I Sverige har vi flera myndigheter som ansvarar för förvaltningen av vildsvin på olika nivåer. Länsstyrelsens roll är bland annat att främja samverkan mellan olika intressenter och ta fram övergripande riktlinjer.
Det långsiktiga nationella målet är att få till stånd en livskraftig, frisk och kontrollerad population av vildsvin, anpassad till regionala och lokala förutsättningar. Då vildsvin är en art som kan orsaka svåra skador på gröda och mark innebär det att stora hänsyn måste tas till de areella näringarna i vildsvinsförvaltningen och att lokala initiativ till samarbete mellan jägare och markägare måste tas för att säkerställa en ansvarsfull förvaltning
Förvaltningsplan för klövvilt i Dalarnas län
2021 påbörjades arbetet med ändringar i förvaltningsplanen för vildsvin i Dalarnas län.
Vildsvinsstammen regleras i huvudsak genom jakt. För den ordinarie jakten gäller följande:
För att få till en bra förvaltning behövs samverkan och samförstånd mellan markägare, brukare och jägare. En tydlig framgångsfaktor är att man på lokal nivå kommer överens om målen med förvaltningen, samt hur man bäst förvaltar vildsvinen i området.En tydlig förankring hos markägare är viktig, för att till exempel få information om skador. Jägarna är de som ska verkställa planerna som tagits fram i samverkan med markägare och brukare.Mallar för arrendeavtal finns bland annat framtagna av LRF och Svenska Jägareförbundet.
Markägaren har ett huvudansvar för viltvård, jakt och skador som uppstår på dennes mark. Om mark eller jakträtt arrenderas ut är det därför viktigt att sådana frågor regleras i skriftliga arrendekontrakt och jakträttsupplåtelseavtal.
Vildsvinens hemområden är vanligtvis mycket stora, ofta över 1000 hektar. Förvaltningen bör därför ske över stora områden för att man ska lyckas minimera skador.
Är målsättningen att minska populationen bör avskjutningen inriktas på vuxna hondjur. Den vanligaste grisningsperioden, tiden då kultingarna föds, är mellan januari och april. Därför bör vuxna suggor huvudsakligen jagas under hösten (september till december). Om målsättningen är att bibehålla eller öka stammen bör minst 80 procent av den totala avskjutningen utgöras av årsungar.
För att följa upp vildsvinsstammens utveckling är det viktigt att jägare och jaktlag rapporterar in sin avskjutning i Jägareförbundets webbaserade avskjutningsportal, Viltdata.
Viltdata, Svenska Jägareförbundets rapporteringsportal
Länk till annan webbplats.
Jakt på vildsvin, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Det finns hjälpmedel som kan underlätta jakt efter vildsvin, bland annat åtling, viltkameror och belysning.
Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin. Det är inte detsamma som utfodring. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor, vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.
Du får inte utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (bröd) eller sötsaker.
I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till skadebegärlig gröda. Åtlarna kan då användas som avledningsplats om de inte ligger i direkt anslutning till åkrar.
För att minska risken för lockande av vildsvin bör utfordrings- eller åtelplatser vara placerade minst 400 meter från fastighets- eller jaktmarksgräns, om inte annat avtalats i samverkan. För att undvika risken för skador och begränsa olyckor bör avståndet vara minst 1 000 meter från trafikerade vägar, känsliga grödor eller anläggningar.
Viltkameror är en typ av kamera som automatiskt tar bilder eller filmer efter att den har registrerat en rörelse, exempelvis då ett djur går förbi kameran. Som privatperson behöver du inte söka tillstånd för att använda en viltkamera på din mark. Du behöver däremot se till att det finns en skylt eller information om att det finns en kamera i området och kontaktuppgifter till dig.
Viltkamera för privat användning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Sedan våren 2019 behöver du inte längre söka tillstånd för rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning får användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Trikiner är en form av små rundmaskar som kan infektera köttätande djur, till exempel björn och vildsvin. De kan även överföras till människor, vilket är ovanligt men leder till allvarliga symptom när det händer. Trikiner sprids genom att kött från infekterade djur förtärs av antingen andra djur eller människor. Det enklaste sättet att skydda sig från att bli smittad är att se till att väl tillaga kött från djur som kan vara infekterade, då dör de larver som finns inkapslade i muskelvävnaden. Rekommendationen är 60–65 grader i ugn och 70 grader på grill.
Trikiner förekommer inom den svenska vildsvinsstammen, men är i dagsläget ovanliga. Det kött som finns för försäljning har alltid testats för trikiner, men det är rekommenderat att alla djur som ska ätas av människor testas.
Sedan den 1 juli 2021 subventioneras trikinanalyser av vildsvin som ska konsumeras av privathushåll. Följ länken för att lära dig mer.
Afrikansk svinpest har konstaterats i Sverige. Jordbruksverket har beslutat om en smittad zon. Vi uppdaterar löpande sidan om Afrikansk svinpest.
En tidig upptäckt av sjukdomen är avgörande för en framgångsrik bekämpning och du kan hjälpa till genom att rapportera självdöda vildsvin till SVA. Då kan SVA ta in prover från vildsvinet för undersökning avseende afrikansk svinpest.
Du kan rapportera till SVA på telefon, e-post eller via formulär.
Formulär Rapportera-vilt, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.
Övervakning av afrikansk svinpest, SVA Länk till annan webbplats.
Afrikansk svinpest, webbplatsen Gård & djurhälsa Länk till annan webbplats.
