • Redovisa områden med sulfidjord eller risk för sulfidjord i kommunen.

Ställningstaganden

  • Redovisa i vilka områden det kan krävas åtgärder för att minska risker förknippade med radon. Det kan exempelvis handla om att ställa krav på särskilda vatten- och avloppsanläggningar eller om att bebyggelse ska uppföras på ett strålningssäkert sätt.
  • Om exploatering av bebyggelse, infrastruktur eller andra anläggningar föreslås i områden med sulfidjordar behöver det framgå av översiktsplanen hur det ska hanteras.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om radon och sulfidjord se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2. Miljö, hälsa och säkerhet.

I 3 kapitlet 5 § plan- och bygglagen anges att kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion och som är klimatrelaterade ska framgå av översiktsplanen. Även kommunens syn på hur sådana risker kan minska eller upphöra ska framgå.

För att kunna uppfylla kraven i plan- och bygglagen måste risker kopplade till översvämning, ras, skred och erosion uppmärksammas tidigt i planprocessen. På så sätt kan mark- och vattenanvändningen anpassas till ett förändrat klimat och riktlinjer och rekommendationer för hur klimatrelaterade risker ska hanteras i den fortsatta planeringen kan formuleras.

Översvämning

Klimatförändringarna förväntas leda till förändrade flödesmönster i vattendrag, ökad nederbörd och fler kraftiga regn än idag. Det innebär att risk för översvämning både i anslutning till vattendrag och i tätorter kan komma att öka vilket påverkar hur marken kan användas i framtiden. Att känna till var det finns risk för översvämningar och hur riskerna kan hanteras och begränsas är därför nödvändigt för att kunna göra avvägningar om var ny bebyggelse ska lokaliseras och för att kunna se hur befintlig bebyggelse för olika ändamål kan komma att påverkas.

Rekommendationer för översiktsplanen

Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämningsrisker i anslutning till älvar och vattendrag utgår från två olika flödesnivåer, 100-årsflödet och högsta beräknade flöde. 100-årsflödet är det högsta flöde som statistiskt inträffar, eller överträffas, en gång under en 100-årsperiod. Beräknat högsta flöde är det flöde som inträffar när flera faktorer inträffar samtidigt så som snösmältning och regn när marken är vattenmättad och magasin i reglerande vattendrag är fyllda.

Vad gäller regn utgår rekommendationerna både från att nederbörden bedöms öka totalt sett och att kraftiga skyfall kommer att inträffa oftare än idag.

Vad som är relevant att behandla i översiktsplanen skiljer sig åt beroende på lokala förutsättningar och förhållanden.

Förutsättningar

  • Identifiera och redovisa i en eller flera kartor områden som riskerar att översvämmas vid höga flöden i älvar och vattendrag och vid skyfall/kraftiga regn.
  • Beskriv om och vilka samhällsviktiga verksamheter som exempelvis vårdinrättningar eller infrastruktur som riskerar att påverkas av översvämningar.
  • Beskriv dagvattenhanteringen i tätorter och om det finns behov av förändringar av ledningssystem eller infrastruktur för att hantera ökad nederbörd.

Ställningstaganden

Planen bör innehålla allmänna riktlinjer för lokalisering av bebyggelse i områden med översvämningsrisk. Riktlinjernas innehåll bör grundas på Länsstyrelsens rekommendationer.

För höga flöden gäller följande rekommendationer:

  • Inom områden som riskerar att översvämmas vid 100-årsflöde bör ingen ny bebyggelse uppföras, med undantag för enklare byggnader som garage och uthus.
  • Inom områden som riskerar att översvämmas vid beräknat högsta flöde kan samhällsfunktioner av mindre vikt och som orsakar mindre miljöpåverkan lokaliseras.
  • Lokalisering av riskobjekt, samhällsfunktioner av betydande vikt och sammanhållen bostadsbebyggelse bör inte ske inom områden som riskerar att översvämmas vid 100-års flöde eller beräknat högsta flöde.

För skyfall gäller följande rekommendationer:

  • Ny bebyggelse bör lokaliseras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Även framkomligheten till och från planerade bebyggelseområden ska säkerställas.
  • Samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning.

I övrigt gäller:

  • Om planen medger exploatering inom kända riskområden för översvämning är det viktigt att det tydligt framgår och att att det finns riktlinjer för hantering av risker i efterföljande planering. Det kan exempelvis handla om behov av fördjupade riskanalyser, skyddsåtgärder som invallning eller åtgärder för att hantera dagvatten.
  • Om bebyggelse föreslås i anslutning till vattendrag eller vid kusten bör en lägsta rekommenderad höjd för grundläggning av ny bebyggelse anges med utgångspunkt i nivåer för 100-årsflöde, beräknat högsta flöde och uppgifter om medelvattenstånd vid kusten.
  • Överväg behov av att peka ut ytor i tätorter som kan tillåtas att översvämmas vid kraftiga skyfall såsom exempelvis parker eller andra icke hårdgjorda ytor.

Ras, skred och erosion

Som en konsekvens av ökad nederbörd, fler kraftiga regn och högre flöden i älvar och vattendrag så ökar även risken för ras, skred och erosion. Det är viktigt att vara medveten om dessa risker när avvägningar om den framtida markanvändning görs i översiktsplanen.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

  • Redovisa områden med förutsättningar för ras, skred eller erosion i en eller flera kartor.
  • Beskriv om befintlig bebyggelse eller befintliga verksamheter kan komma att påverkas av ras, skred och erosion.

Ställningstaganden

  • Kända riskområden bör redovisas i karta kompletterad med allmänna ställningstaganden för hantering av ny bebyggelse inom riskutsatta områden. Kommunen bör som utgångspunkt vara restriktiv med nya bebyggelseområden inom kända riskområden för ras, skred och erosion.
  • I fall planen medger exploatering inom kända riskområden är det viktigt att dessa risker samt konkreta förhållningssätt till hantering i efterföljande planering tydligt framgår av översiktsplanen. Det kan till exempel handla om att uppmärksamma behov av mer detaljerade geotekniska utredningar eller tekniska förstärkningsåtgärder av marken, erosionsskydd eller invallningar.
    Om större osäkerhet råder om markens lämplighet för bebyggelse bör området markeras som utredningsområde i plankartan.

Planeringsunderlag

Översvämning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram nya kartor för områden med översvämningsrisker i enlighet med förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) med beräkningar för 100-årsflöde och högsta beräknade flöde. Genom projekt ”Samordnad beredskapsplanering för dammbrott” (SBD) har också Svenska Kraftnät tillsammans med damm ägarna tagit fram översvämningskarteringar som är mer detaljerade än de som finns framtagna i övrigt. På MSB:s webbplats Översvämningsportalen Länk till annan webbplats. har merparten av de karteringar som har tagits fram samlats och finns även tillgängliga som nedladdbara GIS-skikt.

  • Kartering av Umeälven från Överuman till mynningen (2015) karterad av Svenska Kraftnät och damm ägarna. Underlaget har tillgängliggjorts av MSB i översvämningsportalen (2022). Ej klimatanpassat i dagsläget.
  • Kartering av Ångermanälven nedströms Volgsjön inklusive Vojmån och Saxån (2015). Underlaget har tillgängliggjorts av MSB i översvämningsportalen (2022). Ej klimatanpassat i dagsläget. Berör kommunerna Dorotea, Vilhelmina och Åsele.
  • Kartering av Vindelälven (2015) samt fördjupad kartering för området Vännäsby i Vännäs och Umeå kommuner (2017) på uppdrag av MSB. Materialet har klimatanpassats. OBS: Karteringen för Vännäsby behöver uppdateras bl.a. till följd av att nya invallningsåtgärder har genomförts.
  • Kartering av Bureälven (2021) på uppdrag av MSB.
  • Senaste kartering av Skellefteälven (2012) med uppdaterat karta 2014 finns än så länge enbart att tillgå i Länsstyrelsens webb-GIS Västerbottenskartan Länk till annan webbplats.. Karteringen har genomförts av Svenska Kraftnät och damägarna. Underlaget är ej klimatanpassat.
  • Kartering av Gideälven som genomfördes (2019) finns ej tillgänglig i kartportalerna i dagsläget. Karteringen sträcker sig från Skinnmuddselet till mynningen i Husum och berör Åsele, Bjurholm och Örnsköldsviks kommuner.
  • Nya analyser har resulterat i att Vännäsby inte längre fins med bland MSB:s utpekade områden där betydande översvämningsrisk föreligger, och riskahanteringsplanen kommer att upphöra i den nya planeringscykeln.
  • I rapporten "Klimatförändringar och samhällsplanering Länk till annan webbplats." finns på s.12-14 Länsstyrelsens rekommendationer för var olika typer av bebyggelse kan lokaliseras med hänsyn till översvämningsrisker.
  • Länsstyrelsen i Västerbotten har tagit fram en skyfallskartering för 30 tätorter i länet som finns tillgänglig i Länsstyrelsens webb-GIS Västerbottenskartan Länk till annan webbplats.. Karteringen visar hur tätorterna skulle påverkas vid ett så kallat 100-årsregn med samt vid ett Köpenhamnsregn – ett intensivt regn i paritet med den extrema nederbörd som drabbade Köpenhamn 2011.
  • Länsstyrelsen rekommenderar att kommunerna använder "Rekommendationer för hantering av risken för översvämning till följd av skyfall Länk till annan webbplats." framtagit av Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland.

Ras, skred och erosion

  • En myndighetsgemensam karttjänst för ras, skred och erosion Länk till annan webbplats.med tillhörande vägledning Länk till annan webbplats.har tagits fram av SGI tillsammans med bl.a. MSB och SGU. Vägledningen ger bl.a. viktig information om kartmaterialets täckningsområde och noggrannhet. Här finns bland annat MSB:s översiktliga stabilitetskarteringar för finkorniga jordar (1998). Det uppmärksammas att hänsyn ej har tagits till framtida klimatförändringar när karteringen genomfördes. Samtidigt omfattade kateringen enbart redan bebyggda områden, vilket innebär att bebyggelse som har tillkommit i efterhand samt obebyggda områden ej har bedömts i kateringen. Utöver stabilitetskateringenarna finns SGU:s lutningsanalys som indikerar förutsättningar för skred i finkorniga jordar och karta över stränders eroderbarhet. För kusten har MSB tagit fram kartskikt som visar översvämmad mark vid olika vattenstånd.
  • Stora delar av länet saknar i dagsläget mer finskalig jordartskarta, vilket gör att Vägledning Ras, skred, erosion (ver. 2021_1.4.1) (swedgeo.se) Länk till annan webbplats.. Även om skalan för underlagen innebär viss osäkerhet kan det ge en initial fingervisning på potentiella riskområden som kan behöva studeras närmare. Enligt SGUs karteringsplan finns planer på att uppgradera jordartskartor inom områdena Umeå – Sävar, Västerbottens kust, Vindelälven och Skelleftefältet från och med 2023.

Klimatanpassning

För fler planeringsunderlag om översvämning, ras och skred se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) samt sakområde 2.6 Naturolyckor.

Dricksvattenförsörjningen är sårbar och riskerar att utsättas för olika typer av störningar. Ett förändrat klimat med ökad nederbörd och översvämningar kan innebära ökade problem med spridning av föroreningar. För en trygg dricksvattenförsörjning behöver kommunen i översiktsplanen därför redovisa, riskvärdera och ta hänsyn till viktiga dricksvattenresurser vid avvägningar om den framtida mark- och vattenanvändningen.

Olika verksamheter som bedrivs inom vattenskyddsområden, exempelvis miljöfarliga anläggningar eller täkter, kan om olyckan är framme, om det översvämmas eller om ett läckage uppstår, leda till att föroreningar uppstår som kan påverka dricksvattnet. Andra exempel på vad som kan påverka dricksvattnet är försurning och naturligt förekommande ämnen i berggrunden (till exempel radon, uran och arsenik).

Rekommendationer för översiktsplanen

Förusättningar

  • Redovisa viktiga dricksvattenresurser och deras status utifrån beslutade miljökvalitetsnormer.
  • Beskriv om och i så fall hur samverkan sker med angränsande kommuner för att trygga tillgång till dricksvatten och begränsa risk för påverkan.
  • Beskriv potentiella föroreningskällor som exempelvis miljöfarliga verksamheter, jordbruk eller potentiell påverkan från avrinning av dagvatten. Beskriv även hur risk för föroreningar påverkas av ett förändrat klimat.
  • För ytterligare rekommendationer se avsnittet om miljökvalitetsnormer för vatten på sidan om miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen Länk till annan webbplats..

Ställningstaganden

  • Redovisa vilken typ av mark- och vattenanvändning som kan tillåtas i områden med dricksvattenresurser. Beroende på hur detaljerad översiktsplanen är kan det finnas anledning att ange vilken användning som inte är lämplig i områden med mer mångfunktionell användning.
  • Formulera riktlinjer för hur risk för påverkan kan begränsas om exploatering föreslås inom områden där påverkan på dricksvattenresurser kan uppstå.
  • För ytterligare rekommendationer se avsnittet om miljökvalitetsnormer för vatten på sidan om miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen Länk till annan webbplats..

Planeringsunderlag

  • I den regionala vattenförsörjningsplanen Länk till annan webbplats. för Västerbottens län från 2021 redovisas länets viktigaste drickvattenresurser. I planen behandlas också dagens och framtidens dricksvattenförsörjning. .
  • År 2011 utarbetades en risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning för länet. Analysen fokuserar på sex huvudsakliga risker; smittutbrott, kemiskt utsläpp, ledningsbrott/läckor, översvämning och skyfall, elavbrott/eleffektbrist samt sabotage. Av sekretesskäl finns inte rapporten tillgänglig på webben. Kontakta Länsstyrelsen för mer information.
  • SGU:s webbplats Länk till annan webbplats. finns karttjänster som bland annat redovisar brunnar och annan viktig information om grundvatten som underlag för översiktsplaneringen.
  • Boverket har tagit fram en vägledning Länk till annan webbplats. för hur vattenförsörjning kan hanteras i översiktsplaneringen.

För ytterligare information se avsnittet om miljökvalitetsnormer för vatten på sidan om miljökvalitetsnormer (MKN) i översiktsplanen Länk till annan webbplats.

För fler planeringsunderlag om risker för dricksvattenförsörjningen se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2. Miljö, hälsa och säkerhet eller 5. Vattenhushållning

Markföroreningar riskerar att påverka både miljön och människors hälsa. Översiktsplanen bör därför ge en översiktlig bild över hur situationen avseende förorenad mark ser ut i kommunen.

Markföroreningar har orsakats av tidigare och nuvarande verksamheter som har haft en negativ miljöpåverkan, det kan exempelvis komma från industrier, verkstäder eller bensinstationer. Föroreningarna kan finnas både på land och i sediment på havs- och sjöbottnar och i vattendrag.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

  • Uppmärksamma föroreningssituationen och särskilt områden där föroreningar kan innebära risker för människors hälsa eller för miljön med hänsyn till pågående eller framtida markanvändning.
  • Uppmärksamma om förorenat sediment förekommer i sjöar eller på havsbotten i anslutning till förorenade områden.
  • Då nya förorenade områden upptäcks oftare än vad översiktsplanen aktualiseras, kan det vara en fördel att hänvisa till ajourhållet register över förorenade områden i översiktsplanen i stället för att redovisa områdena i planen.

Ställningstaganden

  • Redovisa övergripande riktlinjer för hur förorenade områden ska hanteras i efterföljande planering och lovgivning. Det kan exempelvis handla om att uppmärksamma var det finns behov av fördjupade utredningar eller riktlinjer för lokalisering av olika typer av verksamheter.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om risker kopplat till förorenade områden se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.3 Förorenad mark.

Enligt 2 kapitlet 5 § punkt 4 ska byggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörningar. I översiktsplanen bör därför en översiktlig bild ges av hur bullersituationen i kommunen ser ut.

Rekommendationer för översiktsplanen

Förutsättningar

  • Redovisa områden eller miljöer som är särskilt bullerutsatta. Det kan exempelvis handla om områden i anslutning till väg och järnväg eller i anslutning till industrier eller verksamheter eller i anslutning till vindkraftverk.
  • Redovisa områden som är särskilt känsliga för bullerstörningar. Det kan exempelvis handla om boendemiljöer, utemiljöer i anslutning till skolor och förskolor, parker och rekreations- och friluftsområden som är tysta och ostörda.

Ställningstaganden

  • Redovisa eller för ett resonemang kring hur förutsättningarna ser ut för att utveckla exempelvis nya bostadsområden i bullerutsatta miljöer med hänsyn till förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.
  • Ange om det finns behov av åtgärder för att minska störningar med hänsyn till pågående och framtida mark- och vattenanvändning.

Planeringsunderlag

För fler planeringsunderlag om buller se Planeringskatalogen Länk till annan webbplats.. Tips: Sök underlag genom att ange geografi (län, kommun, tätort) och sakområde 2.4 Buller.

Kontakt