Hartjärn

Reservatet är beläget på det flacka Kapplabergets sydostliga sluttning, ungefär en halvmil söder om Björbo. Omgiven av några mindre myrmarksområden breder här en tät gammal tall- och granskog ut sig. I mitten av reservatet finns ett område med några riktigt rejäla tallar – bjässar som varit med länge!

Vad gör platsen speciell?

De västra och norra delarna av reservatet är de äldsta, där rikligt med hänglavar hänger från träden och några träd är uppskattningsvis 250 år gamla. De östra och sydöstra delarna är inte lika gamla. Där finns träd som är ungefär 100 år.

Hartjärn blev reservat redan 1967, men då gällde det bara några hektar i mitten av det nuvarande reservatet. Här finns ett gäng rejält grova och gamla tallar. Sedan dess har reservatet utökats i två omgångar och omfattar nu ca 42 ha. Enligt de två första besluten skulle reservatet lämnas för fri utveckling, vilket betyder att reservatet rår sig själv utan åtgärd. Vad man inte tänkte på då var att under tidigare århundraden brann den här typen av skogar med jämna mellanrum (i snitt vart 40 år i de här delarna av landet). I modern tid har människan upprättat en effektiv brandkår som släcker alla skogbränder, något som förändrat hur skogarna ser ut.

Inför den senaste utökningen 2018 konstaterades att de gamla tallarna i de centrala delarna börjar bli skadade av den uppväxande granen och Länsstyrelsen beslutade  att östra och centrala delarna av reservatet på sikt ska naturvårdsbrännas (se skötselplanen). Men då det sannolikt dröjer lite har Länsstyrelsen under senare år gjort manuella åtgärder för att det inte ska bli för tätt med gran som stör områdets tallar i östra delen av reservatet. Den västra delen av reservatet kommer huvudsakligen att lämnas för fri utveckling.

2021 gjordes en röjning av smågran i den östra delen av reservatet. Löpande har Länsstyrelsen även tagit bort enstaka större träd som stått och trängts med de allra grövsta tallarna i det centrala området. Detta eftersom de gamla tallarna skadas av uppväxande granar som snor åt sig solljuset och näringen. Länsstyrelsen vill vårda de gamla mäktiga tallarna så de får finnas kvar många år till. Lägg handen mot den grova barken och fundera på vad de kan ha varit med om tidigare i sitt långa liv.

Intressant fotoserie från reservatet

Fotografen Bengt Erkers i Björbo har fotoserier från Hartjärnsreservatet från i stort sett fasta fotopunkter från 1976 och sedan vart tionde år fram till nutid. Där kan man särskilt på några av bilderna få en inblick i dynamiken i en naturskog. Bengt tänker fortsätta fotografera, men nu med femårsintervall. I rastkojan vid reservatet ligger en pärm med alla fotona så att du som besökare kan ta med pärmen in i reservatet och jämföra vid de enkla stolpar som Bengt satt upp vid fotopunkterna. Vissa av stolparna har ramlat, så det kan vara svårt att hitta alla fotopunkterna.

Besöksinformation

För att besöka reservatet svänger du av Riksväg 66 vid vägskylten ”Naturreservat 4 km” och sedan är det skyltat mot naturreservatet. Observera att vägen under tjällossningstider är bommad direkt efter avtaget från Riksväg 66.

Reservatet ligger precis norr om vägen och det finns en parkering med plats för cirka 5 bilar där det finns reservatsskylt och rastbord.

Genom området passerar en vandringsled som ingår i ett stort ledsystem som knyter ihop gamla fäbodleder i Gagnefs kommun. Det är Friluftsfrämjandet Gagnef som förvaltar ledsystemet utanför reservatet, sträckan inom reservatet förvaltas av Länsstyrelsen.

Efter ungefär 100 meters vandring från parkeringen ligger en kolarkoja som även den förvaltas av Friluftsfrämjandet Gagnef. I kolarkojan finns två britsar och en eldstad. Ved är säkrast att ta med själv om man vill elda. Det kan finnas ved under det lilla taket på baksidan av kolarkojan, men det är inget som vi garanterar.

Informationstavlan i Hartjärns naturreservat

Aktuellt för detta besöksmål

Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att...

  • skada växande eller döda – stående eller omkullfallna träd och buskar, med undantag för insamling av löst liggande, mindre, torra grenar och kvistar i syfte att göra upp eld,
  • framföra motordrivet fordon i terrängen, gäller både barmark och snötäckt mark

Utan Länsstyrelsens tillstånd är det dessutom förbjudet att:

  • gräva upp växter, plocka mossor, lavar och vedlevande svampar eller samla in djur (tex insekter)

Dispens och tillstånd för skyddad natur

Vill du göra en åtgärd som är förbjuden enligt föreskrifterna, måste du ansöka om dispens eller tillstånd.

Dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Allemansrätten – det här får du göra i naturen

I Sverige har vi allemansrätt, det innebär att du får utöva friluftsliv och röra dig fritt i naturen så länge du inte stör eller förstör.

Friluftsliv och allemansrätt
Träd och moln. Illustration

Serviceinformation

  • Ikon förRast-/övernattningsstuga Rast-/övernattningsstuga
  • Ikon förRastplats Rastplats
  • Ikon förVandringsled Vandringsled

Fakta

Bildades: 1967/1982/2018
Storlek: 42 ha
Kommun: Gagnef
Förvaltare: Länsstyrelsen

Hitta hit

Så här sköts naturreservaten

På Länsstyrelsen i Dalarna arbetar ett tiotal förvaltare med våra drygt 350 naturreservat, från Långfjället i norr till Malingsbo-Kloten i söder.

Kontakt

Johanna Malmgren

Förvaltare av naturreservat

Telefon 010-2250350

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss