Värmeböljor

Under sommaren 2018 drabbades Sverige av en långvarig värmebölja med rekordhöga temperaturer över hela landet. I Halland var maxtemperaturen under sommaren 33°C. Den varma sommaren skapade konsekvenser på olika håll i Halland. Sårbara grupper och lantbruket drabbades hårt. Enligt bedömningar från Folkhälsomyndigheten ledde de höga temperaturerna till en överdödlighet på cirka 700 personer.

För lantbrukare så var betestillgången starkt begränsad i hela Halland, vilket tvingade lantbrukare att använda sitt vinterfoder för att stödutfodra djuren. På grund av den dåliga tillgången på foder var flera lantbrukare tvungna att nödslakta sina djur, vilket skapade långa köer på slakterierna.

Under sommaren uppstod även kritiska vattennivåer och flera skogsbränder.

Längre perioder med höga temperaturer kan påverka människors hälsa, med allt från milda besvär till för tidig död. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av både värmens intensitet och varaktighet. Det är framför allt människor i riskgrupper, som äldre, små barn och personer med vissa sjukdomar som drabbas. Utöver de direkta effekterna av värmeböljor ökar även förekomsten av luftföroreningar under sådana perioder. Marknära ozon och luftburna partiklar blir då vanligare, vilket kan öka risken för dödsfall och hälsoproblem.

Länsstyrelsen i Hallands län har sammanställt råd för hur olika yrkesgrupper kan hantera värmeböljor.

Råd till samhällsplanerare och landskapsarkitekter Pdf, 748.1 kB.

Råd till fastighetsägare Pdf, 753 kB.

Råd till chefer och arbetsledare inom vård och omsorg Pdf, 591.4 kB.

Råd till personal inom vård och omsorg Pdf, 580.4 kB.

Råd till yrkesutövare inom barnomsorg, skola och fritidshem Pdf, 422.9 kB.

Råd till sårbara grupper, anhöriga och allmänheten Pdf, 474.6 kB.

Samhällsviktiga verksamheter som elförsörjning, infrastruktur, vattenförsörjning samt vård och omsorg kan påverkas under en värmebölja. Elförsörjningen kan påverkas då varmare vatten inte kan ge den kyleffekt som flera industrier behöver till sin elproduktion.

Höga temperaturer kan skapa solkurvor på järnvägsrälsen, vilket gör att tågen inte kan passera.

Under värmeböljor kommer troligtvis vattenförbrukningen öka då fler människor har ett större behov av dricksvatten och svala duschar, men även på grund av att bevattningen av växter och grödor ökar. Samtidigt kan nivån på grundvatten och ytvatten sjunka vid längre perioder med hög värme utan nederbörd, vilket kan leda till vattenbrist.

Vård och omsorg kan påverkas av att de höga temperaturerna skapar merarbete då patienter och brukare behöver mer vård. Varma arbetsförhållanden kan även påverka uppmärksamheten och omdömet på personalen, vilket leder till en högre risk att göra misstag.

På längre sikt kan ett varmare klimat ge en längre växtsäsong som kan leda till högre skördar och ökad produktion. Det ger även möjlighet att odla nya grödor som tidigare inte varit möjligt att odla i Halland.

Under en enskild sommar kan extrem värme i stället ge negativ påverkan. Under väldigt varma somrar ökar ofta torka och vattenbrist, vilket innebär minskade skördar och produktionsbortfall. Detta påverkar i sin tur lantbrukets inkomster och lönsamhet.

Vid höga temperaturer kan djuren utsättas för värmestress. Detta innebär att djuret inte kan göra sig av med överskottsvärme och blir överhettad. Värmestress leder till försämrad djurvälfärd och risk för lidande hos produktionsdjuren och kan försämra mjölkproduktionen, äggproduktionen, tillväxten, reproduktionen och immunförsvaret hos djuret. Även bristen på bete och foder tillsammans med vattenbrist ger stor påverkan på djuren och kan leda till tvingad och oplanerad slakt.

För att hantera värmen bättre kan beredskapsplaner tas fram på gårdarna och eventuella förberedelser göras. Det är viktigt att tidigt börja planera betesgången och de beten där produktionsdjur hålls, så att det finns möjlighet för dem att söka skugga. Skugga kan möjliggöras genom naturliga skydd, befintliga byggnader eller om det behöver ordnas skydd. Anpassning av stallar, genom bra ventilation och kylning är ytterligare sätt att minska påverkan på djuren. Även anläggande av bevattningsdammar bidrar till att öka robustheten inom lantbruket.

Råd kopplade till lantbruk och livsmedelsförsörjning Pdf, 1.1 MB.

Sök stöd hos Länsstyrelsen

Hos Länsstyrelsen kan du som jordbruksföretagare söka ekonomiskt stöd för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Bland annat kan du söka stöd för att anlägga bevattningsdammar eller djurstall.

Stöd till jordbruk och landsbygd, Länsstyrelsen Halland Länk till annan webbplats.

Vid en värmebölja kommer troligtvis risken för skogsbrand att vara stor. Skogsbränder kan vid rätt förhållande spridas snabbt och skapa stora konsekvenser för skogsbruket och skogsägare. Mellan 1998 och 2021 inträffade 1860 skogsbränder i Halland till följd av heta arbeten, självantändning, blixtnedslag, tågbromsning och övriga gnistor samt okända eller andra anledningar. Ett sätt att minska risken för skogsbrand är att följa kommunens och Länsstyrelsens eldningsförbud samt säkerställa tillgång till vatten vid heta arbeten.

Värmen kan även påverka trädens hälsa och leda till minskad tillväxt och försämrad motståndskraft mot skadedjur och sjukdomar.

Råd kopplade till skogen Pdf, 1.4 MB.

Kulturmiljöer speglar en lång tidsrymd med allt från kvarvarande medeltida kyrkor och fram till moderna förortsområden. Det ligger ett mycket stort värde i att de så långt möjligt kan bevara sin ursprunglighet och autenticitet för att manifestera sin tillkomsttid eller annan historisk period.

Kulturmiljöer, inklusive historiska byggnader, arkeologiska platser och kulturlandskap, kan påverkas på flera olika sätt av värmeböljor.

Värmeböljor kan orsaka skador på byggnader och strukturer, särskilt de som är gjorda av material som är känsliga för temperaturförändringar. Upprepade cykler av värme och utvidgning, följt av nedkylning och sammandragning, kan leda till sprickbildning, deformation och försämring av byggnadsmaterial som trä, tegel, sten och puts. Detta kan påverka både den estetiska skönheten och den strukturella integriteten hos kulturarvet.

Höga temperaturer och intensiv solstrålning kan också orsaka blekning eller förändring av färgen på byggnader, målningar och andra ytor.

Värmeböljor kan förändra de naturliga förhållandena och mikroklimatet runt kulturmiljöer. Ökad temperatur och minskad luftfuktighet kan påverka miljön inne i byggnader och påverka bevarandet av känsliga material, exempelvis träpaneler, målningar, textilier och papper. Dessutom kan förändringar i vegetationstillväxt och vegetation i området påverka fuktreglering och riskerna för biologiska skadedjur och mögelbildning.

Ett sätt att hantera och minska riskerna som följer av ett varmare och fuktigare klimat handlar bland annat om att öka medvetenheten om frågan, genomföra riskbedömningar, underhålla och restaurera byggnader och miljöer för att förbättra motståndskraften, ha goda samarbeten och samverkan och genomföra mikroklimatåtgärder. Mikroklimatåtgärder kan vara att plantera träd och vegetation för att ge skugga och sänka omgivningstemperaturen och att säkerställa en god fuktreglering genom bevattning och dränering.

Råd kopplade till kulturmiljö Pdf, 730.3 kB.

Vill du veta mer om hur klimatförändringar påverkar kulturarvet i Halland?

I rapporten ”Kulturarv för framtida generationer” beskrivs hur kulturarvet i Halland och Västra Götaland påverkas av klimatförändringar. Rapporten ger även vägledning till hur man kan arbeta vidare med frågorna.

Kulturarv för framtida generationer, Länsstyrelsen Västra Götaland Länk till annan webbplats.

I länsstyrelsens webbGIS finns geografisk information för kulturvärden, klimatscenarier, översvämningar mm.

Kulturarv och klimatförändringar i Västsverige, Länsstyrelsen Västra Götaland Länk till annan webbplats.