Särskilda satsningar på gamla träd och sandiga marker

De gamla träden blir allt färre. Likaså har många sandiga och blomrika marker försvunnit eller minskat. Länsstyrelsen har därför sökt extra anslag från EU:s jordbruksfond för att kunna gynna gamla träd och för att återskapa sandiga marker. Projekten pågår mellan 2017 och 2023.

Vi skapar och restaurerar sandiga marker och torrängar

Många djur och växter är beroende av öppna och solbelysta sandmarker och torrängar. De här markerna har ett särskilt varmt och gynnsamt mikroklimat som gynnar biologisk mångfald. Det gör att många blommande örter kan växa i dessa miljöer och de drar till sig en mängd olika insekter. Dessutom är den öppna sanden i sig viktig som bomiljö för insekter och som växtplats för konkurrenssvaga växter.

Vilda bin och andra hotade arter gynnas

Nästan två tredjedelar av våra 300 arter av vilda bin lever dessa sandiga miljöer. De behöver lättgrävd och vegetationsfattig jord för att kunna gräva sina bon i marken. Och de behöver blommande växter för att kunna samla nektar och pollen. Öppna och blomrika sandmarker och torrängar har minskat kraftigt, och i dagens landskap utgörs de framförallt av täkter och vägkanter. Faktum är att många av det gamla odlingslandskapets djur och växter tagit sin tillflykt till dessa miljöer i takt med att betesmarker, slåtterängar och trädesåkrar på torr och sandig mark försvunnit. Täkter, vägkanter och liknande miljöer är därför mycket viktiga komplement till traditionellt hävdade marker i dagens odlingslandskap. Även dessa miljöer minskar dock i snabb takt då grustäkt ersätts med bergtäkt samtidigt som avslutade täkter antingen planteras med skog eller växer igen spontant.

Med anledning av detta har särskilda åtgärdsprogram upprättats för hotade arter av vildbin och för andra arter som är knutna till sandmarker, till exempel sandödla, dyngbaggar, spansk fluga, korthalsad majbagge, sandstäpp, skärrande gräshoppa, trumgräshoppa, svartpälsbi och stortapetserarbi. Positivt är dock att sandmarker och torrängar till skillnad från många andra hotade naturtyper är relativt lätta att åter- och nyskapa. Genom att öppna upp igenväxta marker med rätt jordart och solexponering, samt att se till att det finns blottlagd jord och blommande örter, kan vi snabbt få tillbaka höga biologiska värden. Vi bedömer att åtgärderna inom projektet kommer att ge mycket positiva effekter för såväl hotade arter som en bred mångfald av arter knutna till öppen sandmark och torräng. Det kommer i sin tur att gynna de ekosystemtjänster som dessa arter levererar i form av t.ex. pollinering, vilket kommer att vara mycket positivt för pollineringen av grödor som odlas i anslutning till de områden som restaureras. Detta gäller inte minst åtgärder längs med vägkanter och kraftledningsgator.

Vilka åtgärder kommer vi att göra?

Projektet syftar till att restaurera och nyskapa sandmarker och torrängar med höga biologiska värden. Det handlar om marker i och i anslutning till odlingslandskapet, till exempel före detta betes- och åkermark på sandjord, igenväxande täkter, vägkanter, kraftledningsgator och liknande miljöer. Vi kommer bland annat att:

• hugga och röja skuggande träd och buskar,
• schakta för att ta fram sand,
• stängsla in marker för att kunna återinföra bete,
• slåtta högvuxen gräs- och örtvegetation,
• plantera ut eller så in perenna torrängsväxter.

Åtgärder som dessa gör att värdefulla miljöer snabbt kan återskapas. Alla åtgärder handlar om att skapa ytor med bar sand och/eller öka blomrikedom. En ökad blomrikedom kan vi till exempel få genom slåtter (med bortforsling av höet) eftersom man då magrar ur marken så att de gödselgynnade arterna minskar till förmån för de mer konkurrenssvaga blommande arterna. Avbaning av matjordslagret ger samma effekt eftersom den mer näringsfattiga sanden blottas.De marker som kommer att bli aktuella för projektet är huvudsakligen sådana som har förekomst av hotade arter. Vi kommer att arbeta i värdetrakter för sand- och torrängsmiljöer i Kalmar län.

Länsstyrelsen kommer att kontakta markägare/brukare med värdefulla marker och diskutera lämpliga restaureringsåtgärder. De markägare/brukare som är positiva till åtgärder kommer att erbjudas att själva genomföra restaureringsåtgärderna mot ersättning från Länsstyrelsen. Om fastighetsägaren inte själv kan eller vill genomföra åtgärderna kommer entreprenörer att anlitas. I normalfallet kommer en restaureringsplan att upprättas för varje objekt. Denna beskriver kortfattat naturvärden och de restaureringsåtgärder som ska utföras.

Vi frihugger ädellövträd

I Kalmar läns eklandskap finns ett stort antal hagmarksekar kvar med en exceptionell artrik flora, funga och fauna. I träden lever ett stort antal hotade och rödlistade arter av främst lavar, insekter och svampar. Kalmar län har ett internationellt ansvar för bevarandet och skötseln av eklandskapet eftersom denna naturtyp i princip helt har försvunnit i resten av världen. Det som finns kvar av Europeiska, tempererade trädklädda betesmarker med ek finns nästan bara i Sverige och England. De gamla hagmarksekarna och deras efterträdare hotas idag av igenväxning då ca 60 % av de gamla träden har ett akut behov av frihuggning.

Frihuggningen fyller tre syften:

• Det förlänger livet på de gamla hagmarksekarna.
• Det kommer in ljus på träden så att hotade och rödlistade arter som lever i och på träden kan överleva.
• Då efterträdare frihuggs kan dessa utvecklas så att de kan ersätta dagens gamla hagmarksekar.

Inom projektet kommer vi även att sätta upp hägn för att kunna återinföra bete. Detta är också något som gör att de gamla och värdefulla träden lever längre.