Vildsvin

I Sverige har vi flera myndigheter som ansvarar för förvaltningen av vildsvin på olika nivåer. Länsstyrelsens roll är bland annat att främja samverkan mellan olika intressenter och ta fram övergripande riktlinjer.

Vildsvin

Samverkan mellan markägare och jägare är viktig

Markägare och de som har jakträtt har ett gemensamt ansvar att följa stammens utveckling och skadeläget, och anpassa jakten därefter. Eftersom vildsvinens hemområden är mycket stora, ofta över 1 000 hektar, bör den lokala förvaltningen ske gemensamt över större områden.

Avskjutningen bör anpassas efter målsättningen

Är målsättningen att minska populationen bör avskjutningen inriktas på vuxna hondjur. Den vanligaste grisningsperioden (tiden då kultingarna föds) är mellan januari och april. Därför bör vuxna suggor huvudsakligen jagas under hösten (september till december). Om målsättningen är att bibehålla eller öka stammen bör minst 80 procent av den totala avskjutningen utgöras av årsungar.

Rapportera avskjutningen

För att följa upp vildsvinsstammens utveckling är det viktigt att jägare och jaktlag rapporterar in sin avskjutning i Jägareförbundets webbaserade avskjutningsportal, Viltdata.

www.viltdata.se Länk till annan webbplats.

Jakt på vildsvin på Svenska Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.

Hjälpmedel vid vildsvinsjakt

Det finns hjälpmedel som kan underlätta jakt efter vildsvin, bland annat åtling, viltkameror och belysning.

Åtling är ett sätt att underlätta jakten på vildsvin. Det är inte detsamma som utfodring. Små fodergivor, 1–2 kilo per dygn i form av till exempel majs, ärtor, vete eller korn är lämpligt. Sprid gärna med en foderspridare. Undvik stora mängder potatis eller annan rotfrukt.

Du får inte utfodra vildsvin med animaliska biprodukter (döda djur, slaktavfall, fiskrens), matavfall, livsmedel (bröd) eller sötsaker.

I jordbrukslandskapet bör åtlar inte användas för jakt under odlingssäsong. Under denna period ska jakten koncentreras till skadebegärlig gröda. Åtlarna kan då användas som avledningsplats om de inte ligger i direkt anslutning till åkrar.

För att minska risken för lockande av vildsvin bör utfordrings- eller åtelplatser vara placerade minst 400 meter från fastighets- eller jaktmarksgräns, om inte annat avtalats i samverkan. För att undvika risken för skador och begränsa olyckor bör avståndet vara minst 1 000 meter från trafikerade vägar, känsliga grödor eller anläggningar.

Viltkameror är en typ av kamera som automatiskt tar bilder eller filmer efter att den har registrerat en rörelse, exempelvis då ett djur går förbi kameran. Som privatperson behöver du inte söka tillstånd för att använda en viltkamera på din mark. Du behöver däremot se till att det finns en skylt eller information om att det finns en kamera i området och kontaktuppgifter till dig.

Viltkamera för privat användning på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Sedan våren 2019 behöver du inte längre söka tillstånd för rörlig belysning vid jakt efter vildsvin. Elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning får användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Skyddsjakt efter vildsvin som orsakar skada

Vildsvin kan orsaka stora skador i bland annat jordbruksgrödor och trädgårdar. Skadorna ska i första hand förebyggas genom ordinarie jakt. Vid behov är skyddsjakt efter vildsvin möjligt året runt i följande situationer:

  • Om vildsvin kommer in på gården eller i trädgården och där kan orsaka skada eller annan olägenhet.
  • I en anläggning för att där förhindra skada eller annan olägenhet.
  • På mark med jordbruksgrödor eller som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen där orsakar skada på grödor och odling.
  • Om jakten sker på särskilt uppdrag av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Vid skyddsjakt gäller inte fredning av sugga med smågrisar. Men om möjligt bör du undvika att skjuta suggor under våren av etiska skäl eftersom det är tiden då kultingarna föds. Du måste ha tillgång till en eftersökshund vid skyddsjakt, precis som vid ordinarie jakt efter vildsvin.

Vildsvin som kommer in på en gård eller i en trädgård får jagas av den som bor där, även om personen saknar jakträtt på fastigheten.

Förebyggande åtgärder för att minska risken för vildsvinsskador

Utöver jakt finns ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vildsvinsskador.

Förebygga skador i gröda

  • Du kan sätta elstängsel runt fältet. 2–3 trådar hindrar normalt vildsvinen från att besöka begärliga grödor.
  • Du kan putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
  • Du kan förebygga skador genom avledning till åtlar eller viltåkrar placerade långt från åkermark och vallar. I kombination bör du bedriva vildsvinsjakt.

Förebygga skador på tomt

  • Håll tomten städad. Ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
  • Undvik utfodring av annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin till din tomt.
  • Elstängsel, eller annat staket på minst en meter, håller oftast vildsvinen utanför.
  • En påslagen radioapparat nattetid i trädgården kan hålla vildsvinen på avstånd.

Länsstyrelsen saknar möjlighet att ersätta skador orsakade av vildsvin eller ge bidrag till förebyggande åtgärder.

Afrikansk svinpest

Den mycket smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest har under de senaste åren spridit sig i Europa och rör sig allt närmare Sverige. Sjukdomen är ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin.

Mer om afrikansk svinpest och hur du förebygger att smitta sprids finns på sidan Aktuellt om smittsamma sjukdomar

Kontakt